Sänkt skatt på ISK inte enbart positivt
Det är välkommet med sänkning av skatten på ISK och kapitalförsäkringar, men det öppnar upp för skatteplanering med negativa konsekvenser. Och egentligen borde vänstern jubla över ISK-beskattningen.
Vad är egentligen ISK och KF?
AF-konto en mardröm för många i deklarationstider
Tidigare var det vanligast att man ägde aktier och fonder via något som logiskt nog kallas för “Aktie- och Fondkonto” (AF-konto). Beskattningen är 30% av realisationsvinsterna (“reavinsterna”) och utdelningarna. Det här brukade skapa stor frustration i deklarationstider.
Skatteverket får nämligen information från banken om vilka värdepapper som har sålts och för hur mycket, men av någon anledning som jag aldrig begripit får de inte information om hur mycket de köptes för. Eftersom reavinsten (eller reaförlusten) är skillnaden mellan beloppet man fick vid försäljningen minus det man betalade när man köpte.
De som är aktiva och gör många affärer måste hålla reda på många affärer och fylla i en hel del papper som måste bli rätt.
De som inte är så aktiva måste å andra sidan hålla reda på vad man köpte de där aktierna och fonderna för en gång i tiden. Det är inte alla som håller reda på vad man köpte de där aktierna för om det var ett par decennier sedan.
Den som månadssparat under lång tid måste hålla reda på varje enskilt köp för att få reda på vad man betalat totalt sett.
Sedan har vi splittar som förändrar antalet aktier, så det räcker inte med att veta vad man betalade per aktie. Avknoppningar blir också knepiga.
Om man inte anger något anskaffningsvärde utgår skatteverket från att man fått dem gratis, så då beskattas 30% av hela beloppet istället för 30% av vinsten.
Men då är det bättre att använda sig av den så kallade schablonmetoden. Den innebär att anskaffningskostnaden sätts till 20% av försäljningskostnaden. Det innebär alltså att man betalar 30% skatt på 80% av försäljningskostnaden, dvs 24% skatt på det man sålde för. I vissa fall kan det vara fördelaktigt att använda sig av den även om man vet vad man köpte aktierna för.
Oavsett skatten är det för många oerhört skönt att slippa de här deklarationerna.
Investeringssparkonto (ISK)
ISK är en förkortning för InvesteringsSparKonto. Det infördes den 1 januari 2012 för att förenkla för dem som vill spara i aktier och fonder.
[Tips för viktigpettrar: Rätta folk som säger ISK-konto eftersom det är “konto” två gånger.]
Syftet med införandet var framför allt att stimulera sparande i aktier och fonder eftersom skatten dras automatiskt och således inte behöver deklareras. Dessutom är skattenivån för de flesta betydligt lägre, men det bygger på en helt annan princip.
Istället för att man betalar 30% skatt på vinst (och utdelningar) som i fallet med AF dras en viss skatt på beloppet man har på kontot istället för den vinst man har gjort.
Kapitalunderlag
Egentligen är det där beloppet “kapitalunderlaget” som är:
Summan av beloppen man haft på kontot i början av varje kvartal dividerat med fyra. Med andra ord det genomsnittliga beloppet man haft vid kvartalens början.
Lägg till alla insättningar som gjorts till kontot under året (pengar eller överföring av värdepapper).
Observera: Om uttag reducerar inte kapitalunderlaget. Det innebär att om du tar ut ett belopp och sedan sätter in det kommer du betala mer skatt än om du haft det kvar hela tiden. Undvik alltså att flytta in och ut pengar i onödan!
Schablonintäkt och skatt
Det här med schablonintäkt tycker jag egentligen är ett missvisande begrepp, men just därför behöver det förklaras. I princip låtsas man att pengarna man har på ISK (kapitalunderlaget) haft en viss avkastning och att den avkastningen beskattas.
Men egentligen är det inte avkastningen som beskattas eftersom beskattningen inte har ett dugg med avkastningen att göra (förutom att kapitalbeloppet blir olika när man kollar hur mycket man hade i början av varje kvartal).
Den där fiktiva avkastningen antas ha varit lika med statslåneräntan den 30 november föregående år plus 1 procentenhet (dock minst 1.25%). Den där fiktiva avkastningen multipliceras med kapitalunderlaget och då får man en schablonintäkt.
Från den här schablonintäkten dras 30% skatt.
Notera att skatten dras oavsett hur stora vinster eller förluster du har gjort.
Kapitalförsäkring (KF)
Kapitalförsäkringar fanns innan ISK infördes och även i det fallet slipper man de krångliga deklarationerna.
Kapitalunderlaget är beloppet man hade i början av året plus 100% av insättningarna man gjorde under det första halvåret plus 50% av insättningarna man gjorde under det andra halvåret.
Sedan beräknas schablonintäkten och skatten på samma sätt som med ISK (se ovan). I en kapitalförsäkring dras skatten direkt, medan ISK tas upp i deklarationen.
Det finns andra skillnader mellan ISK och kapitalförsäkringar, tex beträffande rösträtt på bolagsstämmor, beskattning av utdelning från utländska aktier att man inte kan flytta aktier till och från en kapitalförsäkring med mera.
Kolla informationen hos din bank när du funderar över vad som passar dig bäst!
Nytt förslag: Ingen skatt upp till 300 000 kr
För att ytterligare stimulera sparande i aktier och fonder föreslår regeringen att sparande upp till 300 000 kr i ISK och kapitalförsäkring kommer vara skattebefriat.
Från och med 2025 blir det skattefria beloppet 150 000 kr och 2026 höjs det till 300 000 kr.
De här beloppen gäller total summa för ISK och KF per person.
Det är så klart bra att ge ytterligare incitament att spara. Tanken med att sänka skatten upp till vissa belopp är också förståelig. Särskilt av politiska skäl är det jobbigt att behöva försvara “sänkt skatt för miljonärer” osv.
Det här öppnar upp för skatteplanering
Det är ofta en fördel med enkla regler utan alltför många undantag för olika faktorer. Det här gäller särskilt skattesystemet där man brukar vilja undvika skatteplanering som i grunden syftar till att minska skatten man betalar.
I det här fallet ser det ut att bli mycket enkelt att göra det. Om en person i familjen har 1 200 000 kr kan det fördelas mellan fyra familjemedlemmar som alltså får 300 000 kr var. Då kommer hela beloppet på 1.2 miljoner bli skattefritt.
Sedan kan man fundera på om det verkligen är värt att fördela om på grund av den lägre skatten, men det kommer nog bli en hel del som passar på att fördela om på det viset.
Om pengarna ändå ska gå i arv blir det ett incitament att föra över pengar i förtid.
Bra om det blir omfördelning inom familjen?
Fördelningspolitik brukar handla om att omfördela pengar mellan olika samhällsgrupper som det så fint heter. Eller för den som inte är lika entusiastisk till sådant: Ta någons pengar och ge dem till någon annan. 😉
I det här fallet kan det alltså få den konsekvensen på familjenivå, även om det är frivilligt. Och de ekonomiska incitamenten av den lägre skatten kanske inte är en jättestark drivkraft för alla. Samtidigt misstänker jag att det finns en hel del som är beredd att gå långt för att slippa “onödiga” skatter.
Men det är väl bra med en jämnare fördelning av kapitalet inom familjen om det skulle leda till det? Om en förälder har huvuddelen av kapitalet är det väl bra om han eller hon helt enkelt får ytterligare en anledning att dela med sig till de andra familjemedlemmarna?
Jag tycker att det hade varit betydligt bättre om beskattningen var samma för en familj oavsett hur fördelningen är dem emellan. Så en familj skulle kunna ha 300 000 kr per person oavsett hur beloppet var fördelat inom familjen.
Min åsikt är väldigt tydlig: Barn bör inte få för mycket pengar!
Många 18-åringar kan inte hantera större summor
Om man av skatteskäl (eller andra anledningar) ser till att barnen har större summor på sina konton kommer de vid 18 års ålder få disponera dem som de vill.
Man skulle ju kunna tänka sig att föräldrarna har uppfostrat barnen/ungdomarna på ett sätt som gör att de fattar kloka och långsiktiga investeringsbeslut när de på 18-årsdagen får disponera kapitalet som de vill.
En del kan hantera det på ett bra sätt, men om vi lämnar idealvärlden och förflyttar oss till verkligheten kommer väldigt många inte ha tillräcklig mognad att göra det.
För övrigt är det långt ifrån alla föräldrar som själva har en tillräcklig ekonomisk mognad för att uppfostra barnen på ett bra sätt, även om du som är så intresserad att du läser det här så klart har det. 😉
Med risk för att röra mig farligt nära områden som politik och barnuppfostran anser jag att det är väldigt viktigt att lära sig att hantera pengar. Det görs bäst genom att man inte har så mycket pengar, att vara tvungen att prioritera och att jobba för att tjäna egna pengar.
Varför ägna en stor del av sommarlovet åt sommarjobb när det ändå inte påverkar den där pengahögen från “mamsen och papsen” nämnvärt?
Varför äta blodpudding och fiskpinnar för att studiemedlen ska räcka när man ändå har några hundra tusen på kontot?
Och det är klart att man drar iväg till Båstad, till Stockholmsveckan i Visby och kanske till Saint-Tropez istället för att sommarjobba för att skrapa ihop några tiotusenlappar?
Om inte annat kommer nog en hel del pengar gå åt till ett rejält studentfirande.
Paradigmskifte: Kapitalbeskattning blir progressiv
Skatten på inkomst från tjänst är som bekant progressiv: Tjänar man lite betalar man en låg procentuell andra i skatt, medan den som tjänar mycket betalar en större andel i skatt.
Det är något vi är vana vid och inte särskilt kontroversiellt. Tvärt om skulle man nog betraktas som ganska extrem om man förordade att alla skulle betala exempelvis 30% i skatt oavsett om man tjänade 20 000 kr eller 2 miljoner kr per månad.
Kapitalbeskattning är däremot bra att hålla på samma nivå eftersom kapitalet enklare kan förflyttas. När man gör det, vilket alltså ser ut att bli fallet, uppstår möjligheter att flytta kapital för att optimera skattemässigt.
Så oavsett om man har gjort en kapitalvinst på sina aktier eller fonder på 20 000 kr eller på 2 miljoner kr betalar man 30% i skatt. Eller för den delen samma skattesats när pengarna ligger i ett ISK eller en kapitalförsäkring. Men det ska förändras nu!
Vi tar ett räkneexempel:
Om vi utgår från situationen 2024 så är faktorn för schablonintäkt 3.62% eftersom statslåneräntan var 2.62% den 30 november 2023 och man lägger till en procentenhet till det enligt det som står under “Investeringssparkonto (ISK)” ovan. Det multipliceras med 30%.
Så har man 1 miljon i kapitalunderlag blir alltså skatten enligt det nuvarande systemet:
1 000 000 * 3.62% * 30% = 10 860 kr
Det är proportionerligt så har man 10 000 kr blir det alltså 108.60 kr.
Om däremot det som ligger under 300 000 kr (från 2026) blir det enligt samma antaganden med räntor osv en förskjutning av kurvan till höger.
Det här ser ju enkelt och logiskt ut, men om vi istället tittar på vad det innebär procentuellt kan man notera att den här kapitalbeskattningen blir progressiv.
Upp till 300 000 kr betalar man alltså ingen skatt. De som inte gillar att betala skatt kan glädja sig åt att även de som har mer än så kommer betala mindre i skatt än nu eftersom de första 300 000 kr är skattefria. Ju högre belopp man har desto närmare dagens situation kommer man hamna.
Samtidigt är det här något av ett paradigmskifte eftersom kapitalbeskattning enligt den här principen alltså blir progressiv. Det är därför det uppstår incitament att fördela kapital mellan flera personer i familjen.
Dagens ca 1.1% i beskattning av 1 miljon kronor blir ca 0.8% med det nya systemet, men det skulle bli 0% om det delades upp på fyra eller fler så ingen hamnade över 300 000 kr.
ISK borde redan tidigare varit vänsterns favorit
När man jobbar och tjänar pengar får man betala skatt på det man tjänar. Det är inte så konstigt att man får betala en del av det man tjänar och det är som sagt inte särskilt kontroversiellt att sådana skatter är progressiva. Den som tjänar 10 gånger mer än en låginkomsttagare får helt enkelt betala betydligt mer än 10 gånger så mycket skatt.
När det gäller kapital är det inte heller särskilt konstigt att den som tjänar pengar på aktier och fonder, eller för den delen får en reavinst på en bostad, får betala skatt. För att man inte ska ge incitament till skattefusk etc är det samma procentsats för alla belopp. Det är så klart betydligt enklare att fördela ägande av exempelvis aktier och fastigheter än det är att dela upp någons lön mellan olika personer.
ISK och KF dolda förmögenhetsskatter?
Förmögenhetsskatten i Sverige avskaffades den 1 januari 2007. Den var 1.5% på förmögenheter över 1.5 miljoner (3 miljoner kr för gifta och sambos). Det var en skatt som bidrog med ungefär 0.5% av de totala skatteintäkterna, men ledde till att kapital doldes eller flyttade utomlands. Eller för den delen att förmögna svenskar själva flyttade utomlands.
Förutom att det är skönt att slippa räkna pengar och förhindra att de inte göms undan kan man tänka sig att det hade varit betydligt bättre om personerna och deras kapital hade stannat i Sverige. Dels på grund av beskattningen i sig, men även för att det behövs kapitalstarka personer som investerar riskvilligt kapital i nya verksamheter.
Kapitalbeskattning har också en ideologisk dimension som tilltalar personer på den politiska skalans vänstra sida:
Man tar pengar från “de rika”. Istället för att beskatta avkastningen tar man deras pengar för att med tiden jämna ut förmögenhetsfördelningen i samhället.
Tänker man efter är det faktiskt precis så skatten på ISK och KF fungerat. Det spelar ingen roll om avkastningen har genererat vinst eller förlust. Bara det faktum att man har pengar gör att man får betala skatt.
Därmed är skatten på ISK och kapitalförsäkringar egentligen en förmögenhetsskatt.
Så de på vänstersidan som gärna skulle vilja konfiskera “de rikas” pengar har faktiskt redan den mekanismen. Sedan skulle så klart många på den sidan se gärna betydligt högre skattesatser.
De mest extrema hade nog egentligen gärna sett att 100% av det över 1.5 miljoner kronor konfiskerades, men man landade på 1.5%. Enligt beräkningen ovan är beskattningen av ISK/KF nu ca 1.1% (se den nedre figuren ovan).
Vänsterväljare borde jubla över ISK/KF och de till höger borde känna sig obekväma.
Men eftersom folk inklusive politiker har väldigt svårt att tänka principiellt är det ironiskt så politiker och väljare till höger välkomnar ISK/KF (trots att det egentligen är en sorts förmögenhetsskatt), medan protesterna kommer från vänster.
Förmögenhetsskatten var egentligen också progressiv
Förmögenhetsskatten var alltså 0% under 1.5 miljon kronor och sedan beskattades beloppet över den nivån upp till en nivå på 1.5%. Därmed såg kurvan ut ungefär som den lila, fast den började på 1.5 miljon och närmade sig 1.5%.
Så även om skattesatsen är konstant över en miniminivå får man alltså betala en allt högre skattesats ju längre över miniminivån man hamnar.
Politiker kan enkelt ändra på siffror när strukturen finns
Det finns alltså ett ramverk för hur man ska beskatta tillgångar (inte avkastning!) som finns inom ramen för ISK och kapitalförsäkringar. Just nu är det alltså 1% över statslåneräntan. Men det ligger väldigt nära till hands att tänka sig att någon kommande regering höjer den till exempelvis 2% istället för 1% över räntenivån. Eller varför inte 5%? På sikt kanske 10%?
Det har alltså införts ett sätt som på ett effektivt sätt skulle kunna beslagta folks förmögenheter om de inte vidtar åtgärder. Flyttar de över till AF-konto beskattas ju avkastningen med 30%. Men det kanske kan höjas till 35%? Eller varför inte 50%?
Till råga på allt införs nu alltså en progressiv skatt också. Då kan man laborera med både den där skattefria nivån (som först blir 150 000 kr och sedan 300 000 kr) och skattesatsen (idag 1% över räntan).
Kort sammanfattning
För Aktie- och fondkonto beskattas 30% av vinsten och måste redovisas i deklarationen.
För investeringssparkonton (ISK) och kapitalförsäkringar (KF) beskattas kapitalet på kontot oavsett om man gjort vinst eller förlust och även om man inte sålt än.
Beskattningen av ISK och KF är egentligen en sorts förmögenhetsskatt eftersom den lägger beslag på pengar oberoende av avkastningen. Man behöver alltså betala skatt även om man har haft en negativ avkastning.
Från 2025 blir KF/ISK skattefritt upp till 150 000 kr och från och med 2026 är nivån 300 000 kr.
I praktiken blir alltså kapitalbeskattningen progressiv, vilket öppnar upp för skatteplanering genom att omfördela kapitalet på flera personer i familjen. Det vore betydligt bättre om beloppet var per familj, så att en familj på fyra personer kunde spara 1.2 miljoner kronor skattefritt oavsett hur det fördelades.
Politiker kan enkelt förändra beloppsnivåer och procentsatser. Om inte annat är det förmodligen ett effektivt sätt att göra sig populär bland sina väljare.
Personer på politikens vänstra skala borde jubla åt ISK/KF-beskattningen.
Jag kommer ta upp mer om aktier, investeringar och liknande aspekter framöver. Om du inte redan prenumererar är det bara att fylla i mailadressen här nere så får du de kommande veckobreven.
👇
Och jag är väldigt tacksam om du delar den här artikeln. Ju fler som läser desto roligare är det att skriva!
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
1. Finanscitat
Den här veckans finanscitat kommer från komikern Chris Rock:
"You don't pay taxes. They take taxes."
Det gemensamma i ett samhälle behöver finansieras och det sker genom olika typer av skatter. Det finns så klart stora ideologiska och politiska skillnader i hur mycket som ska vara offentligt finansierat. Få tycker att allt ska vara gemensamt (det funkar nämligen väldigt dåligt även om det är en fin tanke) och de flesta anser att det är bra för alla att det finns ett gemensamt samhälle. Sedan är det en fråga var man lägger sig på den skalan och framför allt vad som ska finansieras.
Myntets andra sida är vems pengar man ska ta och på vilka grunder. För som citatet indikerar är skatt något som i första hand tas och inte något som betalas frivilligt. På något sätt bör man hitta en balans som verkar rimlig, men det där kan man diskutera hur länge som helst. Folk blir särskilt upprörda om de själva missgynnas eller om personer de är avundsjuka på inte missgynnas.
Personligen har jag förståelse för att man beskattar inkomst från såväl arbete som kapital (=avkastning). Jag kan också förstå att man vill beskatta “de rika”, men i så fall måste det ske på ett sätt och i en omfattning som inte leder till alltför oönskade följdeffekter.
2. Film
Jag har publicerat en hel del kortfilmer på sistone och det kommer bli såväl korta som långa filmer närmaste tiden.
Det här är ett utdrag ur en längre film som handla om vad du bör tänka på när du sätter samman en aktieportfölj. Och en av de första frågorna du bör ställa dig är hur lång placeringshorisont du egentligen har.
👇
3. Tweet
Förslaget om 300 000 kr skattefritt presenterades under veckan, men det har talats om det även tidigare.
Redan i november 2022 nämnde jag att en hel del förmodligen kommer festa upp pengarna som deras föräldrar gett till dem för att undvika skatt.
👇
https://x.com/MurgataER/status/1589924630696906753
För övrigt…
…är det oroligt för techbolagen och därmed hela börsen
Man bör påminna sig om att det är vanligt att börsen går ner en hel del varje år innan den återhämtar sig. Historiskt har det varit betydligt bättre att köpa än att sälja när det blir lite panikkänsla, men då och då är det så klart rätt att sälja innan nedgången blir alltför djup. Och det allra sämsta är att sälja i panik efter en periods nedgång och köpa när börsen har gått upp och alla är glada och lyckliga.
Just nu verkar alla väldigt oroade över techbolag i allmänhet och NVIDIA i synnerhet. Eftersom de väger tungt i index efter en fantastisk kursutveckling påverkar de hela börsen. NVIDIA har backat från ca 130 USD för mindre än två veckor sedan till den nuvarande nivån på ca 103 USD. Onekligen en kraftig nedgång, men samtidigt befanns sig aktien på de här nivåerna för mindre än en månad sedan. Och trots den kraftiga nedgången senaste dagarna har aktien ändå mer än fördubblats sedan årsskiftet. Vi får väl se vart den tar vägen framöver, men zoomar man ut lite tycker jag inte att nedgången är särskilt dramatisk. Nedgångar brukar blir kraftigare än uppgångar. Börsen tar trappan upp och hissen ned. 😎
…fortsätter turbulensen inom finansmedier
Jag hade egentligen inte tänkt att skriva så mycket mer om det här, men det är fortsatt stora förändringar på mediesidan. Richard Bråse på Dagens Industri som förutspått och kanske även bidragit till att sänka aktier som gör sig förtjänta av det (på Twitter kallade “Bråsningar”) har sagt upp sig. Han ska inte gå till något “journalistiskt”, så man får väl gissa att det handlar om någon bank, fond eller liknande. Å andra sidan får Dagens Industri tillbaka Anna Ekelund som varit mäklare på Handelsbanken. EFN fortsätter sina rekryteringar med att locka till sig Anders Kraft som har jobbat som programledare på TV4 under 28 (!) år. Under veckan har även Ellinor Beckett från Placera (som ska läggas ned) börjat hos fd arbetsgivaren EFN.
Sanslös förändring av medielandskapet just nu, men jag ska försöka att låta bli att skriva om det nästa vecka oavsett vad som händer… 😉
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar