Kvartalsestimat och aktiereaktioner
Inför kvartalsrapporterna sammanställs analytikernas konsensus. När rapporten släpps flashar nyhetsbyråerna ut hur rapporten kom in jämfört med förväntningarna. Men det är faktiskt ganska irrelevant!
Analytikers estimat
Låt oss ta det från början! Analytiker skapar sig en bild av framtiden för bolaget som i någon mening översätts till en finansiell modell. De lägger prognoser (”sätter estimat”) på resultaträkning, balansräkning och kassaflöden.
Definitivt årets kvartal, de flesta analytiker sätter estimat på nästa års kvartal och en del för flera år framöver. De där kvartalen summeras till år och utöver det sätts estimat för ett antal år framöver. Typiskt sett åtskilliga år och ibland årtionden framöver.
Så analytiker har kvartalsestimat och den ”tipsraden” rättas när rapporten släpps.
Analytikers jobb
Men kvartalsestimat är en väldigt liten del av analytikerns totala prognosarbete.
Och prognoserna är bara en del av att arbetet med att värdera bolag och komma fram till aktierekommendationer (Köp/Behåll/Sälj).
Det i sin tur är väldigt liten del av analytikerns jobb.
Betydligt mer tid läggs på att inhämta information och framför allt kommunicera slutsatser och ha en nära och kontinuerlig dialog med förvaltare som ju är analytikerns kunder.
För att förstå den här lilla delen av jobbet behöver vi ta oss en titt på aktievärdering.
Aktiens värde
Vad en aktie är värd beror på (memorera 😎)
”Det förväntade nuvärdet av framtida kassaflöden”:
”Kassaflöden” eftersom det är pengarna som har ett värde
”Framtida” eftersom historiken faktiskt inte spelar någon roll
”Förväntade” eftersom framtiden är osäker
”Nuvärdet” eftersom pengar NU är värda mer än pengar SENARE
Har man koll på hur man värderar med DCF (Discounted Cash Flow) förstår man hur det här funkar. Jag ska inte fördjupa mig i värderingsmultiplar som P/E, EV/EBIT osv nu, men även i det fallet avgörs multiplarna (egentligen) av alla de där faktorerna.
Fokus på framtiden!
Bolag med en bra historik av tillväxt, marginaler, kassaflöden osv gör sig väl förtjänta av en hög värdering?
Ja, men bara om det finns anledning att tro att de kommer fortsätta sin goda utveckling även i framtiden. Då bör man prisa in det, men enbart på grund av framtiden.
För:
Hur det gick för bolaget för tio år sedan spelar ingen som helst roll.
Faktiskt inte heller hur det gick förra året.
Och inte ens hur det gick förra kvartalet.
Och - håll i dig nu:
Inte heller hur det gick i kvartalsrapporten som släpptes för två minuter sedan!
Hur påverkar kvartalsrapporten värderingen?
Visst kassan, skulderna osv utgår man ju från, men annars är det enbart framtiden som räknas. Däremot kan såväl kvartalsresultatet som texten i rapporten och den eventuella telefonkonferensen ge pusselbitar som påverkar analytikernas och marknadens syn på framtiden.
Det är ju trots allt ett av årets fyra kvartal och därför ett viktigt informationstillfälle.
Men resultaträkningen i sig som det är så stort fokus inför rapporterna förpassas alltså till en kolumn med historik och den ingår alltså inte ens teoretiskt i värderingen av aktien.
Men kvartalssiffrorna påverkar ju aktien?
En rapport som är bättre än förväntat lyfter ofta aktien, men det finns gott om exempel på motsatsen.
Det beror just på att det är framtiden som är viktigt. Gick det bättre än väntat i kvartalet kommer det kanske fortsätta så och då behöver analytikerna höja prognoserna (=framtiden).
Men det kan också vara så att leveranser tidigarelades, så man snarare måste sänka prognoserna för nästa kvartal (=framtiden).
Och kvartalet kanske var starkt, men bolaget flaggar för att tillväxt och marginaler kommer pressas under den närmaste tiden (=framtiden).
Det här är viktiga förklaringar till att rapporter som slår förväntningarna i kvartalet (historik!) ändå kan falla på rapportdagen. I grunden handlar det om att analytikerna och aktiemarknaden tar hänsyn till betydligt fler saker än bara hur kvartalets siffror kom in i förhållande till förväntningarna.
I den här filmen går jag igenom det synsättet lite djupare.
Överdrivet fokus på kvartalsestimaten
För många av de större bolagen samlas analytikernas prognoser in till ett konsensus, dvs genomsnittsprognoser. Hypotesen är att aktien ska upp om bolaget slår analytikernas förväntningar.
Och visst… Släpps rapporten under pågående handel brukar den handlas på det viset under de första minuterna. Sedan kommer marknaden fokusera på framtiden och försöka förstå om estimaten (framtiden!) ska upp eller ner med anledning av rapporten.
För kvartalet kan alltså ha påverkats av effekter som inte har så mycket med framtiden att göra.
Konsensus för närmaste åren är relevantare
Aktier har ett marknadsvärde som speglar marknadens förväntningar (se ”Aktiens värde” ovan). I det sammanhanget är de närmaste åren betydligt viktigare än nästa kvartal.
Marknadens förväntningar skiljer sig ofta från analytikernas förväntningar. För vore det så att analytikerna och marknaden alltid var överens skulle aktierna alltid handlas på den genomsnittliga riktkursen (lite förenklat).
Så är det definitivt inte och det skrev jag om i förra veckan:
Extra säkert om alla analytiker säger Köp?
Samtidigt är det så att om analytikernas estimat för i år och nästa år höjs med till exempel 10% är det vanligt att aktien går upp med ungefär 10% om det inte finns anledning att förändra värderingen.
Kvartalets Konsensus: Analytiker och förvaltare
Har man en egen uppfattning om hur rapporten ska komma in och man ligger över konsensus, kan man köpa aktien i hopp om att marknaden ska bli positivt överraskad och handla upp aktien. I så fall är det bra om man även har en syn på de andra faktorerna som kan driva aktien. Det kan till exempel handla om att man inte tror att bolaget kommer drabbas så hårt av marginalpressen vi ser på annat håll, att försäljningen i Asien ska återhämtas eller vad det nu kan vara.
Den här typen av calls kan analytiker göra om de har en avvikande bild jämfört med de flesta andra analytiker. Det gäller även förvaltare som är väldigt inlästa på bolaget och särskilt om de har kontakt med flera analytiker och därför har en god bild av deras förväntansbild.
På finanssvenska kallas det för att man tar ett ”rapport-bet”. 😊
Men notera:
Det som är relevant är hur rapporten kommer påverka de närmaste årens konsensus!
Kvartalets konsensus: Traders
Om rapporten släpps under pågående handel brukar den initiala reaktionen bli i samma riktning som avvikelsen (upp om rapporten är bättre än konsensus). Även här är det faktiskt inte helt självklart.
Hög försäljning är positivt om marknaden varit orolig över tillväxten. Om marknaden har oroat sig över marginalerna kan högre försäljning med betydligt lägre marginaler vara ett oroande tecken. Rear de ut produkterna för att få dem sålda?
Och om försäljningen slår förväntningarna, men orderingången är betydligt lägre kan det vara ett tecken på att marknaden håller på att försvagas. Så även om man bara tittar på de där siffrorna gäller det att man tolkar dem på rätt sätt.
Och när man börjar ta till sig av de lite mer verbala delarna av rapporten kan det alltså bli en omvänd reaktion i aktien. Men i vilket fall som helst är kvartalets konsensus en viktig pusselbit för en trader. För den som är en lite mer långsiktig investerare bör fokus snarare vara på årets och nästa års konsensus.
Här kan man även väga in att marknaden tenderar att ha en dålig helhetsbild innan telefonkonferensen då missförstånd kan redas ut. Det gäller särskilt under intensiva rapportdagar med många rapporter.
Så för att sammanfatta lite kort…
Analytiker sätter kvartalsestimat, men det är en väldigt liten del av jobbet
Aktien värde påverkas enbart av framtida förväntningar
Det viktiga i kvartalsrapporter är hur de påverkar förväntningarna
Aktier går ofta ner även om resultatet slår kvartalsestimaten
Konsensus på årsbasis betydligt viktigare än på kvartalsbasis
Vid ”rapport-bets” kan kvartalets konsensus vara en av (helst) flera pusselbitar
Traders som förstår förväntansbilden kan utnyttja de initiala rapportrörelserna
Det finns betydligt mer att säga om det här, men här drar jag strecket den här gången!
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
1. Veckans Läs-mellan-raderna
Analytiker måste bilda sig en egen uppfattning och inte bara lyssna på vad bolagen säger. Men en sak som är underskattad är att lyssna/läsa mellan raderna, att notera vad som utelämnas och analysera hur och varför de formulerar sig som de gör.
Bolaget skriver:
“Vårt fokus är nu att kapitalisera på de goda resultaten för att bygga en ännu mer spännande framtid för bolaget.”
Analytikerns tolkning:
“Nu påbörjas vilda satsningar med oklart utfall som aktieägarna nog bör undvika."
2. Veckans Finanscitat
Veckans Finanscitat kommer från P. T. Barnum:
“Money is, in some respects, like fire. It is a very excellent servant, but a terrible master.”
Innebörden är i princip att man inte vill vara slav under pengar, men att man kan ha god nytta av dem. Det är väl både tänkvärt och eftersträvansvärt? 🤔
3. Veckans Graf
Jag lägger egentligen lite väl mycket tid på de här veckobreven, men samtidigt tycker jag att det är kul.
Fast om ingen läste dem hade det inte känts lika meningsfullt. Jag hade har egentligen inte haft några förväntningar på antalet, men tycker att det är väldigt kul att så många prenumererar!
När jag loggar in kan jag se en graf över hur antalet prenumeranter utvecklats hittills. Eftersom jag (åtminstone hittills) bara skrivit en gång per vecka har tillströmningen av nya prenumeranter kommit stötvis.
När jag funderade över vilken som skulle bli veckans graf såg jag den här och tänkte att du kanske var intresserad av att veta att du är i gott sällskap här. 😊
4. Veckans Excelberäkning
Vi tuffar på lite varsamt så här i början och nu kommer första funktionen!
Till en början vill jag bara säga att om du inte har de här funktionerna på engelska ska du definitivt byta till det. Det finns ingen anledning att lära sig dem på svenska.
Så första funktionen blir “Sum” och den används så här:
Cell C3: “15”
Cell C4: “58”
Cell C5: “34”
Räkna ut summan:
Cell C6: “=SUM(C3:C5)”
Svar: 107
Alternativ för att testa lite:
Cell C7: “=C3+C4+C5”
Men det här blir väldigt jobbigt när man ska summera många celler! 😊
5. Veckans Film
Jag har tidigare lagt ut filmer om aktier, hur man bygger en aktieportfölj och en film om fonder (se gärna dem).
I veckans film tar jag upp en väldigt viktig aspekt:
Vad man ska tänka på när man utvärderar hur aktieinvesterandet gått.
En del gör det vid årsskiftet och många inte alls. Men det är egentligen något man kan (och bör!) göra då och då. Särskilt om det går dåligt eller om aktiemarknaden förändras på ett sätt som gör att man bör överväga förändringar. Då måste man ju veta hur det har gått, men framför allt varför!
👇
Prenumerera gärna på kanalen HÄR!
6. Veckans Värderingsinsikt
Nu har vi avverkat P/E och P/S som ju ställer aktiepriset i förhållande till vinsten per aktier respektive försäljningen per aktie.
Idag är det dags för P/B, vilket sätter aktiepriset i relation till det bokförda värdet per aktie. Så medan de andra två kan utläsas ur resultaträkningen får man det bokförda värdet “B” från balansräkningen.
Balansräkningen balanseras så:
Tillgångar = Skulder + Eget kapital
och möblerar man om i formeln får man
Eget kapital = Tillgångar - Skulder
Eget kapital är alltså hur mycket tillgångarna är bokförda till minus skulderna och dividerar man det med antalet aktier får man “B”.
Och dividerar man aktiepriset “P” med “B” får man P/B (eller snarare börsvärdet dividerat med Eget kapital utan att man har med antalet aktier i både täljaren och nämnaren).
Hur tillgångar och skulder värderas i balansräkningen är inte samma sak som hur de värderas på aktiemarknaden. Men på det här viset jämför man de båda världarna med varandra. Det är lite trubbigt och dessutom tenderar redovisning att vara mer konservativ, så P/B ofta högre än 1, men om det blir alltför högt kan man fundera på om aktien är övervärderad eller om stora delar av värdet inte fångas upp av redovisningen. När bolag får problem tenderar aktiemarknaden att fånga upp det, medan den betydligt trögrörligare redovisningen inte gör det. Då får man ett lågt P/B, vilket alltså inte nödvändigtvis betyder att bolaget är billigt eller köpvärt. Det här nyckeltalet kan också variera en hel del mellan olika branscher och bolag.
7. Veckans Tweet
Under veckan har det varit oro över banker i såväl USA som i Schweiz och i praktiken har aktieägarna och långivarna till dessa banker störst anledning till oro. Men även det bolag som har satt in sina pengar i bankerna kan hamna i knipa, även om man i räddningspaket brukar lägga stor vikt vid skydda sådana kunder.
Men det kan ändå vara en viss skillnad i om man har satt in pengarna på ett konto i banken eller om man har placerat dem i ett finansiellt instrument som egentligen inte har med banken att göra. I så fall bör man relativt enkelt kunna föra över det till en annan bank.
När man värderat bolag brukar man inte göra någon större skillnad mellan dessa, men i princip borde man som analytiker kanske ta sig en närmare titt på det där. Ofta vet man inte ens i vilken bank bolaget placerat sina pengar i… 😬
För övrigt…
…är det väldigt nervöst med banker etc just nu
Det är svajigt för vissa banker i exempelvis USA och i Schweiz. Här i Sverige har det inte märkts av så mycket, men vi som var med under finanskrisen minns hur den här typen av händelser riskerar att sprida sig.
Samtidigt har vi den tiden i färskt minne och det har vidtagits ambitiösa åtgärder för att förhindra att sådana situationer. Dessutom är vi rimligen bättre på att hantera dem nu.
…är inflation och räntor kanske en större utmaning
Jag lutar åt att det är än viktigare att hålla ett öga på hur konjunkturen påverkar bolagen och hur räntorna påverkar värderingarna.
För att prata lite förenklat i P/E-talstermer:
Om räntan stiger och riskviljan minskar blir P/E-talet lägre.
Om konsumenter och företag får problem blir vinsterna (EPS) läge
Eftersom P = P/E * EPS kommer lägre P/E och lägre EPS få en rejält negativ effekt på P (priset, dvs börsen).
Det här är ju inte en unik tanke och det är därför börsen varit svag. Men frågan är hur långt det går och hur mycket som redan är inprisat. Om någon har bestämda synpunkter på kan det vara klokt att INTE lyssna så mycket på honom eller henne. 😎
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar