Lite förenklat: Företrädesemissioner
De som hållit på med aktier länge har förmodligen hyfsad koll på företrädesemissioner, men då blir det här kanske en nyttig och lättsam repetition. Övriga får en introduktion!
Till att börja med: Vad är en nyemission?
Alla aktiebolag har ett visst antal aktier. När bolaget bildades gavs ett visst antal aktier ut samtidigt som grundaren satte in pengar i bolaget. I ett börsnoterat bolag finns det många aktieägare (det är ett krav för att notera aktien).
Om bolaget behöver mer kapital kan de låna pengar (om någon vill låna ut) eller ge ut fler aktier. Utan att krångla till det för mycket kan man säga ett en nyemission innebär att bolaget skapar nya aktier som säljs. Myntets andra sida är att aktieägarna betalar pengar till bolaget och får aktier i utbyte.
Det finns två vanliga typer av nyemissioner:
Företrädesemissioner och riktade emissioner. Här kommer enbart “företrädare” tas upp, men jag kommer ta upp riktade emissioner någon annan gång.
Företrädesemission är (egentligen) “normalt”
I en företrädesemission ges befintliga aktieägare företräde att teckna aktier. En aktieägare som till exempel äger 1% av bolaget kommer även efter emissionen äga 1% av bolaget om hon/han tecknar sin andel.
Det kan till exempel innebära att aktieägaren erbjuds att teckna en ny aktie för varje befintlig aktie, men det kan lika gärna vara en ny per tio befintliga, tio nya per befintliga eller något betydligt ojämnare. Oavsett vilken nivå ska alla aktieägare behandlas lika.
De som äger aktier på den så kallade avstämningsdagen kommer några dagar senare tilldelas teckningsrätter. Det ger rätten, men inte skyldigheten, att teckna en aktie till ett visst pris (teckningskursen). De som har läst om optioner inser att det här egentligen är en sorts köpoption, även om man sällan brukar betrakta dem så.
Värdet av teckningsrätten
Teckningsrätten ger alltså rätten att teckna aktier till ett visst pris. Ju lägre det priset är i förhållande till aktiens pris desto mer värt är det att äga teckningsrätten. Om aktien däremot handlar nära teckningskursen är teckningsrätten inte värd lika mycket.
Det är inte så komplicerat, men vi tar ett exempel:
Aktien handlas till 100 kr/aktie.
Teckningskursen sätts till 70 kr/aktie.
När emissionen offentliggörs går aktier ofta ner. Låt oss säga att aktien backar till 90 kr till avstämningsdagen. De som äger aktien då kommer få en teckningsrätt i det här fallet, men det behöver alltså inte vara just en teckningsrätt per befintlig aktie. När den är avskild från aktien kommer aktieägarna ha en aktie (som inte ger rätt att teckna nya aktier) och en teckningsrätt.
Den som ägde en aktie till 90 kr kommer efter avstämningsdagen äga en teckningsrätt värd ungefär 20 kr och aktien kommer då vara värd ungefär 70 kr. Det blir aldrig exakt så här och inte heller i den teoretiska världen är matematiken riktigt så här enkel (teckningsrätten bör egentligen optionsvärderas). Men det är ofta tillräckligt bra med tanke på att det ändå brukar vara en hel del dynamik i sådana här situationer.
Men vad händer om man inte vill eller har råd att teckna nya aktier för 70 kr/aktie?
Då kan man sälja teckningsrätten (för ca 20 kr) till någon som kan teckna aktier för 70 kr. Om aktien kostar 90 kr brukar det vara något billigare att köpa teckningsrätten och teckna aktien, så teckningsrätten är förmodligen något billigare än 20 kr.
Vad händer med teckningsrätten om aktien faller?
Om aktien som alltså handlades till 90 kr faller till 80 kr faller normalt även teckningsrätten. Ska man teckna aktier för 70 kr vill man antagligen betala mindre än 10 kr när aktien handlas till 80 kr.
Teckningsrättens värde har alltså i stort sett halverats (från 20 till 10 kr) när aktien fallit från 90 till 80 kr.
Vad händer om aktien faller under teckningskursen?
Om man som i det här exemplet kan teckna aktier för 70 kr om man har en teckningsrätt blir teckningsrätten nästan värdelös om aktien faller under 70 kr. Det är ju bättre att köpa en aktie för tex 68 kr än att köpa en teckningsrätt för att få rätt att teckna aktier för 70 kr.
Teckningsrätten var ju alltså “rätten, men inte skyldigheten” att teckna en aktie, så ingen är tvungen att teckna de nya aktierna. Väldigt få kommer vilja teckna aktier om aktien faller för mycket och i så fall kommer inte bolaget få in pengarna de ville ta in i emissionen.
Om ett bolag som behöver pengar inte får in nödvändigt kapital kan det leda till konkurs. Då blir aktien värdelös, så en fallande aktiekurs kan leda till ökad konkursrisk, vilket i sin tur sänker aktien och så vidare.
Garanter och teckningsåtaganden
Den situationen vill man undvika och därför ser man oftast till att säkerställa teckningsgraden åtminstone delvis för att bolaget åtminstone ska få in en del av beloppet.
Det kan ske med hjälp av teckningsåtaganden från befintliga ägare och/eller från garanter som förbinder sig att teckna aktier upp till en viss nivå om det blir låg teckningsgrad i övrigt. Garanterna får en ersättning i förhållande till det garanterade beloppet, medan de som lämnar teckningsåtaganden inte får någon ersättning.
Om bolaget vill ta in 100 miljoner kronor och den är säkerställt till 70% vet man att bolaget får in minst 70 miljoner kronor. Därmed behöver inte aktieägarna vara lika oroliga för att bolaget ska gå i konkurs och det i sig kan leda till ett bättre utfall.
Någon annan gång kanske jag skriver betydligt med om garantier, tex hur det går till och hur garanter tänker när de funderar på att garantera emissioner.
Jag kommer ta upp mer om aktier, investeringar och liknande aspekter framöver. Om du inte redan prenumererar är det bara att fylla i mailadressen här nere så får du de kommande veckobreven.
👇
Och jag är väldigt tacksam om du delar den här artikeln. Ju fler som läser desto roligare är det att skriva!
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
1. Finanscitat
Den här veckans finanscitat kommer från Carly Fiorina:
“A company is an organic, living, breathing thing, not just an income sheet and balance sheet. You have to lead it with that in mind.”
När man håller på med aktier, investeringar, redovisning och liknande saker är det viktigt att komma ihåg att de redovisade siffrorna egentligen inte är bolaget. Det består av människor som skapar produkter som andra behöver och vill betala för.
2. Film
Jag har publicerat en hel del kortfilmer på sistone och det kommer bli såväl korta som långa filmer närmaste tiden.
Olika personer har olika förutsättningar på aktiemarknaden. Det är svårt att ge några generella råd kring hur man ska gå till väga eftersom valet av aktier till exempel beror på hur mycket tid man vill lägga ner på sina investeringar och vad man har för förkunskaper.
👇
3. Tweet
Som jag skrev i förra veckan tycker jag att börsintroduktionen av Cinclus Pharma är en viktig indikator på klimatet för börsintroduktioner.
Det var också det tweetet som flest verkar ha varit intresserade av och det ledde till en del intressanta kommentarer och diskussioner.
👇
https://x.com/MurgataER/status/1803700857017409571
För övrigt…
…känns börsintroduktioner ganska kalla nu
Cinclus Pharma sattes på börsen och handeln påbörjades dagen före midsommarafton. Trots att Carnegie åtminstone hade möjlighet att stabiliseringshandla aktien (“greenshoe”) stängde aktien på -22% på premiärdagen. Noteringen av Hernö Gin var också svag, medan fastighetsbolaget Prisma Properties inleddes med odramatiskt. Som jag indikerade förra veckan tror jag att det kan påverka en och annan noteringsplan. Om något bolag förberedde sig på augusti-september tror jag att rådgivarna snarare försöker få det till slutet av hösten.
…närmar vi oss rapportsäsongen i rask takt
Just Q2-säsongen tenderar att vara tudelad med några bolag som släpper ovanligt tidigt (de vill gå på semester) och några som släpper ovanligt sent (de vill ha semester först). De största och bästa bolagen tenderar att höra till den första kategorin, så redan någon vecka in i juli kommer det en tsunami av rapporter. Det innebär att det är dags för analytikerna att släppa sina previews nu och kontakten mellan analytiker och bolag har varit särskilt högt under de senaste veckorna.
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar