Så mycket aktier bör ledningen äga
Det ligger i aktieägarnas intresse att ledningen äger aktier. Frågan är hur mycket som är rimligt. Svaret beror många faktorer. Det är viktigare att förstå helheten än att räkna ut ett exakt belopp.
Till att börja med: Insiderägande är bra!
Aktieägare brukar gilla att ledning och styrelse äger aktier. Det gör att deras intressen blir mer lika andra aktieägares, vilket innebär att de förhoppningsvis fattar beslut som ligger i aktieägarnas intresse.
Om man vänder på det:
När ledning och styrelse INTE har ett särskilt stort aktieinnehav, utan enbart får sin ersättning i form av lön/styrelsearvode och eventuella bonusprogram kan de ha andra intressen. Ett typiskt sådant är att de ser till att inte ta några risker och gör allt de kan för att behålla sina välavlönade positioner och egentligen inte bryr sig så mycket om hur det går för företaget. Därmed inte heller hur det går för aktiekursen och för aktieägarnas investeringar.
Om man ser till att inte göra fel kanske man inte heller gör så mycket rätt. Det säkraste är att man i stort sett inte gör någonting.
Insiders med litet ägande: Tar istället för att ge?
Man kan argumentera för att “tjänstemannastyrda” bolag leds av personer som har ett motsatt intresse till aktieägarna. Det är nämligen aktieägarna som betalar deras löner (indirekt), men de som får ersättningarna har egentligen inte något större intresse av att skapa värde för aktieägarna.
Ska man generalisera är det här typiska bolag som med tiden brukar domineras av internpolitik, olika typer av vänskapskorruption och så vidare. Personerna i de ledande befattningarna fokuserar på att behålla sina positioner genom maktspel och en viktig drivkraft för dem är att på olika sätt se till att få höga ersättningsnivåer.
Som utomstående betraktare framstår det som en oproportionerligt stor andel av deras tid och energi läggs på att ta fram diverse incitamentsprogram och hitta på projekt som mer verkar drivas för att folk ska ha något att ägna sig åt.
Innehav jämfört med total förmögenhet
Det är svårt att ha en skarp gräns för hur stort aktieägandet måste vara för att det ska betraktas som “bra”. På motsvarande sätt är det också en flytande gräns till hur lite som bör betraktas som “dåligt”.
Det finns ett uppenbart problem: Vi vet inte hur mycket pengar personerna har.
På något sätt bör aktieinnehavet relateras till hur väsentligt det är för varje enskild person. Ett innehav på en miljon kronor kan vara ett väldigt betydande belopp för någon som inte kan antas ha så stora tillgångar i övrigt.
Är det däremot en VD som har suttit länge och haft väldigt höga ersättningsnivåer kan man nog betrakta det som litet. Det gäller även om personen inte suttit så länge på just den posten, men har haft liknande befattningar förut.
I många fall kan man se åtminstone en del av ledningens aktieinnehav i exempelvis ägardatabasen Holdings. Om en styrelseledamot är engagerad i fem bolag, men innehavet i bolaget du tittar på är nästan försumbart jämfört med de andra är det en varningsflagga.
Allt det här är bedömningar som man behöver vara flexibel med när man bedömer. Det är viktigare att förstå och se mönster än att försöka anpassa sig till en mall.
Innehav jämfört med ersättning
Generellt anser jag att en högt avlönad VD också bör har ett betydande aktieinnehav. Det är en glidande skala, men det handlar om två saker:
Högavlönade har “råd” att köpa mycket aktier i bolaget.
Högavlönade behöver äga mycket aktier för att aktieinnehavets utveckling ska ha stor betydelse relativt lönen.
En VD i ett mindre bolag som har en lägre ersättning behöver så klart till att börja med försörja sig. Sedan kan det bli aktuellt att köpa aktier. Därför är det logiskt att ställa avsevärt högre krav på ägande för en VD som tjänar 5 miljoner per år före skatt än den som “bara” tjänar 1 miljon.
När det gäller styrelseledamöters aktieinnehav anser jag att det bör sättas i relation till styrelsearvodet. Styrelseledamöters bakgrund och finansiella situation varierar, men de har ofta en lång och framgångsrik karriär bakom sig. Förhoppningsvis är de inte styrelseledamöter för att de behöver pengarna för sin försörjning.
Styrelseledamöter som representerar storägare
Styrelseledamöter kan också vara rekryterade på olika grunder. Det händer att en storägare tillsätter styrelseledamöter (inte sällan sig själv) och då har de så klart definitionsmässigt ett stort aktieinnehav.
Även om en storägare tillsätter en person som inte personligen har ett så stort aktieinnehav bör det ses som att styrelseledamoten jobbar för aktieägaren. Eller rent specifikt för aktieägaren, för det händer då och då att det uppstår intressekonflikter mellan större och mindre ägare.
Det kan finnas nackdelar med styrelseledamöter som i första hand är ägarrepresentanter och inte är med i styrelsen för att de har kunskaper och erfarenheter som hjälper bolaget att utvecklas på bästa sätt.
[Sådana aspekter kanske jag går in på någon annan gång…]
Tiden är en förmildrande omständighet
Om en VD håvat in ett tvåsiffrigt antal miljoner under ett stort antal år förväntar jag mig att vederbörande har ett aktieinnehav värt åtskilliga miljoner. En nytillträdd VD behöver inte alls ha lika stort innehav, men då förväntar jag mig betydande aktieköp under de närmaste åren.
Beroende på vilken bakgrund personen har är det inte så konstigt att styrelseledamöter (som ofta har en lång framgångsrik karriär bakom sig) köper aktier för en stor andel av arvodet (efter skatt), men helst mer än så.
Även om jag inte heller i det här fallet brukar räkna på det anser jag att man bör tänka i termer av ackumulerad ersättning sedan tillträdet.
Som exempel:
En styrelseledamot som under tio års tid fått 400 000 kr per år i ersättning (före skatt) tycker jag borde äga aktier för ett par miljoner.
En VD som fått 4 miljoner per år i tio år bör äga aktier för ett tvåsiffrigt antal miljoner.
Fast det finns en minst lika viktig aspekt!
Aktiekurser rör sig som bekant. Därmed bör man egentligen (fortfarande utan att göra vetenskap av det) ta en hel del hänsyn till hur mycket de köpt för och inte bara hur mycket de äger.
En VD som köpt aktier för stora belopp, men tillsammans med övriga aktieägare sett aktien falla gör sig ofta förtjänt av både respekt och medlidande. Det kan finnas många anledningar till att företag har det kämpigt.
I många bolag har VD (alltför?) generösa incitamentsprogram som gör att det regnar aktier över dem utan att de riskerar så mycket för egen del. I det här fallet kan det alltså vara så att en VD äger aktier för stora belopp som i praktiken finansierats av aktieägarna (de har blivit utspädda vid emissionerna).
Det är förvisso bra att VD äger aktier för stora belopp och därmed har incitament att lyfta aktiekursen ytterligare. Men det är inte särskilt imponerande om det beror på att aktieägarna har gett dem till VD.
Ett illustrativt exempel med två liknande bolag:
En VD äger aktier är 1 miljon kronor. Hon eller han har under många år försökt få fart på bolaget och har sammantaget köpt aktier för åtskilliga miljoner, men aktiekursutvecklingen gör att innehavet har minskat rejält.
En VD äger aktier för 10 miljoner kronor, men det beror främst på en generösa incitamentsprogram i kombination med en stigande aktiekurs (som kan bero på helt andra saker än VD).
Jag är lyfter på hatten för en VD #1 som uppenbarligen gjort sig förtjänt av aktieägarnas förtroende under många år och kämpat för att få verksamheten (och aktien) att lyfta med ett stort personligt risktagande.
Jag är inte lika imponerad av VD #2 som förmodligen hyllats oavsett hur mycket VD själv har bidragit till framgångarna. Att aktieägandet är stort har mer att göra med att aktier (i praktiken) förts över från aktieägarna snarare än att hon/han har “suttit i samma båt”.
Kan VD äga för mycket aktier?
Det jag skrivit hittills handlar mest om hur jag som aktieanalytiker ser på ledningens ägande ur ett aktieägarperspektiv. När jag talar direkt med en VD om sådana frågor förklarar jag hur aktiemarknaden ser på frågor kring ägande.
Samtidigt har jag personligen förståelse för att en VD, någon annan ur ledningen eller en styrelseledamot inte vill gå lika långt i sitt aktieägande. En VD (om vi för enkelhetens skull håller oss till dem) är oavsett aktieägandet beroende av hur det går för bolaget.
När VD har ett stort aktieinnehav och det går dåligt kommer förmodligen aktien gå väldigt dåligt samtidigt som hon eller han riskerar uppsägning. Därmed brukar jag halvt på allvar säga att en VD egentligen borde blanka aktien för att “hedge:a” sin anställning.
Det finns exempel på när VD har köpt aktier för lånade pengar. Det blir jättebra när aktien går upp, men det blir jättedåligt när aktien utvecklas svagt. Eftersom aktierna brukar utgöra säkerhet för lånet kan den fallande aktiekursen leda till att säkerheten inte längre är tillräckligt stor. Då inleder banken tvångsförsäljning, vilket i sin tur leder till att aktien faller ytterligare i takt med att “VD” säljer.
Det här är ett exempel på när aktieägande hos ledningen blir negativt för aktieägarna, även om det finns starka incitament för att försöka få fart på bolaget och aktien. Faktum är att de starka incitamenten i sig till och med kan utgöra en risk för övriga ägare. Om ledningen är väldigt pressad att få upp aktiekursen ökar risken att de tar till lite väl kreativa metoder kring redovisning eller informationsgivning. 🧐
Jag kommer ta upp mer om aktier, investeringar och liknande aspekter framöver. Om du inte redan prenumererar är det bara att fylla i mailadressen här nere så får du de kommande veckobreven.
👇
Och jag är väldigt tacksam om du delar den här artikeln. Ju fler som läser desto roligare är det att skriva!
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
1. Finanscitat
Den här veckans finanscitat kommer från T. Boone Pickens:
“Far too many executives have become more concerned with the 'four P's' - pay, perks, power and prestige - rather than making profits for shareholders.”
Det är bra för aktieägarna om ledningen delar deras intresse för att bygga värde i bolaget som leder till en bra avkastning för aktieägarna. Utan det riskerar bolaget att bli tjänstemannastyrt och då tenderar det att bli mer fokus på löner, förmåner, makt och prestige snarare än att skapa värde för aktieägarna.
2. Film
Jag har publicerat en hel del kortfilmer på sistone och det kommer bli såväl korta som långa filmer närmaste tiden.
Aktiebolag ska jobba för aktieägarna och det är något som VD och styrelse kan behöva påminnas om. Och särskilt småspararnas perspektiv brukar “glömmas bort”. Det känns ofta roligare och viktigare att fokusera på en handfull stora ägare, men de bör faktiskt jobba för alla aktieägares bästa.
👇
3. Tweet
Det klagas på livsmedelshandlarnas vinster, men i själva verket har de ganska tunna marginaler.
Utvikning: När någon glömde ta en kasse och personen i kassan säger “du kan ta en", så kan kunden gå från vinst till förlust för affären. Jag misstänker att det är vanligare på Coop än på ICA. Apropå incitamenten som jag skriver om den här veckan. 😉
👇
https://x.com/MurgataER/status/1785543182215729544
För övrigt…
…hackas rapportveckorna sönder nu
Under den gångna veckan var det halvdag i tisdags (Valborg) och stängt i onsdags på grund av att 1 maj i dubbel bemärkelse är en röd dag. Under den kommande veckan är det halvdag på onsdag och helt stängt på torsdag (Kristihimmelsfärd). Det gör också att det är klämdag på fredag, men börsen är öppet som vanligt. Fast egentligen är en stor del av marknaden ledig då, så det brukar vara tunna volymer och ibland slagig och ologisk handel om det inträffar någon dramatisk händelse.
…rapportpausen för “mina” bolag upphör
Rapportsäsongen för Murgatas 22 utvalda fokusbolag i Hälsovårdssektorn rivstartade, så hittills har 14 rapporterat. Det var faktiskt inga bolag under den gångna veckan, men på tisdag rapporterar Biogaia och Boule Diagnostics. Biogaias VD tillträdde i september, medan Boules började så sent som den 16 april. I början är det alltid intressant att se hur bolag och VD anpassas till varandra. På onsdag rapporterar Orexo som är spännande av andra anledningar. VD tillträdde nämligen för 11 år sedan (5 februari 2013).
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar