Utdelning eller aktieåterköp?
Bolag som har med pengar i kassan än de behöver kan dela ut dem till aktieägarna eller återköpa egna aktier. Ibland är det bättre med utdelning och ibland är återköp att föredra.
Aktieägarna får pengar från utdelningar
När ett bolag har “för mycket” pengar kan de delas ut till aktieägarna. Det föreslås ofta i samband med Q4-rapporten och beslutas av årsstämman. Sedan kan hela utdelningen betalas ut direkt (efter några dagar) eller till exempel utbetalas kvartalsvis.
En fördel med att dela ut dem direkt är att överskottslikviditet som överförs till aktieägarna kan sättas i arbete istället för att bolaget har dem i kassan som visserligen ger en viss ränta.
En fördel med att sprida ut utdelningen över exempelvis de fyra kvartalen är att det blir ett jämnare flöde från bolaget. Det är ju en del av föregående års resultat som delas ut, men har man någorlunda jämnt kassaflöde kan man se det som att en del av överskottet som byggs upp kvartalet delas ut.
Även aktieägarna kan ha olika preferenser. En del kan föredra en jämnare utdelningsström för att de lever på avkastningen, medan andra gärna tar hela beloppet och investerar det direkt.
Investeringarna kan göras i andra bolag, men man kan även använda dem till att köpa fler aktier i bolaget som man fick utdelningen från.
I så fall får man fler aktier och äger alltså en större andel av bolaget.
Aktieägarna har även fördel av aktieåterköp
Ett bolag som har överskottslikviditet kan också använda den till att köpa tillbaka aktier. Även det beslutas av årsstämman och enkelt uttryckt innebär det att bolaget använder pengar till att köpa tillbaka sina egna aktier. Bolaget äger alltså delvis sig självt. 🤔
I princip kan bolaget behålla aktierna. Ett alternativ är att sälja dem vid en senare tidpunkt, men i så fall är det är vanligare att man tänker sig att de kan användas som betalning eller delbetalning vid förvärv. Ägarna till bolaget man köper får i så fall helt eller delvis betalt med aktier i det köpande bolaget. Ett annat alternativ hade varit att emittera nya aktier till de ägarna.
Men det absolut vanligaste är att aktierna makuleras, dvs försvinner. Det görs normalt vid den ordinarie bolagsstämman.
Så vad har det för syfte att köpa aktier som sedan blir värdelösa?
Jo, aktieägarna har ju kvar samma antal aktier som tidigare. Men eftersom det totala antalet aktier blir färre kommer de äga en större del av bolaget.
Likheten mellan utdelning och återköp
För att jämföra de två alternativen summerar vi lite:
Om aktieägarna får utdelning som de köper aktier för äger de en större andel av bolaget.
Om bolaget köper tillbaka aktier som sedan makuleras får aktieägarna en större andel av bolaget.
Faktum är att det här har precis samma effekt om man bortser från att det kan ha olika skatteeffekter.
Om bolaget ska dela ut 100 miljoner kronor som någon köper aktier för har det samma effekt som om bolaget köper de där aktierna under förutsättning att det är samma pris. Aktieägarens ägarandel av bolaget är densamma i båda fallen, även om det i ena fallet beror på att aktieägaren fått fler aktier och det i det andra fallet beror på att det totala antalet aktier blivit färre.
Däremot kan det som sagt ha olika skatteeffekter. Får man utdelning på ISK eller kapitalförsäkring beskattas det inte direkt, men däremot får man betala 30% skatt på utdelningar på att vanligt aktiefondkonto (depå).
Samtidigt bör aktien som får färre aktier, dvs den som återköps, få ett högre värde per aktie så länge man håller sig i den teoretiska världen. Då kommer man, allt annat lika, åka på en högre reavinstskatt när aktierna väl säljs. I båda fallen blir det, åtminstone med nuvarande regler, 30% skatt. Skillnaden är när den där skatten ska betalas.
När bör bolag välja utdelning respektive återköp?
Som investerare kan är det trevligt att köpa undervärderade aktier som säljs när de är övervärderade. Samma sak gäller faktiskt även bolag som köper sin egen aktie.
När aktien är undervärderad är det bättre att köpa aktien än att dela ut pengarna till aktieägarna. Man kan visserligen argumentera för att utdelning gör att aktieägarna själva kan bestämma om de vill köpa fler aktier i det undervärderade bolaget eller om de hellre använder pengarna till någonting annat.
Men när aktien är övervärderad är det definitivt bättre för aktieägarna att få utdelning så de kan använda pengarna till någonting annat.
Samtidigt låter det här lite väl enkelt. Det är nämligen inte så lätt att veta om en aktie är undervärderad eller övervärderad. Bolagen kan så klart känna till saker som inte aktiemarknaden har så bra koll på, men det är väldigt få bolag som är bättre än aktiemarknaden på att värdera aktier.
Samtidigt kan aktiemarknaden tolka valet att återköpa aktier istället för att ge utdelning som en signal om att bolaget anser att deras aktie är undervärderad.
Därför gör bolag ofta feltajmade aktieåterköp
Många bolag har en utdelningspolicy som innebär att en viss andel av vinsten efter skatt delas ut. Det kan till exempel vara 30%, 50% eller någonting annat. Ett bolag som ett år har genererat en vinst per aktie (“EPS”) på 2 kr/aktie skulle i så fall dela ut 60 öre respektive 1 kr per aktie.
Den nivån är ofta satt på en sådan nivå att bolagen bör kunna leva upp till de förändringarna. Det innebär också att bolagen med tiden tenderar att generera mer överskottslikviditet än de delar ut. Ett alternativ är att lämna extrautdelning till aktieägarna för att inte samla på sig en onödigt stor kassa.
Ett annat alternativ är att köpa tillbaka aktier. Det är alltså vanligt att aktieåterköpsprogram startas när bolaget genererat stora vinster och kassan vuxit sig alltför stor.
Men: Efter en stark period när bolagen har tjänat väldigt mycket pengar tenderar aktierna att vara högt värderade. Det kan också vara så att bolagen inte lyckats hitta några tillräckligt attraktiva förvärvskandidater på grund av höga värderingar, vilket också bidragit till att kassan blivit alltför stor.
Bolagen följer sin utdelningspolicy och utöver det köper de tillbaka aktier, men det sker alltför ofta efter en period med hög lönsamhet då bolaget även är högt värderat.
När sedan försämringen kommer, tex pga vikande konjunktur, minskar vinsterna, aktiemarknaden mer pessimistisk och aktien faller. Det är snarare då bolagen borde återköpa aktier än när allt går väldigt bra.
Bolag återköper ofta övervärderade aktier eftersom det är då de har mest pengar.
Mina åsikter om utdelning/aktieåterköp
Svenska bolag är generellt dåliga på kapitalallokering
Valet mellan utdelning och aktieåterköp är en del av området som brukar kallas “kapitalallokering”. Det inkluderar även områden som investeringar, förvärv med mera. Men också om bolaget ska låna pengar eller genomföra en nyemission.
För att ett bolag ska kunna fatta kloka beslut om kapitalallokering behöver bolaget och/eller styrelsen ha en uppfattning om bolagets värde. Min erfarenhet är få svenska börsnoterade bolag har det. De stoppar huvudet i sanden och hänvisar till att de inte kommenterar aktiekurser och låter aktiemarknaden värdera aktien.
Bolagen behöver (faktiskt!) kunna värdera sig själva
Jag tycker att det är helt korrekt att bolagen inte kommenterar sin aktiekurs, men de behöver ha en egen uppfattning om det. Problemet är att varken ledningen eller styrelsen, typiskt sett, har någon som helst erfarenhet att bedöma sådana aspekter.
Börsbolagen kan förstås snegla på vad eventuella analytiker anser om värderingen, men utan egen kompetens inom området är det svårt att använda det som underlag. Analytiker har som bekant ofta fel och man behöver tänka mer i termer av scenarier etc på ett sätt som gör att läsaren av analyser behöver kunna göra sin egen bedömning.
Har man en policy bör man strunta i den ibland
Jag är medveten om att många uppskattar att bolagen har finansiella mål och diverse policys för att hjälpa aktiemarknaden att bedöma hur bolagen kommer agera.
Min uppfattning är att bolagen i varje läge bör göra det som är bäst för bolaget och dess aktieägare. Visst kan man ha finansiella mål inklusive utdelningspolicys som utgångspunkt i sina resonemang med aktiemarknaden och även internt inom bolaget med de anställda.
De bör inte låsa fast sig vid sådant de har sagt tidigare om det är en nackdel för aktieägarna att fullfölja de “löftena”. Istället anser jag att de bör förklara hur de tänker och varför besluten fattats.
Bra ledningar och styrelser driver bolaget på det sätt som är bäst för aktieägarna!
Jag kommer ta upp mer om aktier, investeringar och liknande aspekter framöver. Om du inte redan prenumererar är det bara att fylla i mailadressen här nere så får du de kommande veckobreven.
👇
Och jag är väldigt tacksam om du delar den här artikeln. Ju fler som läser desto roligare är det att skriva!
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
1. Finanscitat
Den här veckans finanscitat kommer från Carlo Cannell :
"I want to know in allocating the company’s capital specifically how they rank paying a dividend, making acquisitions or investing in organic growth.”
Det är viktigare att förstå hur ledning och styrelse tänker kring den här typen av frågor och vad de prioriterar. Förutom de som nämns här frågar jag ofta om hur ledningen tänker när de prioriterar mellan tillväxt och marginaler, investeringar och kassaflöde med mera. Förutom att driva bolagen i den riktning man har valt behöver de även prioritera bland olika strategiska alternativ.
Som analytiker tycker jag att det är minst lika viktigt att förstå hur de tänker kring prioriteringar än att fråga om hur de ska nå sina tillväxt- och marginalmålen.
2. Film
Jag har publicerat en hel del kortfilmer på sistone och det kommer bli såväl korta som långa filmer närmaste tiden.
Det är viktigt att man fattar sina egna investeringsbeslut. Du som privatperson kommer förmodligen inte ha lika bra beslutsunderlag som aktieanalytikerna som följer ett visst bolag. Ska man vara helt ärlig har även få professionella fondförvaltare lika bra koll på bolagen de äger som analytikerna som följer bolagen.
Däremot kan du, liksom fondförvaltarna, ta hjälp av aktieanalytiker för att bilda dig en egen uppfattning. Givetvis kan olika personer ha olika ambitionsnivåer, varierande intresse, tid att lägga på investeringar och så vidare. Men försök att undvika att köpa en aktie för att någon säger “köp”. Lyssna istället på varför och fundera på om du håller med om det.
Dessutom: Om du vet varför du köper en viss aktie kommer du förmodligen ha enklare att veta när du bör sälja den. 🤔
👇
3. Tweet
Ett sätt för företag och organisationer är att arrangera tävlingar och ge olika personer priser. Särskilt sådana som har stora följarskaror på sociala medier är intressanta eftersom de gör att tävlingarna får väldigt stor spridning och uppmärksamhet.
Två aktuella exempel just nu är “Investerar-SM” och “Årets Sparprofil” som egentligen mest är marknadsföringsknep för dem som arrangerar dem. Det finns många andra som arrangeras av tidningar, IR-aktörer med mera.
Det kanske man kan leva med, men det jag kan irritera mig på är när vägen till att vinna inte har så mycket så göra med titeln de kommer lyfta fram i resten av sina liv. Den som vinner “Investerar-SM” har definitivt inte visat någon som helst skicklighet i att investera. Och den som vinner “Årets Sparprofil” är den som aggressivast lyckas få sina följare att rösta som en kul grej, snarare än att det nödvändigtvis har så mycket med sparande att göra. Sedan kan det så klart vara “rätt person” som vinner ändå… 😇
https://x.com/MurgataER/status/1849674739364540540
För övrigt…
…har det varit en hel del dramatiska rapportreaktioner
Så här i rapportsäsongens inledning brukar det vara en hel del nervositet och aktiemarknaden försöker dra slutsatser om hur de kommande rapporterna ska komma in. Nu har en hel del bolag rapporterat. Dessutom många av de största och viktigaste eftersom sådana bolag tenderar att rapportera tidigt.
Bland bolagen jag intresserar mig för (bolag i Hälsovårdssektorn) har det varit en hel del stora kursrörelser och framför allt åt det negativa hållet. Samtidigt är det inte enbart vad som händer på rapportdagen som är intressant eftersom bolag kan röra sig en hel del både före och efter rapportdagen. Antingen på grund av oro för vad rapporten ska innehålla eller för att investerarna inte var tillräckligt bra på att “prissätta aktien” under rapportdagen.
…kommer presidentvalet bli allt viktigare snart
Just nu är det som sagt mycket fokus på rapporterna och det är de som styr såväl enskilda aktier som aktiemarknaden som helhet. Men rapporternas inverkan på aktiemarknaden (index) kommer bli allt mindre närmaste tiden. Nu är det drygt en vecka till valet i USA och utfallet är osäkert. Dessutom finns det en viss risk att osäkerheten fortsätter ett tag efter valet. Aktiemarknaden gillar inte osäkerhet, men en hel del av det är redan inprisat. Beroende på utfallet finns det även vinnare och förlorare på bolagsnivå beroende på vilken politik man kan förvänta sig.
Närmaste veckorna kommer en hel del av aktiemarknadens fokus förflyttas från rapporterna till det amerikanska valet.
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar
Jag själv går mycket på analyser som jag läser. Erfarenheten från detta är att man kan hamna rejält snett om man inte har skapat en egen uppfattning. Bra rutin, skriv en anteckning om vad för utfall som man förväntar sig och vad utfallet bör vara. Samt var inte rädd för att sälja om något går fel eller för den delen väldigt bra. Tack för bra inlägg.