Nackdel för bolag om de är övervärderade
Det talas ofta om att bolag bekymrar sig över att de är missförstådda och undervärderade. Det borde talas betydligt mer om nackdelarna för bolag och ledning när aktien är övervärderad.
Till att börja med: Värdering “beror på”
Värdering av bolag och aktier bygger i grunden på prognoser (kassaflöde) och riskbedömningar (som påverkar avkastningskravet). Använder man sig av multiplar beror den rimliga nivån på exempelvis ett P/E-tal egentligen på framtida kassaflöden, risknivå med mera. Hög vinsttillväxt och låg risk kan motivera högre multiplar än för ett bolag med lägre tillväxt och/eller högre risk.
Problemet är att framtiden är osäker och olika personer har olika uppfattning om hur det kommer bli. Därmed kommer även uppfattningarna om bolags värdering skilja sig åt.
Därmed bör man vara försiktig med att slå fast att ett bolag är över- eller undervärderat i något objektivt avseende. För värdering liksom synen på vad som ska hända i framtiden är nämligen subjektiv. Däremot kan man säga att “jag anser att en aktie är över-/undervärderad” och gärna förklara varför man anser det.
Men av praktiska skäl används ändå begreppen här. Om inte annat kan man ju i efterhand konstatera när aktier varit alldeles för högt värderade och senare faller eller att de tvärtom fått fart på grund av att de varit “undervärderade”.
Fall 1: Rätt/rimligt värderat bolag
Det här är det jag anser att bolag ska sträva mot. Det gör de genom att underlätta för marknaden att förstå sig på vad bolaget gör och vad som kan tänkas inträffa framöver. Under förutsättning att man når ut till tillräckligt många intresserade investerare kommer de köpa och sälja aktien på ett sådant sätt att den blir rimligt värderad.
De som äger aktien anser förmodligen att bolaget är undervärderat, medan de som aktivt låter bli att köpa aktien förmodligen anser att bolaget är övervärderat. Men det blir en balans som gör att aktien blir rimligt värderad. Så bör det åtminstone fungera i den teoretiska världen. 😎
Fall 2: Undervärderat bolag
Typiska anledningar till att aktier är undervärderade är att investerarna av någon anledning inte tror att bolaget kommer prestera så bra framöver. Om det verkligen är så är det egentligen rimligt värderat, så begreppet “undervärderat” förutsätter i princip att investerarna har fel.
Konsekvensen av att aktiekursen inte är så hög som den borde är egentligen inte så allvarlig om bolaget inte ska genomföra en nyemission. Då vill man att aktien är högt värderat för emissioner innebär i stort sett att bolag säljer aktier och då vill man ju så klart hellre sälja till ett högt pris än ett lågt pris. Annorlunda uttryckte späds inte befintliga aktieägare som inte tecknar sina andelar ut lika mycket om priset är högt.
Det är tråkigt för investerare om deras aktier inte är så högt värderade som de borde vara, men samtidigt kan aktien attrahera fyndköpare som inser att bolaget är för lågt värderat. De köper aktien av investerare som tröttnat på bolaget eller som förlorat hoppet om bolagets förmåga att skapa värde (åtminstone för aktieägarna).
Fall 3: Övervärderat bolag
Det är ju trevligt för aktieägare om de köpt bolaget när det var undervärderat, för då har de förmodligen fått en bra avkastning. Problemet för bolaget är att just de investerarna, som förmodligen begriper sig på bolaget och aktien bäst, säljer aktien när den är övervärderad.
Köpare av en övervärderad aktie är förmodligen någon som inte har lika god förståelse för verksamheten. Därmed har de inte heller en rimlig förväntansbild av vad som kan tänkas hända framöver. Så när aktien slutligen börjar närma sig rimliga nivåer har man alltså förlorat de bästa investerarna på toppen. Samtidigt kommer de där som köpte på toppen i tro att aktien skulle fortsätta upp förmodligen överväga att sälja aktien.
Det här är processer som ibland tar flera år och den här typen av aktier får ofta en stämpel av att vara lågkvalitativa. De som köpte på botten tycker att det är en aktie som skvalpar omkring och uppför sig dysfunktionellt. De som köpte på toppen har förlorat pengar och riktar sitt intresse åt andra bolag.
Konsekvenser för bolag och ägare
Bolaget ska inte bara skapa värde för aktieägarna, utan även tillvara ta deras intressen. Bolaget, ledningen och styrelsen jobbar helt enkelt för aktieägarna. Det är många som är aktieägare och varje aktie har alltid en ägare, men de kommer och går.
Jag anser att bolag bör sträva efter en bra ägarbild. Jag går inte in på vad det innebär här (bolag bör helst ha olika typer av ägare), men i grunden behöver aktiemarknaden ha realistiska förväntningar om bolagets framtid.
Är bolaget undervärderat underskattar aktiemarknaden bolagets potential. Det är en nackdel för aktieägare eftersom deras tillgångar inte är värda så mycket som de borde. Samtidigt attraherar det investerare som inser att bolaget är undervärderat och köper aktien i hopp om att värderingen ska korrigeras (aktien stiger). Ledningen kritiseras för att den inte lyckas synliggöra värden osv.
Är bolaget övervärderat överskattar aktiemarknaden bolagets potential. Investerare som har en värdeuppfattning säljer och köper undervärderade aktier istället. Det gör att bolaget får sämre aktieägare och de kommer förmodligen bli besvikna när värderingen korrigeras (aktien faller). Ledningen kommer förmodligen ifrågasättas när aktien faller.
Därmed ligger det i bolagets intresse att aktien är rimligt värderad. Bra aktieägare som förstår sig på bolaget och kan vara långsiktiga ägare under en lång period. För styrelse och ledning är det också en fördel med en stabilitet och förutsägbarhet i aktiekursen. De får helt enkelt mindre kritik än när aktiekursen svänger mellan övervärderat till undervärderat osv.
Som jag skrev inledningsvis är det också så att risken påverkar värderingen av aktier. Och rätt eller fel så betraktas stora svängningar i aktiekursen (volatilitet) som en förhöjd risk som höjer avkastningskravet, vilket är detsamma som att aktiens värde blir lägre.
En ledning som vill tillvarata aktieägarnas intresse bör förvisso fokusera på att skapa värde genom att se till att det blir starka kassaflöden i framtiden, men det är också så att både priset och värdet påverkas av bolagets upplevda kvalitet hos aktiemarknaden. Om priset varierar mycket (=aktien har hög volatilitet) kan det alltså, särskilt i praktiken, påverka värderingen även på lite längre sikt.
Slutsatser (för den som tänker längre än näsan räcker)
Bra bolag:
Tänker långsiktigt
Skapar värde (=på lång sikt)
Ser till att aktiemarknaden förstår bolaget
Det är förvisso trevlig att köpa aktier när de är undervärderade och sälj dem när de är övervärderade, men bolaget bör sträva mot att aktiemarknaden värderar bolaget “rätt”. Det är nämligen en nackdel att ha en ägarlista med kortsiktiga traders som bryr sig mer om aktien än om att ta del av en värdeökning på lång sikt.
Om många känner till och förstår aktien följer aktiekursen bolagets utveckling (egentligen framtidsutsikter) och det finns gott om köpare och säljare som ser till att aktien har en god likviditet och är någorlunda rimligt prissatt. Det gör även att aktieägarna slipper onödigt stora svängningar.
Ur ledningens synvinkel:
Ledningen för ett bolag som är kroniskt undervärderat kommer förr eller senare avsättas.
Ledningar som får upp aktiekursen brukar hyllas av aktiemarknaden, men om uppgången saknar fundamentala grunder kommer aktien förr eller senare falla tillbaka. Ofta till nivåer som gör att bolaget blir undervärderat. Även om ledningen inte bidragit till haussen kan de förvänta sig hård kritik som riskerar att leda till att den avsätts.
Ledningar som är transparenta och gör sitt bästa för att förmedla sina framtidsutsikter till aktiemarknaden brukar uppskattas av aktiemarknaden. Ett högkvalitativt bolag med en bra VD kan mycket väl sitta kvar under ett tvåsiffrigt antal år med trogna aktieägare.
Det är egentligen ganska enkelt:
Säg som det är så kommer aktiemarknaden få förtroende för bolaget så blir aktien rimligt värderat och det är bättre än att den är övervärderad.
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
Jag började med sju pusselbitar per vecka för att det skulle bli en per dag. I förra veckan testade jag att enbart ha en pusselbit. Dels för att det nog är få som orkar ta till sig sju pusselbitar och dels för att det tar ganska lång tid för mig att få till alla sju.
Men några har hört av sig och tyckt att det är synd att det bara är en, så just nu lutar det åt tre varje vecka i lite varierande kategorier.
Det sägs ju att alla goda ting är tre!
1. Finanscitat
Den här veckans finanscitat kommer från Sir John Templeton:
“Buy at the point of maximum pessimism; sell at the point of maximum optimism.”
Det här att populärt citat som finns i många olika varianter, men det passar bra ihop med ovanstående principer. När marknaden är som mest pessimistisk tenderar aktien eller marknaden att vara undervärderad och när den är som mest optimistiskt tenderar den att vara övervärderad.
Det låter ju självklart, men det är faktiskt väldigt lätt att ryckas med i optimism och pessimism. Särskilt nybörjare brukar göra det misstaget. Sedan ska man i ärlighetens namn poängtera att det inte är riktigt så enkelt, för det är väldigt svårt att veta om “maximum” är nu eller om det dröjer en vecka, månad eller ett år tills dess. Däremot kan man vara övertygad om att det kommer se väldigt enkelt ut i efterhand. 😉
2. Film
När det är många som har åsikter om aktien brukar det finnas många köpare och säljare och då brukar det även bli en livlig handel med aktier som byter ägare. Det innebär att det blir en hög volym av aktier som omsätts.
Här är en liten kortfilm om motsatsen.
👇
Och visst prenumererar du väl på kanalen - kolla in den här annars!
3. Tweet
När det är nyhetstorka brukar tidningarna dra fram tabeller på aktierna som alla analytiker har köprekommendation på, aktierna med störst uppsida osv.
Sådana artiklar leder till att småsparare köper och blir av med sina pengar när aktierna faller tillbaka. Det är så klart fullständigt idiotiskt att köpa för att analytikerna satte köprekommendationer för (i många fall) ett par månader sedan. Aktierna kan ju ha rört sig rejält sedan dess.
Och det finns även flera andra skäl till att man INTE bör köpa på grund av det. Kanske till och med sälja istället.
I den här tråden utvecklar jag det närmare.
👇
https://twitter.com/MurgataER/status/1684148030310686720?s=20
För övrigt…
…är första halvleken av rapportsäsongen avklarad
Av Murgatas 23 Fokusbolag har 20 rapporterat. Nu är det tre veckor utan rapporter och sedan återstår bara Raysearch plus de båda bolagen som har brutet räkenskapsår och därför släpper sina Q1:or: Elekta och Sectra.
…är känslan för aktiemarknaden oförändrad
Så här skrev jag förra veckan och jag tycker fortfarande samma sak:
Än så länge har det förvisso varit stora rörelser åt båda hållen för enskilda rapportbolag, men börsen som helhet har varit relativt odramatisk. Året inleddes starkt och efter en nedgång i mars-april återhämtade sig marknaden. Börsen är avvaktande och det känns som den laddar inför nästa rörelse samtidigt som rapportsäsongen lugnar ned sig och aktiemarknaden hunnit bilda sig en första bild av hur Q2 var för bolagen. Så frågan är vad som ska få börsen att röra sig och åt vilket håll det blir…
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar