Lite förenklat: Riktade emissioner
Företrädesemissioner ska egentligen vara de normala emissionerna, men riktade emissioner har blivit allt populärare. Det finns negativa aspekter för befintliga ägare, men oftast överväger fördelarna.
Varför väljer man inte en företrädesemission?
Jag har tidigare skrivit om företrädesemissioner och de bör egentligen vara utgångspunkten. I korthet innebär de att alla befintliga aktieägare erbjuds att teckna nya aktier i proportion till sitt innehav.
Den som tecknar sin andel i emissionen har därmed en lika stor ägarandel som före emissionen. Äger man aktier för 100 kr och köper nya aktier för 50 kr äger man, teoretiskt, aktier värda 150 kr. Resultatet är helt enkelt logiskt och rättvist.
Nackdelen är att det är ganska omständligt och tidskrävande. Först offentliggöra emissionen, senare tilldelas aktieägarna teckningsrätter, de får bestämma sig under teckningsperioden och efter ett antal veckor kan bolaget få in pengarna. Om det krävs kallelser till extrastämma och/eller att prospekt behöver publiceras och så vidare tar det längre tid.
Utfallet är dessutom osäkert under en lång period och man behöver ofta använda sig av garanter för att säkerställa att bolaget verkligen får in åtminstone en del av beloppet. Handlas aktien under teckningskursen är det bättre att köpa aktien direkt, men då får inte bolaget in pengar och kan riskera konkurs.
En riktad emission är betydligt snabbare och därmed säkrare. Nackdelen är att alla aktieägare inte ges möjlighet att teckna aktier, så det kan upplevas orättvist för befintliga ägare som också gärna hade tecknat aktier till de villkoren.
Riktade emissioner: Så här kommuniceras det
Det vanligaste är att bolaget direkt efter börsens stängning kl 17.30 meddelar att det avser att undersöka möjligheten att genomföra en riktad nyemission och åtminstone ungefär hur många aktier eller vilket belopp man har tänkt att ta in.
Senare på kvällen eller dagen efter innan börsen öppnar kommunicerar bolaget hur det gick. Dels priset investerarna betalade (det är ofta en rabatt jämfört med där aktien handlats) och dels hur många aktier som kommer ges ut. Och givetvis hur mycket pengar bolaget får in (pris * volym) före transaktionskostnader (det bolaget betalar till rådgivaren).
Dessutom kommuniceras ofta en del av dem som tecknade i emissionen om det är någon prestigefull investerare. Annars kan det tex vara “institutionella investerare”, “kvalificerade investerare” eller liknade.
Vem tar initiativ till en riktad emission?
En rådgivare (tex en investmentbank) och ett bolag diskuterar kapitalbehov. De kanske har en relation sedan tidigare transaktioner, bolaget hör av sig till flera för att upphandla eller rådgivaren hör av sig till bolaget eftersom de ser att kassan börjar ta slut.
De kanske diskuterar fördelar och nackdelar med olika alternativ och kommer fram till att en riktad emission är bättre än en företrädesemission i det aktuella fallet.
Någon vill köpa aktier
I vissa fall kan det faktiskt också vara så att någon större investerare är intresserad av att köpa aktier i bolaget, men har svårt att göra det på grund av aktiens likviditet och storleken på önskat ägande. Om det är någon som bolaget gärna har på ägarlistan samtidigt som det finns ett kapitalbehov kan den riktas till enbart den investeraren eller till fler.
Ur ett aktieägarperspektiv anser jag inte att bolag ska genomföra emissioner på grund av att någon vill köpa större block billigare. Ur befintliga ägares perspektiv är det bättre att ägaren får köpa aktier i marknaden, vilket ökar likviditeten och förmodligen driver upp kursen.
Omvänt: Varför ska deras bolag reas ut för att aktien inte ska gå upp?
Emission i samband med förvärv
Ett annat fall kan vara i samband med att bolaget presenterar ett större förvärv som behöver finansieras. Det blir konstigt att offentliggöra ett förvärv som bolaget just då inte har finansiering för och det är onödigt att ta in pengar till ett kommande förvärv som kanske inte blir av.
En annan aspekt är att om förvärvet förväntas tas emot väl av marknaden blir det enklare att attrahera investerare som tycker att investeringen därmed blir mer attraktiv.
Hur går det till bakom kulisserna?
Rådgivarna har löpande kontakt med olika investerare och bedömer, eventuellt i samråd med bolagets styrelse, vilka typer av investerare som är lämpliga för den aktuella transaktionen. Bolaget kan som sagt också ha egna förslag på investerare.
Man kan ju tro att de kontaktas efter det där offentliggörandet efter börsens stängning och så kan det absolut vara. Men det är också vanligt att de utvalda investerarna får reda på vad som är på gång flera dagar i förväg.
De har då tillgång till insiderinformation och innan de får ta del av den går de med på att ta emot information och loggas som insiders utan att de på förhand vet vilket bolag som är aktuellt.
Beroende på hur pass väl investerarna kan tänkas känna till bolaget och om det är några relevanta aspekter som kommer offentliggöras i samband med emissionen kan ledningen genomföra presentationer med investerarna för att de ska kunna bilda sig en uppfattning om de vill vara med och i så fall med hur stort belopp.
För att rådgivaren och bolaget inte ska få någon större överraskning är det en fördel om investerarna indikerar (=inte bindande) hur stort belopp de kan tänkas vilja investera. De har ofta en ungefärlig uppfattning om var priset kommer hamna.
När det blir skarpt läge och emissionen offentliggjorts får investerarna ange hur mycket de vill teckna och till vilket pris. I princip kan den som sätter ett för lågt pris missa emissionen, medan den som sätter ett högre pris får vara med.
Här vill man ju gärna tro att man börjar med investerarna som vill betala mest och sätter priset vid den nivån där bolaget har fått in det önskade beloppet. Ungefär som när man själv säljer sina aktier i orderdjupet under den vanliga handeln.
I praktiken är det inte riktigt så enkelt och investerare kanske bara får hälften av det de begärt osv. Formellt är det bolagets styrelse som beslutar om tilldelning, men i praktiken har rådgivaren mycket att säga till om.
Hur bedömer man utfallet som extern?
Allt annat lika bör det bli en hög teckningskurs om intresset är stort och en lägre om intresset är lika. Därmed är rabatten en viktig indikator på intresset.
Jag anser att rabatten bör räknas från stängningskursen, men bolag/rådgivare brukar ofta ange rabatten i förhållande till VWAP (volymviktat genomsnittligt aktiepris) under en period innan emissionen.
Diskussioner med investerare kan alltså ha pågått under en tid, men är det så att aktien har rört sig under tiden (tex pga att någon handlat på insiderinformation) bör man inte justera för det.
Det finns inga exakta gränser och de förändras dessutom med tiden, men 3% rabatt är lågt och när det börjar bli tvåsiffrig rabatt kan det ofta betraktas som en ganska saftig rabatt. Men det beror på vilket bolag det är, vilket läge det befinner sig i, hur aktien har handlats på senare tid osv.
Om det framgår vilka investerare som tecknat aktier kan det också vara intressant. Kommer det in ägare som kan tänkas vara långsiktiga investerare som förmodligen förstår bolaget bättre än de flesta andra är det ett positivt signalvärde.
Det kommer knappast framgå av pressmeddelandet om det kommer in “dåliga” investerare, men man vill definitivt inte att emissionen görs till 15% rabatt av sådana som säljer hela innehavet och är nöjda med att göra några procents vinst (=sänker aktien till närheten av teckningskursen).
Så här ser jag på riktade emissioner
Eftersom jag brukar värna småsparare och befintliga aktieägare gillar jag egentligen företrädesemissioner. Samtidigt tar det tid och brukar sänka aktien rejält samtidigt som osäkerheten om utfallet är större och det är dessutom dyrare för bolaget.
Så riktade emissioner har många fördelar, men eftersom man åsidosätter befintliga ägares rätt är det väldigt viktigt att de genomförs på ett sätt som inte är onödigt förmånligt för dem som ges möjlighet att teckna i den riktade emissionen.
Det här är givetvis något som är svårt att bedöma från utifrån och det även bolaget och rådgivaren har svårt att veta om hur det skulle bli om till exempel teckningskursen sattes på en högre nivå.
Jag erbjuds själv att vara med i riktade emissioner då och då och har varit med i några stycken. Då har jag registrerats som insider några dagar tidigare och lyssnat på presentationer från ledningen. I de fallet har det så vitt jag kan bedöma gått rätt till och det hade definitivt varit sämre för bolagen att genomföra företrädesemissioner.
Jag kommer ta upp mer om aktier, investeringar och liknande aspekter framöver. Om du inte redan prenumererar är det bara att fylla i mailadressen här nere så får du de kommande veckobreven.
👇
Och jag är väldigt tacksam om du delar den här artikeln. Ju fler som läser desto roligare är det att skriva!
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
1. Finanscitat
Den här veckans finanscitat kommer från Ramit Sethi:
“The easiest way to manage your money is to take it one step at a time and not worry about being perfect.”
Jag tror att en av de mest hämmande faktorerna för nybörjare (och de som aldrig ens blir nybörjare) är att det verkar så svårt med aktier. Och visst det ÄR verkligen svårt med aktier. Så svårt att till och med experter på TV som jobbat med det i hela sitt liv och tjänar åtskilliga miljoner per år väldigt ofta har fel.
Men det behöver inte vara så perfekt. Bara en så enkel sak som att lägga undan lite pengar och sätta in dem i en indexfond gör att man får en exponering mot aktiemarknaden. På lång sikt kommer det ge oerhört mycket bättre avkastning än att ha pengarna på ett sparkonto. Eller för den delen att slösa bort pengarna på sådant man ändå inte har någon större glädje av.
Du som läser det här har nog förstått det, men försök uppmuntra folk i din omgivning som inte sparar att sätta igång. De flesta kan nog ta 10 kr från månadspengen, 100 kr från studiemedlet eller 1000 kr från lönen?
2. Film
Jag har publicerat en hel del kortfilmer på sistone och det kommer bli såväl korta som långa filmer närmaste tiden.
Apropå det här med att man behöver börja någonstans och sedan utvecklas är också något som man får vara beredd på. Du kan ha en enkel strategi från början (tex månadsspara i en indexfond) och sedan utveckla din strategi med tiden och sätta samman en portfölj som passar dig. Om inte annat för att det är kul… 😊
👇
3. Tweet
Börsen har gått starkt ett tag nu och det gör att folk känner sig som briljanta investerare. Samtidigt är det nattsvart för många bolag som behöver finansiering. En del har gått i konkurs och fler lär det bli. Under mina ca 25 år på aktiemarknaden har jag aldrig varit med om att det varit så skilda värdar. Det där “börshumöret” som man brukar tala om är i det här fallet väldigt schizofrent. Jag skriver om det ett par rader längre ner också!
👇
https://x.com/MurgataER/status/1812044194774388811
För övrigt…
…är sentimentet på topp för vissa bolag
Börsen har gått starkt under senare tid och under den veckan har det nästan funnits tecken på panikköp bland vissa bolag. De första rapporterna som har varit bra har handlats upp rejält och optimismen är på topp. Det brukar inte vara någon större mening att gå emot det. Tvärt om kan man se till att försöka vara med på resan, men samtidigt vara observant för när och hur sentimentet vänder nedåt. För det kommer det så klart göra förr eller senare, men det är svårt att veta när.
…är sentimentet fortfarande utmanande för andra bolag
Antalet bolag på börsen minskar nu. Det är fler bolag som försvinner från börsen på grund av att de går i konkurs/avnoteras än som kommer till börsen via börsintroduktioner. I vanliga fall brukar “börshumöret” vara mer homogent. Man kan tänka sig att det goda börshumöret för vissa bolag smittar av sig på emissionsbolagen som har det utmanande nu. Men min tolkning är att vi befinner oss mitt i baksmällan efter nollränteåren och vi behöver helt enkelt genomlida den här perioden av normalisering. Möjligen skulle ett försämrat sentiment kunna göra det än mer nattsvart för förhoppningsbolag utan framtidsutsikter och med sinande kassa.
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar