Snabbläs årsredovisningen på tre minuter
Det finns ett egenvärde att snabbt kunna bilda sig en uppfattning om den finansiella situationen innan man läser de mer litterära texterna. Tre minuter räcker för att du ska få ganska hyfsad koll!
Till att börja med: Vad är en årsredovisning?
Alla aktiebolag måste publicera årsredovisningar och för börsnoterade företag (och sådana listade på marknadsplatser som First North och Spotlight) ställs extra höga krav på innehållet.
Om ett bolag enbart uppfyller minimikraven (det förekommer) blir det oerhört tråkiga årsredovisningar. De flesta lägger däremot ribban betydligt högre. Det läggs väldigt mycket tid och resurser på att ta fram välproducerade dokument med fina bilder, genomarbetade texter och (förhoppningsvis) en pedagogisk genomgång av bolaget.
Årsredovisningen publiceras inför årsstämman som ska bilda sig en uppfattning om hur ledning och styrelse har skött bolaget. En av punkterna är om styrelsen kan beviljas ansvarsfrihet och årsredovisningen är åtminstone en bra grund för det.
Men målgruppen för årsredovisningen är inte bara de egna aktieägarna eller potentiella aktieägare. Även den egna personalen, kunder och andra intressenter som kan tänkas vara intresserade av verksamheten av olika anledningar bör kunna ta till sig det de behöver veta.
Läs siffrorna på tre minuter även om du är ovan!
De som är väldigt insatta i redovisning kan med stor entusiasm läsa de olika delarna och dessutom gå in på detaljerna i noterna där bolaget med i detalj redogör för vad som ligger bakom de olika posterna.
När jag som aktieanalytiker följer ett bolag har jag redan koll på hur året gick eftersom bolaget släppts bokslutskommunikén (“Q4-rapporten”) någon månad tidigare. Därmed läser jag inte siffrorna med någon större spänning, men däremot kommer jag behöva uppdatera detaljer i min Excel-modell eftersom bolaget redovisar betydligt mer detaljerat i årsredovisningen än i kvartalsrapporterna.
Men om du är normalintresserad av redovisning (eller helt ointresserad!) finns det ändå några snabba och enkla saker du bör titta på i “bakvagnen”.
Den så kallade “framvagnen” är de mer deskriptiva delarna av årsredovisningen (mer om den längre ner), medan “bakvagnen” är de finansiella rapporterna som presenteras senare. Sök på “finansiella rapporter” eller gå till ungefär mitten av pdf:en (eller pappersversionen?) och se var de långa redovisningsuppställningarna börjar.
Eller kanske enklast: Sök på “resultaträkning” och gå till den där tabellen som förmodligen börjar med “Nettoomsättning” eller något liknande.
1. Resultaträkning: En minut!
Det finns väldigt mycket information i resultaträkningen som man kan grotta ned sig i, men här tar vi bara en initial snabbtitt.
Först om kolumnerna:
Det senaste året brukar vara längst till vänster och det föregående året är till höger. Man kan tycka att det är ologiskt att gå från höger till vänster, men det är bara att vänja sig vid det.
Titta enbart på koncernen, dvs hela bolaget konsoliderat. Vet du inte innebär kan du strunta i det nu, men i grunden är det en “redovisningssummering” av hela bolaget. Du bör inte titta på “Moderbolaget” om du inte har någon väldigt bra anledning till det. 😊
Det här gäller även Balansräkningen och Kassaflödesanalysen.
Börja med att titta på Nettoomsättning (eller liknande) som slarvigt uttryckt kan översättas med “försäljningen”. Är den högre än förra året har bolaget alltså haft en försäljningstillväxt. Hur stor är förändringen? Här vill man gärna grotta ned sig i detaljerna (som man kan hitta i noterna som refereras i siffrorna mellan texten och årets siffror).
Rörelseresultatet är det som ofta kallas EBIT (“earnings before interest and tax”) och det är ett mått på verksamhetens resultat när man dragit bort kostnader för bolagets drift (tillverkningskostnader, försäljning, utveckling, administration med mera) från försäljningen.
Om du bara ska lägga en minut kan du svara på frågorna:
Växte bolagets försäljning?
Hade bolaget ett positivt rörelseresultat?
Det är ungefär så mycket man hinner om man bara ska ägna en minut åt resultaträkningen. Nästa steg är att titta på mer detaljer, tex bruttoresultatet och räkna ut bruttomarginaler och EBIT-marginaler (dividera resultatet med försäljningen).
Och här har vi för ögonblicket struntat i finansnettot och skatten. Därmed har vi inte heller kollat på nettoresultatet.
Men det får du göra senare för vi ska rusa vidare till…
👇
2. Kassaflödesanalysen: En minut!
Notera att du får bläddra förbi bland annat balansräkningen, men jag tycker att det är bättre att börja med kassaflödesanalysen.
Längst upp börjar kassaflödesanalysen med en rad från resultaträkningen (bläddra tillbaka och kontrollera!) och hela uppställningen säger egentligen hur pengarna har kommit in och ut ur bolaget och vad de använts till.
Ska vi lägga en minut på kassaflödesanalysen kan vi inte gå in på detaljer här heller, men bara som lite bakgrund till vad vi tittar på:
Kassaflödet från den löpandeverksamheten kan man väldigt slarvigt betrakta som en kassaflödesvariant av resultaträkningen. Förändringen av rörelsekapital är en separat del och har att göra med hur lagerförändringar och fakturor som bolaget ska betala respektive få betalt för (de hänger ihop med balansräkningen).
Kassaflödet från investeringsverksamheten är ungefär vad det låter som. Här redovisar bolaget vilka investeringar som har gjorts. Det kan vara allt från en ny fabrik till nya skrivbord och även förvärv av andra bolag. Här kan bolagen också ta upp viss utveckling som kan räknas som en investering istället för en löpande kostnad. De här posterna är oftast negativa eftersom kassan har minskat (vi tittar ju på flödet av kassan!), men de kan vara positiva om bolaget har sålt tillgångar (få pengar = positivt kassaflöde).
Kassaflödet från finansieringsverksamheten är i grunden hur pengar har rört sig till och från aktieägare och långivare. Räntor är faktiskt en del av den löpande verksamheten, men däremot blir kassaflödet positivt om bolaget lånar pengar och negativt om bolaget amorterar på lån (tänk på hur pengarna flödar in och ut ur bolaget). Om bolaget betalar utdelning till aktieägarna blir det ett negativt kassaflöde och motsvarande positiva kassaflöde är vid nyemissioner (då pengar kommer in i bolaget).
Summeras de här tre delarna får man Årets kassaflöde.
“Likvida medel vid årets början” kommer från föregående års balansräkning. Lägger man till Årets kassaflöde (med rätt tecken…) får man nästan kassan i slutet av det här året. Det kan nämligen vara så att bolaget haft en del av kassan i utländska valutor och då kan växelkursförändringar göra att värdet i svenska kronor har förändrats utan att det har orsakats av ett kassaflöde. Det är den justeringen som finns i “Kursdifferens i likvida medel”.
Men i stora drag är kassaflödesanalysen alltså en uppställning som redogör för hur kassan har påverkats av löpande verksamheten, investeringar och finansiering (från långivare och aktieägare).
Om du bara ska lägga en minut:
Hur stort är årets kassaflöde? Är det positivt eller negativt?
Ta bort finansieringen (med rätt tecken) så ser du hur det gått för bolaget om man även inkluderar investeringar. Om bolaget har gjort större förvärv kan du behöva gräva ytterligare för att förstå hur det egentligen gick för bolaget verksamhet. Det här kallas ibland för det fria kassaflödet eftersom det är det som kan användas till att betala tillbaka lån, ge utdelning eller öka kassan.
Om bolaget har ett negativt kassaflöde enligt ovan bör man se hur stort det är i förhållande till kassan. Om kassan är liten i förhållande till det negativa kassaflödet kan det börja bli dags för en nyemission och en bra grundregel för aktieägare är att försöka undvika dem.
Det blev en lång beskrivning för att det är bra att få lite koll på helheten, men visst klarar du väl av de tre punkterna ovanför på en minut om du verkligen försöker? Kanske inte första gången, men när du har gått igenom ett par bolag…
3. Balansräkningen: En minut!
Balansräkningen hittar du mellan Resultaträkningen och Kassaflödesanalysen. I årsredovisningarna finns den ofta under rubriken “Rapporter över finansiell ställning” eller något liknande.
Tillgångar
Balansräkningen kan till en början ses som en sorts förteckning av det bolaget äger (“Tillgångar”). Just nu behöver du inte förstå alla komplicerade indelningar, men det kan vara bra att känna till att man skiljer mellan “Anläggningstillgångar” och “Omsättningstillgångar”.
Omsättningstillgångar är slarvigt uttryckt sådant som bolaget använder lite mer aktivt (“omsätter”) och hit hör kassan (“likvida medel”), varulagret och exempelvis kundfordringar (fakturor som kunder inte betalat än).
Om du kollar på Kassaflödesanalysen ser du att “likvida medel” är exakt samma som i balansräkningen. Och det där med “förändring av rörelsekapitalet” under kassaflödet från den löpande verksamheten inkluderade ju även förändring av lager och kundfordringar. Så här finns en tydlig koppling mellan kassaflödesanalysen och omsättningstillgångarna.
Anläggningskostnader är ett förvirrande namn om man inte är van vid det. Men det inkluderar Materiella anläggningstillgångar som mark, byggnader, maskiner och den typen av prylar man kan ta på. Sedan finns det även Immateriella anläggningstillgångar som är tillgångar som man inte kan ta på. Det kan vara värdet av patent, varumärken och även goodwill som uppstår när bolaget förvärvar ett annat bolag för mer än nettot av de bokförda tillgångar och skulderna. Finansiella anläggningstillgångar kan till exempel utgöras av fordringar som någon är skyldig bolaget, men som inte ska betalas under det närmaste året (då räknas det som en Omsättningstillgång). Bolaget kan även ha placerat kapital på lite längre sikt och då redovisas det här istället för som likvida medel (=kassan). Det är även vanligt att det finns uppskjutna skattefordringar bland tillgångarna.
Skulder
Långfristiga skulder är sådana som ska betalas om mer än ett år. Det enklaste att förstå sig på är ett banklån, vilket är ungefär som att en privatperson lånar för att köpa en bostad. Här kan det också finnas avsättningar (bolaget har reserverat pengar för framtida ändamål) och uppskjutna skatteskulder. Notera alltså att bolag ofta har “uppskjutna skatteskulder” på skuldsidan och “uppskjutna skattefordringar” på tillgångssidan.
Kortfristiga skulder ska betalas inom ett år. Ett banklån kan till en del vara långfristigt, men det som ska amorteras under det närmaste året räknas som kortfristigt. Andra typer av skulder som ska betalas inom ett år hamnar också här. Det kan till exempel vara leverantörsskulder (bolaget har köpt något och ännu inte betalat). Skatteskulder kan också vara både långfristiga och kortfristiga beroende på när de ska betalas.
Eget kapital = Tillgångar - Skulder
Eget kapital är det som är mest abstrakt. Lite slarvigt kan man se det som det som tillhör aktieägarna. Det är kapitalet som de har satt in plus ackumulerade vinster minus utdelningarna som det har fått.
Men som man hör på namnet “Balansräkning” ska den balanseras:
Tillgångar = Skulder + Eget kapital
Man kan se det som att tillgångarna är finansierade av skulder och aktieägarna (Eget kapital). Redovisningen är definitionsmässigt utformad för att den här ekvationen ska balanseras exakt.
Och eftersom vi har gått igenom Tillgångar och Skulder kan vi i det här fallet helt enkelt nöja oss med att betrakta Eget kapital som det redovisade värdet av tillgångarna minus de redovisade värdet av skulderna.
[Som du säkert misstänker kan man krångla till det betydligt mer…]
Så vad ska man kolla på i balansräkningen?
Man kan ju grotta ned sig hur mycket som helst i olika poster, men nu ska du ju bara lägga en minut på balansräkningen…
Du började ju med Resultaträkningen och gick sedan över till Kassaflödesanalysen. Och du minns väl vad det sista du kollade på i den var?
Jo, du kollade ju på kassan i förhållande till kassaflödet. Med det i färskt minne är det dags att komplettera med en titt i balansräkningen!
Om du bara ska lägga en minut:
Du har ju redan sett Likvida medel (kassan) när du kollade i kassaflödet. Samma siffror har du i balansräkningen. Ibland kan det finnas “pengar” som inte räknas som likvida medel för att de är bundna (tex som Finansiella Anläggningstillgång) och då bör du ta med det också. Det är vanligt att det inte finns med, så leta inte ihjäl dig efter det…
Hoppa över till skuldsidan och summera såväl kortsiktiga som långsiktiga räntebärande skulder som till exempel finns på raderna “Upplåning”. Tyvärr händer det att bolag är usla på att redovisa lånen på ett tydligt sätt och då kan man behöva gå in i noterna.
Räkna ut nettokassan (Likvida medel - Räntebärande skulder) alternativt nettoskulden som är tvärtom (fast där en nettoskuld har ett positivt tecken). Det här är nämligen ett viktigt mått när man ska värdera bolaget.
Sammanfattning av tre minuters “analys”
Man kan ägna timtals åt årsredovisningar, men det är bra att försöka vara disciplinerad och ta en snabbkoll som inte behöver ta mer än tre minuter.
Ägna en minut åt var och en av de här punkterna:
Resultaträkningen: Kolla försäljningstillväxt och om bolaget redovisar en rörelsevinst eller en rörelseförlust
Kassaflödet: Positivt eller negativt? Om du tar bort kassaflödet från finansieringsverksamheten? Hur är kassaflödet relativt kassan?
Balansräkningen: Har bolaget mer pengar än i kassan? Hur mycket räntebärande skulder har bolaget? Vad är nettokassan (eller nettoskulden)?
Nu har du koll på hur mycket bolaget växte, om det går med vinst, om det är risk för nyemission och hur bolagets skuldsättning ser ut.
När jag intresserar mig för ett bolag tittar jag gärna i den senaste årsredovisningen. Efter de här minutrarna (det går ännu snabbare om man är van!) bestämmer jag mig för om det är värt att lägga tid på att läsa mer eller om jag helt enkelt ska stänga ner pdf:en.
Om det är intressant går jag ofta över till de mer “litterära delarna” av årsredovisningen där verksamheten beskrivs i mer detalj.
Men vad jag i så fall fokuserar mest på får jag ta upp någon annan gång! 😎
Jag kommer ta upp mer om aktier, investeringar och liknande aspekter framöver. Om du inte redan prenumererar är det bara att fylla i mailadressen här nere så får du de kommande veckobreven.
👇
Och jag är väldigt tacksam om du delar den här artikeln. Ju fler som läser desto roligare är det att skriva!
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
1. Finanscitat
Den här veckans finanscitat kommer från Warren Buffett:
“Accounting is the language of business.”
Det finns många citat från Buffett och det här har förmodligen väldigt många andra sagt tidigare, men det är hur som helst sant. På sätt och vis i alla fall. För jag brukar likna redovisning vid arkeologi. Informationen säger en hel del om hur det var och kanske även varför det var på ett visst sätt. Men företagande (“business”) och framför allt investeringar är egentligen framåtblickande, så det jag tycker är intressantast med redovisning är att försöka bedöma vad som ska hända i framtiden. Och som företagare försöker man även påverka framtiden i rätt riktning. Men att förstå historiken är en bra grund till framtiden.
2. Film
Jag har publicerat en hel del kortfilmer på sistone och det kommer bli såväl korta som långa filmer närmaste tiden.
Det är vanligt att “aktieexperter” som försöker få folk intresserade av aktie avslutar sina utläggningar om alla sätt man kan utvärdera bolag med uppmaningen om att man ska “göra sin egen analys”. Få saker har förmodligen avskräckt folk helt i onödan, för alla behöver inte ta investeringar på så himla stort allvar. Är det mindre belopp är det tvärt om alldeles utmärkt att lära sig genom att göra så gott man kan, men vara beredd på att det förmodligen inte blir så optimal avkastning i början.
Så för att lindra din ångest lite
👇
3. Tweet
Få saker engagerar så mycket på Twitter som möjligheten att få andra att köpa ens favoritbolag.
👇
https://x.com/MurgataER/status/1772363585114526069?s=20
För övrigt…
…blir det “påskeffekt” på börsen i år
2023 var påskafton 8 april och 2024 var det 30 mars. Det innebär att påsken låg i Q2 förra året och i Q1 i år. Det kan faktiskt ha en väsentlig betydelse för många bolag. Ett uppenbart fall är dagligvaruhandeln där Q1 i år inkluderar påskmaten, medan det kvartalet kommer jämföras med föregående års kvartal som inte inkluderade påskmat. Man bör alltså förvänta sig hög tillväxt för bolag påverkade av sådana effekter. Notera att många bolag istället kommer ha sämre tillväxt i Q1 år på grund av påskeffekten. Det kan till exempel beror på att påskledigheten gör att det blir färre arbetsdagar i årets Q1. Om det här låter bekant beror det på att jag skrev mer utförligt om det förra året, se länk här.
…har Q1 tagit slut nu (och jag är mest nyfiken på H2)
Fakturorna som skickades i förra veckan kan bokföras som försäljning i Q1. Bolagen vet så klart vilka fakturor de har skickat, men exakt vad som kan räknas som försäljning kan ta några dagar och möjligen lite längre nu när det är påsklov. Om någon vecka har bolagen hyfsad koll på resultaten och då blir det en sorts vinstvarningssäsong. Jag har ingen särskild känsla av att Q1 skulle vara ovanligt osäker. Så här ca en månad innan rapporterna kommer in på allvar tror jag att fokus kommer vara mindre på kvartalet och mer om vad bolagen säger om framtiden. Närmast kommer så klart Q2 som vi går in i nu, men frågan är om alla förhoppningar om att det kommer ljusna under det andra halvåret verkligen kommer infrias. Jag är inte så övertygad om det och kommer lyssna särskilt mycket på vad som sägs om det.
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar