Prenumerationer kostar både tid och pengar
Många tycker att det är självklart att prenumerera på finanstidningar, medan andra inte prenumererar på någon alls. De kostar pengar, men också tid som man skulle kunna ägna åt annat.
Vem får du hjälp av i din investeringsprocess?
Är du en sådan person som hittar dina bolag själv, utvärderar dem själv och fattar dina egna investeringsbeslut hör du antagligen till en exklusiv minoritet på aktiemarknaden.
De flesta behöver åtminstone inspireras av någon annan för att hitta och utvärdera nya bolag. Vad gör bolagen, hur är affärsmodellen och hur ser framtidsutsikterna ut?
Jag gillar uppdragsanalyser när en duktig analytiker lagt ned tid och energi på att försöka förstå såväl bolaget som aktien. Däremot är det INTE bra när oerfarna har en naiv syn på verkligheten, aktieanalyserna enbart är bolagsanalyser (ingen tydlig syn på aktien) eller analytikerna präglas av intressekonflikter. Det kan tex bero på att de är rädda för att bolaget ska säga upp avtalet eller för att det ska äventyra intäkter för corporate finance-transaktioner (som motsvarar åtskilliga års uppdragsanalys).
Traditionella analyser från banker finansieras främst av courtage och vissa fall av åtminstone potentiella corporate finance-intäkter till banken. De är generellt inte tillgängliga för privatpersoner och de flesta analyserna är relativt ytliga och i ärlighetens namn ofta ganska slarviga. Vad folk inte vet är att många “traditionella analyser” är betydligt sämre än uppdragsanalyser, men eftersom de inte är tillgängliga för alla och bankerna har kristallkronor i taket förutsätter allmänheten att de håller en väldigt hög kvalitet. Så är det definitivt inte.
Sociala medier kan vara en källa till inspiration, men i ärlighetens namn är det ytterst sällan man läser någonting som är väl underbyggt om aktier där. Sedan kan folk göra bra investeringar pga tur eller skicklighet, men man bör vara väldigt försiktig med att investera bara för att någon annan investerat. Kanske köper du den personens aktier?
Finansmedier tenderar också att vara väldigt ytliga kring bolagen, inte har några underbyggda estimat och värderingen av bolaget genomförs med att hålla upp ett fuktat finger i luften för att fastställa vart vinden blåser. Det kan ändå vara ett bra sätt att få upp ögonen för nya bolag och är det bolag man äger kan det vara intressant att höra vad journalisten (de är inte analytiker) anser som bolaget och aktien.
Det finns så klart fler källor för aktieinspiration, men vi stannar där här och nu.
Vem betalar för hjälpen?
Uppdragsanalys: Du betalar ingenting. Bolaget inser vikten av att investerarna känner till och förstår bolaget och finansierar därför analysbevakningen.
Traditionell analys: Du betalar fondförvaltare (alldeles för mycket) för att de ska slå index (vilket få gör) och de betalar banken (hutlösa summor) för att få hjälp med det. Och/eller att bolaget betalar enorma belopp till banken för att analytikern ska skriva oberoende analys (my ass…) av bolaget.
Sociala medier: Än så länge betalar få för sociala medier, men en hel del av dem som skriver tjänar pengar ändå. De äger nästan alltid aktien och genom att få andra att få upp ögonen för aktierna kan man tänka sig att aktiekursen kan gå upp. Det fungerar sämre på större bolag och det är just därför färre skriver om dem. Alternativt att de producerar innehåll (skriftligt, men även tex bilder på Instagram och filmer på YouTube) som många är intresserade av, vilket gör att de får fler följare som även det (indirekt) kan leda till intäkter.
Finansmedier betalas dels av prenumeranter och dels av reklam. Reklamintäkterna kommer från företag som vill visa reklam för dig som läsare. Prenumeranterna betalar (förhoppningsvis) för att de får tillgång till ett innehåll som de värdesätter.
Den stora frågan är om prenumerationer på finansmedier ger tillräckligt mycket?
Varför prenumerera på finanstidningar?
Jag kan tänka mig flera många anledningar till att folk prenumererar på finanstidningar:
Det hjälper dem i investeringsprocessen
Det är ett bra sätt att följa bolagen man äger
Det är en en del av personens identitet
Man har gjort det under lång tid
Man bör göra det om man är aktieintresserad
Man vill hänga med i näringslivsfrågor
Arbetsgivaren betalar
Tidningen har alltid legat i fikarummet, så arbetsgivaren betalar
Det är kul och/eller intressant
…med mera!
Tänkt efter själv:
Prenumererar du på några tidningar? Varför? Vad ger det dig?
Och eftersom du är aktieintresserad:
Får du högre avkastning pga prenumerationer?
Vad kostar finanstidningar?
Bara för att få referensramar tar vi ett par aktuella exempel:
Dagens Industri kostar 459 kr/mån för att läsa på deras hemsida. Vill man bära helgtidningar till pappersinsamlingen kostar det 240 kronor extra per månad och vill man ha papper varje dag kostar det 500 kronor extra per månad.
Affärsvärlden kostar 440 kr/mån för hemsidan och vill man ha den även i brevlådan får man betala ytterligare 39 kr/mån.
Privata Affärer kostar 199 kr/mån för att läsa på hemsidan. För 50 kr/mån extra får man även en papperstidning och någon placeringsguide.
[Priserna gäller i januari 2023 och det är inte fullständiga erbjudanden]
Aspekt 1: En bra affär per månad…?
Om man har en kostnad på nästan 500 kr/mån är det ju bra om prenumerationen leder till att man tjänar minst 500kr/mån på den.
Låt oss säga att du köper eller säljer till 5% bättre kurs än om du inte hade prenumererat. Då räcker det att du handlar för 10 000 kr/mån för att motivera prenumerationen. Vid 100 000 kr/mån räcker det med en halv procentenhet osv.
Och du kanske missar investeringen helt och går miste om den där aktien som hade gett 100% avkastning på något år?
Aspekt 2: Andra alternativ?
Att läsa pressmeddelanden, rapporter, uppdragsanalyser och hålla till på sociala medier kostar inte dig någonting.
Skulle det kunna vara ett bättre alternativ än att betala för “tidningar”, även om man absolut kan argumentera för att de är prisvärde.
Aspekt 3: Tid är pengar!
Oavsett storlek på portföljen har alla människor 24 timmar per dygn. Hur mycket tid per månad lägger du på att läsa tidningar?
Här kan man teoretisera om vilken alternativkostnad man har för den tiden, men den typen av beräkningar och resonemang brukar bli ganska fåniga eftersom de flesta ändå inte är så ekonomiskt optimala med sin tid. Du hade nog ändå inte jobbat övertid då, tiden med barnen kanske inte blir lidande av att du läser tidningen osv.
Man kan fundera över om innehållet värt pengarna, men kanske ännu viktigare:
Om läsandet är värt tiden. Det finns definitivt ingen brist på saker att läsa och väldigt mycket är gratis. Är innehållet verkligen värt så mycket att du inte bara vill lägga pengar på att läsa, utan även lägga tiden det tar?
Är det mycket intressant innehåll kan det kännas som man får mycket för pengarna, men det innebär samtidigt att man lägger mycket tid på att läsa.
Tänk om du betalade per artikel…
Det finns många artiklar i en tidning, men hur mycket skulle du vilja betala för dem?
Bläddra igenom några tidningar som du förmodligen råkar ha i din närhet. Ta sida för sida och gå igenom vilka artiklar du skulle vilja betala för. Det kommer förmodligen vara oerhört få som du verkligen tycker är så intressanta att du hade betalat för att läsa just den.
Är det fem artiklar per månad som du tycker har något värde blir det, med en prenumerationskostnad på ca 500 kr/mån, ungefär 100 kr per artikel.
Väg sedan in tiden du lägger ned på att ögna igenom eller sålla bort artiklar du inte ser något värde i. Att slippa ägna tid åt det borde egentligen vara värt en hel del, eftersom du sparar tid på det.
Möjligen hittar du även artiklar som du ser ett negativt värde i. I en affärstidning anser jag tex att skvallerjournalistik, sensationsjournalistik och allmänt idiotiskt innehåll (“Hela listan”, “Mäklarchefen rekommenderar” osv) som lurar småsparare med dåliga råd som de förlorar pengar på har ett negativt värde. Blir det för mycket sådant kan det bli så negativt att det inte uppväger det positiva värdet i tidningen.
Jag fungerar likadant på sociala medier. Om det är någon som skriver intressanta saker om aktier kommer jag förmodligen avfölja om vederbörande också skriver saker jag blir upprörd av eller som jag av andra skäl inte vill läsa.
Politik är en sådan fråga jag varken vill läsa om på sociala medier eller i finansmedia. Det gäller faktiskt oavsett om jag håller med personen eller ej. Men det är klart att det blir extra stötande att betala för att få läsa politisk propaganda, bidra till personens försörjning och dessutom ge personen och åsikterna legitimitet. Utan att gå in på det där aktuella exemplet… 😇
Spaning: Världen går mot “unbundling”…
Världen går alltmer mot “undbundling”, dvs att man köper det man vill ha istället för en helhet som man själv ska behöva sålla i.
Det var åtminstone tanken när man försökte separerade aktieanalys från aktiehandeln. Förvaltarna fick analysen “gratis” om de sedan lade tillräckligt mycket handel (courtage) hos analytikerns bank. En fördel med det är att förvaltarna skulle ställa krav på vad de får för pengarna. Samtidigt skulle de öppna upp för aktörer som erbjöd aktieanalys, men inte aktiehandel. Det har väl förvisso fungerat lite sisådär…
Utländsk media säljer i vissa fall artiklar styckvis, men vad jag vet säljer svenska medier enbart prenumerationer. Det vore förmodligen förödande för väldigt många skribenter som folk inte skulle vilja betala för att läsa.
Samtidigt vore det förmodligen en fördel för populära journalister. Jag leker själv ibland med tanken på att prenumerera på enskilda journalister, men definitivt inte på hela tidningen.
Utomlands börjar det blir allt vanligare att journalister “startar eget”. Inte minst på Substack (som det här är skrivet på!) där man, om man vill, kan ha hela eller delar av innehållet tillgängligt för betalande prenumeranter. Då får prenumeranterna precis vad de betalar för och slipper plöja igenom textmassor som de ändå inte är särskilt intresserade av och inte heller vill lägga någon tid på.
Tänk att prenumerera på sina fem favoritjournalister för 100 kr/månad styck till samma kostnad som att tragla sig igenom innehåll man tycker inte ger något och ibland till och med har ett negativt värde eftersom man inte vill läsa det.
Tack för din tid!
Jag skriver här för att jag tycker att det är kul att skriva om något ämne som intresserar mig en gång per vecka. Familjen tycker inte alltid att det är så kul och det tar tid som jag nog egentligen borde lägga på annat. Det finns inte heller någon reklam som jag tjänar pengar på. Därmed är det här en ren förlustaffär för mig.
Men folk jobbar ju i allmänhet inte gratis. Oavsett om de är analytiker, journalister, lärare eller poliser. Därmed är det bra att det finns en möjlighet att få betalt för att skriva på exempelvis Substack om man väljer den modellen. Precis som det finns betalväggar på tidningar är det naturligt att det kan finnas även på Substack.
De som läser betalar för det de är intresserade av och populära journalister får bra betalt om de är tillräckligt uppskattade. Generellt är det så klart enklare att nå en stor publik om man skriver på engelska om något som intresserar och engagerar många.
Men det finns svenska traders som tar betalt för det de skriver på Substack. Man får väl hoppas att de tjänar mer på sin trading.
Just nu har jag inte några planer på att förändra det här veckobrevet, så du kan fortsätta att läsa det utan att betala. Men det är klart att jag blir lite avundsjuk på journalister som får betalt för att skriva i tidningar, trots att väldigt få läsare vill betala för innehållet och en del kanske även tycker att det har ett negativt värde.
Nu när du kommit så här långt i texten får jag tacka för att du tog dig tid att läsa!
Jag kommer ta upp mer om aktier, investeringar och liknande aspekter framöver. Om du inte redan prenumererar är det bara att fylla i mailadressen här nere så får du de kommande veckobreven.
👇
Och jag är väldigt tacksam om du delar den här artikeln. Ju fler som läser desto roligare är det att skriva!
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
1. Finanscitat
Den här veckans finanscitat kommer från Al Duncan:
“Stop spending your time; start investing your time.”
Tid är inte något man spenderar, tex på att läsa tidningar eller för den delen veckobrev. Ser man det som man investerar tiden i något blir man betydligt otåligare med vilket värde man får ut av det. Men jag hoppas att du läser det här utan att varje minut ska förväntas ge avkastning i finansiellt avseende. 😊
2. Film
Jag har publicerat en hel del kortfilmer på sistone och det kommer bli såväl korta som långa filmer närmaste tiden.
Den här kortfilmen kommer från en längre som handlar om hur man sätter mål. Här lite kort om varför det är helt absurt med avkastningsmål för sina investeringar.
👇
Och visst prenumererar du väl på kanalen - kolla in den här annars!
3. Tweet
Här är ett par intressanta frågeställningar som jag skulle kunna tänka mig att skriva lite mer om, för jag har en hel del tankar ur olika aspekter. Det kanske dyker upp i veckobrevet någon gång i framtiden…
👇
https://x.com/MurgataER/status/1744812718119432646?s=20
För övrigt…
…är det vinsvarningssäsong nu
Så här två veckor efter kvartalsslutet brukar de flesta bolagen få koll på hur Q4 och året blev. Det innebär att det är hög tid för vinstvarningar nu. Än så länge har det inte varit någon större aktivitet, så preliminärt verkar det inte som bolagen upplevt någon större dramatik i slutet av året.
…och snart kommer rapporterna
Q4-säsongen startar alltid senast av kvartalen. Det beror på att Q4-rapporterna även är bokslut och de bör så klart stämma överens med årsredovisningen som släpps senare. Den granskas av revisorerna och det är främst i Q4 som bolagen ser över olika redovisningstekniska detaljer, så det är ett populärt kvartal för exempelvis nedskrivningar och liknande förändringar.
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar