Sätt investeringsmål på rätt sätt!
Förra veckan handlade om att utvärdera hur investeringarna gått. Vi tar de erfarenheterna och skissar på investeringsprocess som förhoppningsvis gör dig till en bättre investerare!
Vad är egentligen ett mål?
Är det ett mål att "jag ska bli rik när jag blir stor"?
Nja, det är bara en lös dröm eller förhoppning. Det väldigt vagt, eftersom det inte anges vad “rik” innebär eller hur gammal man är när man är stor. Och mål som är luddiga är betydligt sämre än dem som är konkreta.
Är man rik när man är miljonär? Det tycker man nog när man är 15 år, men den som ska köpa bostad i Stockholms innerstad kan konstatera att man möjligen kan köpa en bostadsrätt på 10 kvadratmeter för den där miljonen. Det kanske inte räcker för att man ska känna sig som “rik”.
Och när är man stor? När man är myndig? När man är 25 år och kanske pluggat klart? När man är 40? 50? Eller när man går i pension? Särskilt med ränta-på-ränta-effekten och möjligheten att spara under årens lopp har tidpunkten en enorm betydelse för beloppet man vill uppnå.
Det är alltså ett dåligt mål att man ska försöka bli rik när man blir stor.
Mål bör vara SMART:a
En bra minnesregel för mål oavsett användningsområde är att förkortningen SMART som står för:
Specifikt
Mätbart
Ambitiöst
Realistiskt
Tidssatt
[Det finns varianter på orden både på svenska och engelska]
Ett mål behöver vara specifikt, så man har något konkret att sträva mot. Det måste vara mätbart för att man ska veta om man klarat det eller ej. Det bör vara tillräckligt ambitiöst för att man ska behöva anstränga sig för att nå dit, men samtidigt tillräckligt realistiskt för att man ska kunna klara det. Det måste också vara tidssatt för att man ska veta när målet är uppfyllt.
Exempel:
“I juni ska jag springa maraton under fyra timmar.”
Det är specifikt (springa maraton), det är mätbart (de tar tid), det är ambitiöst (beroende på hur bra man är), det är realistiskt (många kan klara det om man inte blir skadad) och det är tidssatt (juni).
Det är alltså ett SMART mål. Sedan kan man bryta ned det på delmål, tex motsvarande för att springa milen vid en tidpunkt och senare kanske en halvmara.
Bör man ha absolut avkastningsmål?
Använder vi samma princip som i maratonfallet ovan kan vi testa med:
"I slutet av året ska min portfölj ha gått upp 20%."
Är det ett SMART mål?
Ja, det är specifikt (portföljen är specifik), det är mätbart (gått upp med 20%), det är ambitiöst (beroende på hur bra man är), det är realistiskt (många kan klarar av det) och det är tidssatt (slutet av året).
Även om det är ett SMART mål är det ändå inte bra för investeringar. Både enskilda aktier och hela aktiemarknaden rör sig på ett sätt som är svårt att förutsäga, särskilt på kort sikt.
Även din portfölj kommer röra sig med börsen och om 20% är bra (ambitiöst och realistiskt) beror framför allt på hur börsen går. Om börsen går upp med 30% är det inte så imponerande om portföljen går upp med 20%. Däremot är det betydligt bättre om portföljen går upp 20% om börsen går upp med 10%.
Eftersom man inte kan påverka börsen bör man inte ha ett absolut avkastningsmål.
Bör man ha relativt avkastningsmål?
Ett relativt avkastningsmål är skulle till exempel kunna vara:
"I slutet av året ska min portfölj ha gått upp 20% mer än index."
Det är åtminstone bättre än ett absolut avkastningsmål. Om börsen går upp med 30% (som ovan) är målet att avkasta 50% och om den går upp 10% ska portföljen gå upp 30%. Därmed påverkas inte utfallet lika mycket av hur börsen går.
Irriterande nog är inte det här ett särskilt bra mål heller! Maratonlöparen ovan bröt ju ned löpningen i olika delmål (milen och halvmara). Motsvarigheten för investeraren skulle tex kunna vara på kvartalsnivå.
Problemet blir tydligare om vi tänker oss in i situationen under året.
Avkastningen per kvartal under året
Låt oss hålla fast vid att vi vill ha 20% på helåret och bryter ned det på kvartal. För enkelhetens skull sätter vi delmålet 5% per kvartal och vi struntar i om det relativt eller absolut. Jag vet att det blir 21.6% på helåret med ränta på ränta, men låt oss leka med jämna siffror här… 😊
Tänk dig att portföljen går upp med 10% första kvartalet:
Q1: 10%
Ska du då ha som mål att avkasta 10% under de tre kvarvarande kvartalen? Skönt att ligga över målet? Eller ska du hålla fast vid 5% per kvartal? Då har du höjt målet för året till 25% (10% + 3 * 5%).
Tänk dig istället att portföljen går ner med 10% första kvartalet:
Q1: -10%
Ska du då ha som mål att avkasta 10% per kvartal under de tre kvarvarande kvartalen för att komma in på 20% på helåret (-10% + 3 * 10%)? Om du håller fast vid 5% per kvartal kommer du in på -10% + 3 * 5% = 5% på helåret.
Om det nu är så enkelt att prestera 10% under de tre kommande kvartalen för att kompensera för nedgången i Q1 borde kanske målet varit där från början?
Och i det första fallet när portföljen gick upp 10% i Q1: Ska du försöka prestera sämre under resten av året för att nå 20%?
Problemet är att målet inte säger någonting om hur vad man ska göra. Det är lite som att “hoppas på att bli rik” och det är ingen bra strategi. Så använd inte avkastningsmål oavsett om de är absoluta eller relativa!
Fokusera på processen istället!
Den där maratonlöparen har mål och delmål, men framför allt är det inte målen om tider och sträckor som är det viktigaste för att nå målen.
Det handlar snarare om träning, kost, sömn och så vidare. Med andra ord vilken process man ska ha för att nå målen. De målen är snarare att man ska springa x kilometer, y gånger per vecka på vissa tider.
På samma sätt bör investeraren fokusera på investeringsprocessen!
Vad det betyder för just dig beror på faktorer som din kunskap och erfarenhet, hur mycket tid du är beredd att lägga ner, din placeringshorisont, önskad risknivå och så vidare.
Notera även att investeringsprocessen kommer förändras över tid när du blir alltmer erfaren, lär dig nya saker och får nya perspektiv. I viss mån kan man faktiskt även behöva anpassa sig beroende på hur man hanterar stress, hur mycket tid du vill lägga ned på investeringarna osv.
Det måste inte vara så krångligt om du inte vill!
Exempel på investeringsprocesser
Det låter så avancerat med “investeringsprocess”, men man kan se det som ett ord som betyder “hur man gör när man hittar, köper, bevakar och säljer aktier”. Det behöver inte vara mer avancerat bara för att man kallar det “process”, men oavsett benämning är det bra att försöka få lite struktur och tänka igenom hur man ska göra.
Antal bolag
Om vi börjar med antal bolag så finns det väldigt många uppfattningar.
En del tycker att man ska ha väldigt många bolag för att sprida riskerna, men avkastningen kommer förmodligen bli ganska indexlik om man har väldigt många bolag. Då är det kanske bättre att köpa tex en indexfond så slipper man göra jobbet?
Andra förordar koncentrerade portföljer där man noggrant valt ut de allra bästa investeringsalternativen. Varför “späda ut” sina bästa investeringsidéer? Svaret på det är att om någon kraftigt negativt drabbar ett bolag drabbar det portföljen hårdare om man har få innehav.
Så antalet bolag är till stor del personberoende. Lär känna dig själv och pröva dig fram till vad som passar dig bäst. Generellt brukar nybörjare ha ganska dålig koll och då tycker jag att det är bra med en lite större riskspridning.
En bra variant är att till en början enbart ha fonder och sedan gradvis gå över till aktier. När man blir mer erfaren kan man våga minska antalet bolag. Samtidigt kanske man blir bättre på att hitta fler bra bolag och då blir det en riskspridning av den anledningen.
Viktning
Förutom antalet aktier i portföljen kan man även ha olika vikter. Det känns väl ganska rimligt att investera mer i det du tror mest på? Och har du många bolag i en sektor kanske aktier i någon annan sektor kan ha en större vikt för att balansera?
Index och därmed även fonder brukar ta hänsyn till börsvärdet, men det tycker jag inte är en bra idé. Ska man generalisera brukar mindre bolag gå bäst och du är ju mer intresserad av att få en god avkastning än att följa något index. Däremot kanske små bolag med tunn likviditet (liten handel på börsen) vara en anledning till att inte investera eller ha mindre innehav i sådana aktier.
Så även när det gäller viktningen är det svårt att ge generella råd, men om du verkligen vrider om armen på mig:
Utgå från en likaviktad portfölj, men tillåt dig att äga mer i dina favoriter.
Investeringskriterier
Det här handlar om vilka bolag du ska ha i din portfölj. Även det här beror på vilka intressen, kunskaper och erfarenheter som du har. Och hur mycket du är villig att läsa på för att lära dig mer.
Fundera över vad du vill äga och vad du inte vill äga. Det är egentligen bara bra om det är lite olika varianter, tex en del bolag som är lågt värderade och andra som växer snabbt.
Exempel på typer av bolag du kan fundera över:
Måste de vara lönsamma?
Måste de ha utdelning?
Hur bra måste du kunna förstå bolagen?
Hur viktig är tillväxt?
Måste de vara lågt värderade?
Du kanske är särskilt intresserad av någon viss sektor? Eller så vill du undvika vissa sektorer pga hög risk, att du inte begriper dig på dem eller för att de är oetiska?
En del har tekniska kriterier, tex att de måste ha en uppåtgående trend eller ligga över ett glidande medelvärde (tex 200 dagars). Andra föredrar att köpa nedpressade aktier i hopp om att de ska vända uppåt.
Hur bra måste du förstå bolagen du investerar i? Produkterna? Egna prognoser? I så fall hur detaljerade? Värdering?
Hur ska du hitta nya bolag?
En viktig del av processen är att hitta nya bolag och det finns många sätt om man bara är lite lyhörd:
Du kanske läser pressmeddelanden och rapporter från bolagen?
Uppdragsanalyser kan ibland ge bra insikter i bolagen, belysa intressanta aspekter och ta upp hur man kan tänka kring framtiden för bolaget och aktien.
Du läser någon tidning som då och då tar upp intressanta bolag?
Sociala medier kan vara en bra källa till inspiration även om man får vara väldigt försiktig med vad som skrivs om bolagen där.
Och du kanske har någon annan aktieintresserad du kan bolla olika idéer med och diskutera olika bolag med?
Oavsett hur man hittar bolag bör man utvärdera dem på ett strukturerat sätt.
En bra målsättning för processen kan till exempel vara att gå igenom ett nytt bolag per vecka? Eller ett per månad i alla fall? Men det beror också på hur omfattande genomgångar man gör och hur mycket tid man vill lägga på portföljen.
Sammanfattade exempel på faktorer i processen
Välj mål som har med processen du har för att hitta bolag. Nya intressanta bolag får konkurrera med dem du redan har i portföljen.
Vilka bolag “får” du har och vilka “får du inte” ha i portföljen? Hur många bolag ska du ha och hur ska du vikta dem? Kompletterar du med fonder eller du kanske vill ha en viss del kontanter på kontot?
Hur följer du upp bolagen i portföljen? Läser rapporterna? Lägger in siffror i excel? Lyssnar på kvartalspresentationer, intervjuer, läser eventuella uppdragsanalyser?
Vad får dig att sälja eller förändra vikterna i portföljen?
Det finns som bekant många fler aspekter om det här och mycket annat som man bör fundera över. Prenumerera så kommer du med tiden förhoppningsvis få en hel del sådana tankar direkt till din mailbox.
👇
Och jag är väldigt tacksam om du delar den här artikeln. Ju fler som läser desto roligare är det att skriva!
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
1. Finanscitat
Den här veckans finanscitat kommer från Jim O’Shaughnessy:
“If you’re a good active investor, you will always value the process over the outcome.”
Det här behöver väl inte kommenteras så mycket mer med tanke på det jag skrivit ovan. Men utfallet blir vad det blir och det man kan påverka är vad man gör. Det man gör kallas för process. Så länge du gör rätt saker (vad nu det är) kommer det gå bra på längre sikt, även om man kan ha otur och få ett dåligt utfall på kort sikt.
2. Film
Jag har publicerat en hel del kortfilmer på sistone och det kommer bli såväl korta som långa filmer närmaste tiden.
Den här är en längre film som handlar om dagens ämne. En hel del av tankarna från den här filmen finns i texten ovan. 😇
👇
Och visst prenumererar du väl på kanalen - kolla in den här annars!
3. Tweet
Det här tweetet var förvisso inte från den här veckan, men jag ville bara påminna om att jag har passerat 150 filmer på YouTube nu. De flesta är kortfilmer (Short) och just nu publicerar jag faktiskt en per dag. Ganska snart kommer längre filmer om intressanta ämnen, så passa på att prenumerera enligt ovan!
👇
https://x.com/MurgataER/status/1736870148223730100?s=20
För övrigt…
…passar jag på att önska en Gott Nytt År
De här veckobreven är tänkt att vara tidlösa och kunna läsas när som helst, men de här punkterna är lite mer aktuella. Förra veckan var det julafton och idag är det nyårsafton, så idag passar jag på att önska ett riktigt Gott Nytt År!
…blev det en stark avslutning på året
Som jag nämnde förra veckan blev avslutningen på året stark. Den där mixen av lägre inflation och fallande räntor är bra för börsen. Den stora frågan är vad det beror på. Går vi mot en normalisering är det bra, men om det blir en djup lågkonjunktur (det var länge sedan i så fall!) är det inte så positivt för börsen även om räntor och inflation är låg i en sådan miljö. Börsen är optimistisk just nu och det är en bra början, men under 2024 kommer pusselbitarna falla på plats. Låt oss hoppas att den starka avslutningen av 2023 fortsätter in i 2024!
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar