Nytt bolag: Vilken av de tre kategorierna?
När jag hör talas om ett bolag jag vill titta närmare på ägnar jag första minuten åt att karakterisera det. Inte surfa runt på hemsidor, googla eller se vad som skrivits på sociala medier. Gör så här!
Hört om ett bolag? Det här tittar jag på först!
Aktieintresserade brukar ständigt se nya bolag. Ibland kommer inspirationen från ens vardag där man känner igen en produkt, ett varumärke eller en tillverkare som är börsnoterad.
Men du som läser det här håller förmodligen till på sådana ställen på sociala medier där andra aktieintresserade håller hur. Och du ser antagligen pressmeddelanden från börsnoterade bolag på olika sajter, till exempel hos din nätmäklare.
Jag har väldigt lång erfarenhet av aktier, men träffar ständigt på nya aktier som jag blir nyfiken på. Det vanligaste är nog att folk googlar, går in på bolagets hemsida och klickar runt för att se vad de håller på med.
Jag försöker åtminstone ha ett betydligt rakare sätt att närma mig ett bolag:
Jag tar fram den senaste kvartalsrapporten som jag brukar ta fram på gratistjänsten MFN, men även hos nätmäklarna. Självklart finns de även på bolagets hemsida, men om du går dit får du lova att inte surfa bort en timme i onödan. 😉
Resultaträkningen - det räcker med en minut
När du har tagit fram pdf:en finns alla siffrorna längst bak i rapporten (“bakvagnen”) och de brukar börja med resultaträkningen.
Även om du är ovan och inte känner dig bekväm med redovisning tar det bara en minut från att du öppnat pdf:en tills du kategoriserat bolaget. Det är faktiskt inte så svårt och vi är inte ute efter någon vetenskaplig precision.
De här raderna ska du titta på först:
Högst upp ser du försäljningen (“nettoomsättning”)
Ungefär i mitten av resultaträkningen finns rörelseresultatet som även kallas för EBIT.
Med bara de två raderna kan du dela in bolagen i tre kategorier.
…men håll reda på kolumnerna också
Här finns det lite olika varianter, men det är bara att läsa vad som står högst upp.
Den första kolumnen brukar det vara det senaste kvartalet och i den andra kolumnen är det motsvarande kvartal föregående år.
En av kolumnerna brukar vara föregående helår och den är viktig, eftersom säsongsvariationer kan göra att resultatet i de olika kvartalen blir väldigt olika.
Vissa bolag rapporterar även ackumulerade siffror (“year-to-date”, YTD), dvs vid Q2 är det summan av de två första kvartalen och vid Q3 är det summan av de tre första kvartalen. Vid Q1 är det ju samma som kvartalet och vid Q4 är det samma som helåret.
Jag blir extra glad när bolag rapporterar årstakten, dvs rullande 12 månader. Det är helt enkelt summan av de fyra senaste kvartalen. Precis som med helårssiffran jämnas säsongseffekterna ut, men det är alltså det senaste. Men i Q4 är det här så klart samma som helårssiffran och för delen alltså även samma som ackumulerade siffran.
Kategori 1: Lönsamma bolag
Om rörelseresultatet (eller “EBIT”) är positivt säger man att bolaget har ett positivt rörelseresultat. Vill man framstå som en fåntratt (det förstärks om man bär kostym med slips) kan man högtidligt meddela att “bolaget är lönsamt på rörelseresultatnivå”.
Börja med kvartalet, kolla helåret och eventuellt årstakten eller ackumulerade kolumnerna. Kolla även längre ner i resultaträkningen på nettoresultatet (“periodens resultat”) som även tar hänsyn exempelvis räntebetalningar och skatt. Är allt positiva kan man hävda att bolaget är lönsamt.
Är det lite varierande tecken på de där raderna kan man fundera på om det är någon tillfällig effekt som påverkat och om det är de senare eller de tidigare kvartalen som varit negativa. Är det lönsamt nu, men inte förra året har utvecklingen gått åt rätt håll osv.
[Här kan viktigpettrar som läst mycket redovisning hävda att det här inte alls är ett bra lönsamhetsmått, men vi kan ignorera dem just nu.]
Kategori 2: Olönsamma bolag med försäljning
De lönsamma bolagen i kategorin ovan är det för att de har högre försäljning än kostnader. Det går med andra ord med vinst.
Men när du kollar på rörelseresultatet och konstaterat att det är negativt kan du lyfta blicken och kolla på försäljningen (“nettoomsättning”). Alla bolag har kostnader och har man inga intäkter går bolaget så klart med förlust.
Men det är ofta stor skillnad på bolagens karaktär om de har försäljning eller inte och därför placerar jag dem i olika kategorier. Och här gäller det att man inte är alltför fyrkantig, för många bolag som i stort sett inte säljer något kan ändå ha vissa intäkter. De kanske sålt ett litet antal perifera produkter eller har intäkter från något område som egentligen inte är kärnverksamheten. Eller så har de så tidiga i sin kommersialisering att de är på gränsen till att ha intäkter.
För den som ändå har svårt att bedöma om det bör räknas som försäljning kan man kolla på det negativa rörelseresultatet och jämföra med nettoomsättningen.
Om intäkterna (försäljningen eller nettoomsättningen) är ungefär lika stora som rörelseresultatet (EBIT) har de kommit en bra bit på väg.
Två exempel:
Om bolaget har försäljning på 10 miljoner (eller miljarder) och EBIT på -10 miljoner (eller miljarder) skulle jag oftast hävda att de har tillräcklig försäljning.
Om försäljning ligger på 1 miljon och förlusten på 10 miljoner hör det antagligen till den kategorin (“olönsamma bolag utan försäljning”).
Men som så ofta i verkligheten så “beror det på”. Ett bolag som nyligen lanserat och satsar stenhårt på försäljning skulle jag ändå räkna till den här kategorin. Om inte annat för att det förhoppningsvis snart kommer hamna där.
Kategori 3: Olönsamma bolag utan försäljning
När bolaget inte är lönsamt och saknar eller har en obetydlig försäljning hör det till den här kategorin.
Typiska bolag i den här kategorin är utvecklingsbolag som håller på att ta fram produkter som förhoppningsvis ska leda till intäkter längre fram. Det kan vara läkemedelsutvecklande bolag, bolag som tar fram nya produkter som använder sig av en ny teknologi eller som av något annat skäl ännu inte lanserat sina produkter.
En viktig skillnad jämfört med de olönsamma bolagen som har försäljning (Kategori 2) är att de här bolagen har väldigt mycket fokus på utveckling och väldigt lite på marknadsföring. Det påverkar hela bolagets struktur på ett konkret sätt. Säljer man inget har man så klart ingen säljorganisation och det kan vara en betydande del av många verksamheten för bolag som hör till Kategori 1 och 2.
Och vad innebär det då?
Det är praktiskt att dela upp bolag på det här viset. En del har till exempel som kriterium att bolagen man investerar i ska vara lönsamma. De hör i så fall till Kategori 1. Är det då ett bolag som hamnar i Kategori 2 eller 3 kan man alltså på en minut avgöra om man ska strunta i det och leta vidare.
Men några av de intressantaste investeringsmöjligheterna finns i Kategori 2. När bolag har försäljning, men går back brukar det vara många aktieägare som blivit besvikna över att det tagit så lång tid och det har förmodligen förekommit emissioner och folk har förlorat pengar. Men om försäljningen ökar mer än kostnaderna blir bolaget lönsamt och kommer alltså hamna i Kategori 1. När resten av marknaden, till exempel dem som av princip bara investerar i lönsamma bolag (Kategori 1), inser det händer det att det blir ganska dramatiska omvärderingar av bolag.
Och de som verkligen gillar att analysera och ta risker kan investera i bolag som ligger tidigt i utvecklingsfasen och har någon intressant teknologi (tex en läkemedelskandidat). Sådana bolag hör till Kategori 3 och här kan man vara med under hela värdeutvecklingen från “ax till limpa” som det så fint brukar heta.
Bolag går igenom de här stadierna under sin utveckling
Bolag utvecklar sig i allmänhet precis på det här sättet. Först finns det en idé, men ingen försäljning (Kategori 3).
Sedan når produkterna marknaden och det finns en efterfrågan från kunder, men inte tillräckligt för att bolaget ska bli lönsamt (Kategori 2).
Om bolaget lyckas växa ytterligare blir det till slut lönsamt (Kategori 1).
Rent organisatorisk fokuserar bolag i Kategori 3 typiskt sett på utveckling. När det blir dags att sälja produkten (Kategori 2) blir det stort fokus på det. Ska bolaget använda sig av distributörer eller sälja själv? Kanske olika på olika marknader? Och hur många säljare törs man anställa innan man ser att efterfrågan verkligen finns där?
För lönsamma bolag (Kategori 1) handlar det ofta om att ha rätt balans mellan kostnader och intäkter för att få upp marginalerna. Samtidigt vill man växa försäljningen, vilket på kort sikt kanske kan ordnas med satsningar på marknadsföring och försäljning som kan sänka marginalerna. Utveckling av nya produkter kostar, men påverkar inte försäljningen på kort sikt. Så det blir mer komplext för bolag att fatta beslut och aktiemarknaden bör försöka förstå hur bolaget tänker och vad som kan tänkas hända på marknaden.
Väldigt förenklat: Värderingsmetodiken skiljer sig åt
För lönsamma bolag (Kategori 1) kan man relatera bolagets värde till bolaget resultat på någon nivå. Vanliga nyckeltal är P/E-tal, EV/EBIT, EV/EBITDA eller något kassaflödesrelaterat mått.
Kategori 2 som har försäljning, men inte är lönsamma blir det åtminstone lite krångligt att värdera med vinstmått eftersom de är negativa (=förluster). Då kan man använda sig av EV/S eller P/S för att jämföra värderingen av det aktuella bolaget med liknande bolag i motsvarande situation.
För bolag som varken har vinst eller försäljning (Kategori 3) går det inte att förlita sig på historisk redovisning. Men blir helt enkelt tvungen att vara mer framåtblickande (drömma sig bort?) till ett framtida läge då produkterna genererar positiva kassaflöden. Sedan får man fundera på vad det bör vara värt just nu och det beror även på hur resan dit ser ut. Kommer det vara stora förluster under den närmaste tiden blir värderingen lägre än om man snabbt når lönsamhet.
Egentligen bör all värdering baseras på prognoser, men det kan ändå vara nyttigt att använda sig av nyckeltal för att jämföra med andra bolag. Finns det ett likadant bolag som har en annan värdering kan man fundera på hur lika bolagen egentligen är eller om något (eller båda) är felvärderade. Investerare gillar som bekant att hitta undervärderade bolag.
Du kan göra den här kategoriseringen på en (1) minut!
När du har kvartalsrapporten på skärmen bläddrar du fram till resultaträkningen som alltså brukar vara den första av de där långa tabellerna mot slutet.
Sedan kollar du tecknet på EBIT i de olika kolumnerna. Om det är positivt hör bolaget till Kategori 1.
Är det negativt kollar du försäljningen. Är den nära noll hör bolaget till Kategori 3. Annars hör det till Kategori 2.
Visst kan det bli gränsfall ibland. Både när det gäller tiden (kvartal, förra året osv) och om försäljningen verkligen är tillräckligt hög, men det gör det bara än mer intressant i nästa steg!
Fundera över vilka kategorier du vill investera i. Det behöver inte enbart vara en, utan det kan faktiskt vara bra att ha olika typer av bolag i portföljen.
Läxa: Avgör vilken av de här kategorierna som bolagen i din portfölj hör till!
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
Jag började med sju pusselbitar per vecka för att det skulle bli en per dag. I förra veckan testade jag att enbart ha en pusselbit. Dels för att det nog är få som orkar ta till sig sju pusselbitar och dels för att det tar ganska lång tid för mig att få till alla sju.
Men några har hört av sig och tyckt att det är synd att det bara är en, så just nu lutar det år tre varje vecka i lite varierande kategorier.
Det sägs ju att alla goda ting är tre!
1. Läs-mellan-raderna
Analytiker måste bilda sig en egen uppfattning och inte bara lyssna på vad bolagen säger. Men en sak som är underskattad är att lyssna/läsa mellan raderna, att notera vad som utelämnas och analysera hur och varför de formulerar sig som de gör.
Bolaget:
“Vi har uppskattat samarbetet med vår partner och vi har nått så långt vi kan enligt nuvarande avtal. Det är nu upp till partnern att fatta beslut om fortsättningen.”
Analytikerns tolkning:
“Det nuvarande avtalet kommer förmodligen inte övergå i något nytt avtal. Att bolaget uppskattat avtalet är inte så konstigt, men det verkar inte som partnern är särskilt entusiastisk till en fortsättning.”
2. Finanscitat
Den här veckans finanscitat kommer från försäljningsgurun Zig Ziglar:
“Rich people have small TVs and big libraries, and poor people have small libraries and big TVs.”
Inget ont om att ha en stor TV, men det är lite symboliskt med att rika människor har större fokus på att lära sig än att matas med information eller som det ofta blir: Underhållning som är kul just då, men inte ens har något bestående värde när man går och lägger sig.
Om jag tillåts att sväva ut i mina egna tankar ser jag en stor principiell skillnad mellan en iPad som främst är till för att konsumera andras skapelser och en dator. Visst man kan skriva saker utan riktigt tangentbord, men ska man verkligen jobba trivs åtminstone jag bäst med två skärmar plus laptopens och ett riktigt tangentbord plus mus.
Så parallellen är alltså TV vs böcker och iPad vs dator. Något säger mig att man skapar mer värde genom att läsa och skriva än genom att enbart konsumera saker som andra skrivit.
Men det beror förstås på vad man läser/konsumerar. Det här som du läser nu motsvarar naturligtvis minst ett par hyllmeter i ett genomsnittligt bibliotek. 😉
3. Film
Förra veckan tog jag upp det här med att rapportsäsongen för Q2-rapporterna är uppdelad i två halvlekar.
Här kan du höra mer om de olika rapportsäsongerna och om varför Q2-säsongen är så speciell. Och visst är det väl ofta så att bra bolag rapporterar tidigt och sämre lite senare?
[Jag kan ha haft den här tidigare, men den är aktuell nu och du kan se den en gång till!}
Och visst prenumererar du väl på kanalen - kolla in den här annars!
För övrigt…
…börjar det bli dags för eventuella vinstvarningar
Så här drygt en vecka efter kvartalet börjar det bli alltmer uppenbart för bolagen hur kvartalet gick. De vet ju vilka ordrar de fick och inte fick och om de haft höga kostnader eller ej. Frågan är mest hur mycket det avviker jämför med aktiemarknadens förväntningar. Blir det vinstvarningar (=sämre än väntat), omvända vinstvarningar (=bättre än väntat) eller blir det inga i någon riktning (=aktiemarknaden har inte helt fel).
…torkar likviditeten upp i många aktier
Den här perioden präglas av lite nyhetstorka (förutom eventuella vinstvarningar) och många är lediga. Även de som är mest alerta tenderar att passa på att ta lite ledigt inför den intensiva starten av rapportperioden. Det här gör att det kan blir lite konstiga kursrörelser och aktier reagerar extra kraftigt på nyheter.
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar