Vad är tysta perioder?
Många börsbolag tillämpar tysta perioder inför rapporterna. Men vad innebär det och varför har man det? Måste ett bolag ha tyst period? Och hur tycker jag att bolagen bör hantera sådana?
Den här artikeln är baserad på en som publicerades ungefär samtidigt på Murgatas sajt:
https://murgata.se/tyst-period/
Vad är och vad innebär tysta perioder?
Börsbolag har ofta tysta perioder inför sina kvartalsrapporter. Under de perioderna brukar de inte ha möten med investerare, analytiker och representanter för media. Det vanligaste är att den tysta perioden inleds 30 dagar före rapporten och sträcker sig fram tills rapporten har släppts.
Inga krav i lagar och regler
Det finns inget krav på att bolag måste ha tysta perioder och det finns inte heller i börsens regelverk. Däremot tycker många bolag att det är en fördel att strama upp sin kommunikation inför rapporterna. Ledningen börjar få en allt bättre bild av kvartalet och det som kommer kommuniceras i samband med rapporten. En del av den informationen kan vara kurspåverkande insiderinformation.
Sådan information måste offentliggöras genom rapporter eller pressmeddelanden. Genom att begränsa kommunikationen inför rapporterna minskas risken för att bolaget sprider insiderinformation. Även det som inte är insiderinformation i juridisk mening kan ändå ge indikationer om rapporten.
Personliga relationer försvårar
Analytiker och investerare har typiskt sett träffat ledningen många gånger och de känner ofta varandra relativt väl. Även om det inte sägs så mycket konkret kring siffror får man ofta en känsla för hur det går och om det kommer bli en bra eller dålig rapport.
Den personliga relationen mellan ledning och aktiemarknadens aktörer gör också att det är praktiskt att ha en tyst period för att slippa säga ”inga kommentarer” om allting. Aktiemarknaden är av naturliga skäl särskilt intresserad av sådant som kan tänkas ha betydelse för aktiekursen.
Det är väl bra för bolag och analytiker med kontakt?
Det är dessutom så att det är bra för både analytiker/investerare och bolaget att aktiemarknaden är väl insatt i hur det går för bolaget. Dramatiska avvikelser i samband med rapporter gör att analytiker kritiseras och att investerare förlorar pengar eller missar uppgångar. Bolagen vill inte heller skapa dramatik i onödan och personerna i ledningen kan få svidande kritik om bolaget går sämre än marknaden förväntar sig.
Däremot får man inte ge vissa aktörer information som gör att de kan tjäna pengar på informationsövertaget. När hela marknaden har tillgång till samma information fungerar den bäst. Samtidigt är inte alla små detaljer som inte är offentliggjorda insiderinformation, så det är en ganska diffus gräns. Men genom att inte ha några kontakter inför rapporterna slipper man en hel del av de där bedömningsfrågorna.
Är bolagen helt tysta?
Bolagen har olika principer. Helt klart är att bolag inte kan vara tysta om allt för alla, utan det här gäller främst finansmarknadens aktörer inklusive affärsjournalister. Och det gäller definitivt frågor om den finansiella utvecklingen med mera. Däremot svarar vissa på mer generella frågor som offentliggjorts tidigare, men i så fall utan att ha inbokade intervjuer eller möten.
I praktiken händer det att bolag svarar på frågor under tysta perioder. Det kan handla om att reda ut saker som missförståtts eller kommentera aktuella händelser. Med tanke på att det är en frivillig policy bolagen valt att ha är det rimligt att bolagen kan välja att göra avsteg när det är befogat.
Det händer även att bolag släpper pressmeddelanden även under tysta perioder och i samband med sådana är det också rimligt att exempelvis analytiker ska kunna få klargörande detaljer relaterade till just det pressmeddelandet som kanske handlar om en större order, ett förvärv eller likande. Sådana händelser som inträffar efter kvartalets slut påverkar inte den kommande rapporten, även om bolaget är inne i den tysta perioden.
Varför just 30 dagar?
Det finns som sagt inga regler kring tysta perioder, men det har nästan blivit praxis med 30 dagar före rapporten. Det förekommer att bolag tillämpar andra tidsperioder.
Till exempel inleder Beijer Ref sin tysta period när kvartalet tar slut oavsett när de släpper rapporten. De brukar rapportera relativt tidigt och då kan de tysta perioderna bli kortare än 30 dagar.
Anledningen till att det är vanligast med 30 dagar före rapporten är att det är samma gräns som insynspersoner har för aktiehandel. I det fallet handlar det om att insynspersoner inte ska kunna utnyttja sitt informationsövertag alltför nära rapporterna. I fallet med tysta perioder handlar det om att andra inte ska kunna utnyttja känslig information som investeringsunderlag.
Hur jag tycker att tysta perioder borde hanteras
En erfaren analytiker eller förvaltare som diskuterar relevanta aspekter med en VD, CFO eller IR som kanske känt varandra i åtskilliga år kan få en ganska bra känsla för hur det går och om rapporten kommer bli bättre eller sämre än marknaden förväntar sig. Därför tycker jag att det är rimligt med tysta perioder för att inte informationsövertaget gentemot andra aktörer som inte har samma möjligheter ska bli alltför stort.
Bolagen bör följa sin policy, men också vara beredda på att göra avsteg från den när det behövs. Förutom när bolaget släpper pressmeddelanden är det också rimligt att kunna kommentera olika händelser som har ett medialt intresse. Det har också hänt att blankare passat på att köra kampanjer mot bolag under tysta perioder för att bolagen inte ska kunna bemöta kritiken.
I sådana fall tycker jag att bolag ska kunna svara på frågor och klarlägga olika aspekter om det görs på ett strukturerat sätt till hela marknaden samtidigt. Är det inte något som bör offentliggöras via pressmeddelande kan det vara lämpligt att kalla till en telefonkonferens/webcast. Sedan kan det vara bra att inte bemöta vissa saker oavsett om det är tyst period eller ej, men det är en annan sak.
Jag anser att det är ologiskt att använda sig av just 30 dagar inför rapporten. Särskilt under sommaren är det stora variationer på när bolag släpper rapporter. En del släpper dem efter två veckor (mitten av juli), medan andra väntar nästan två månader (slutet av augusti). Det blir absurt att en del bolag går in i tyst period i mitten av juni medan andra går in i tyst period sex veckor senare trots att deras kvartal tar slut samtidigt.
För övrigt anser jag av samma skäl att det är orimligt att insynspersoner har just 30 dagar inför rapport som sin gräns för sin personliga aktiehandel. Det borde vara handelsförbud när kvartalet är avslutat. I praktiken känner insynspersonerna till så mycket om hur det går för bolaget att perioden i de flesta fall bör vara längre än så för att undgå misstanke om insiderhandel.
Jag skrev mer om det här med insynspersoners 30-dagarsregel här:
Får VD köpa mer än 30 dagar före rapporten?
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
Jag började med sju pusselbitar per vecka för att det skulle bli en per dag. I förra veckan testade jag att enbart ha en pusselbit. Dels för att det nog är få som orkar ta till sig sju pusselbitar och dels för att det tar ganska lång tid för mig att få till alla sju.
Men några har hört av sig och tyckt att det är synd att det bara är en, så just nu lutar det åt tre varje vecka i lite varierande kategorier.
Det sägs ju att alla goda ting är tre!
1. Finanscitat
Den här veckans finanscitat kommer från Charlie Munger:
“Waiting helps you as an investor and a lot of people just can’t stand to wait. If you didn’t get the deferred-gratification gene, you’ve got to work very hard to overcome that.”
Tålamod är viktigt när man investerar. Det är svårt att veta hur enskilda aktier eller aktiemarknaden ska gå på kort sikt. Den påverkas av många faktorer som är oförutsägbara, ologiska eller helt enkel kan betraktas som slumpmässiga.
Däremot är det inte en slump att vissa bolag får en god aktieutveckling över längre perioder, men då gäller det att inte vara alltför otålig. Det där med “deferred gratification” innebär att man är villig att skjuta upp belöningen för att den ska bli betydligt större senare. Den som avstår konsumtion nu får förhoppningsvis konsumera betydligt mer längre fram.
2. Film
Det kan vara intressant att tänka i termer av marknadsrisk och bolagsrisk. Är det aktiemarknaden du är orolig för eller är det mer något som kan gå snett med bolaget du investerar i? Du kan bara minska marknadsrisken genom att dra ner exponeringen mot aktiemarknaden. Men om det är en bolagsspecifik risk kan du diversifiera dig genom att köpa flera bolag.
👇
Och visst prenumererar du väl på kanalen - kolla in den här annars!
3. Tweet
Solenergilagringsbolaget Azelio har begärts i konkurs. Jag förundras ständigt över alla dessa omåttligt populära bolag, men försöker vara disciplinerad och inte ägna tid åt bolag bara för att många andra gör det. Särskilt när många andra läser på och är positiva är det sällan en oupptäckt pärla. Samtidigt missar jag säkert många bra investeringsmöjligheter och jag har inga åsikter om just Azelio eftersom jag alltså inte tagit mig tid att sätta mig in i det.
👇
https://twitter.com/MurgataER/status/1681406516601995265?s=20
För övrigt…
…är en stor del av Murgatas rapportsäsong avklarad
Av Murgatas 23 Fokusbolag har 18 redan rapporterat. Det blir två till under den kommande vecka och sedan är det hela tre veckor utan en enda rapport.
…känns det som aktiemarknaden inväntar en trigger
Än så länge har det förvisso varit stora rörelser åt båda hållen för enskilda rapportbolag, men börsen som helhet har varit relativt odramatisk. Året inleddes starkt och efter en nedgång i mars-april återhämtade sig marknaden. Börsen är avvaktande och det känns som den laddar inför nästa rörelse samtidigt som rapportsäsongen lugnar ned sig och aktiemarknaden hunnit bilda sig en första bild av hur Q2 var för bolagen. Så frågan är vad som ska få börsen att röra sig och åt vilket håll det blir…
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar