Kvartalsrapporter eller halvårsrapporter?
Bolag på First North måste släppa rapporter halvårsvis, men de allra flesta rapporterar kvartalsvis. Fördelen med att rapportera mer sällan är tid och pengar, men det finns även betydande nackdelar.
Två rapporter per år är tillräckligt på First North
På huvudlistan (Nasdaq Stockholm) måste man släppa fyra kvartalsrapporter per år plus årsredovisningen. Egentligen utgörs kvartalsrapporterna av delårsrapporter/-redogörelser (Q1 och Q3), en halvårsrapport (Q2) och en bokslutskommuniké (Q4), men för enkelhetens skull är det vanligt att kalla alla för kvartalsrapporter.
På First North är det förutom årsredovisningen krav på att släppa halvårsrapport och bokslutskommuniké, men kvartalsrapporterna för Q1 och Q3 är frivilliga. De allra flesta bolagen på First North väljer ändå att släppa fyra kvartalsrapporter per år.
Argument för halvårsrapportering
Bolag som väljer att ha, eller övergå till, halvårsrapportering brukar argumentera för att det sänker kostnaderna och minskar administrationen. Och visst tar det tid att sammanställa de finansiella delarna, skriva rapporten, ha styrelsemöte inför rapportsläppet och att kommunicera den till aktiemarknaden.
Särskilt om bolaget upplever att få är intresserade av rapporterna kan det kännas onödigt att lägga tid och pengar på dem. Har bolaget dessutom brist på kapital är det väl bättre att satsa på bolagets verksamhet istället för extern rapportering?
Vilket syfte har rapporter?
Den externa redovisningen har flera intressenter eller målgrupper. Den främsta och den som vi främst tänker på är aktiemarknaden, dvs befintliga och potentiella aktieägare.
Även anställda och dess anhöriga kan vara intresserade av hur det går för bolaget. Om man överväger att börja jobba vid bolaget bör man (helst…) bilda sig en uppfattning om bolaget för att se vad det gör och hur det går. Men i de fallen räcker det kanske att läsa om det två gånger per år, så det är ett ganska svagt argument emot att rapportera kvartalsvis istället för halvårsvis. I praktiken brukar årsredovisningen som dessutom är mer deskriptiv vara fullt tillräcklig.
Inte heller allmänheten och kunder som kan tänka sig intressera sig för bolaget har något större behov av att frekvent uppdatering. Av konkurrensskäl kan det vara en fördel att inte släppa alltför mycket information alltför frekvent. Man kan nämligen utgå från att bolagets konkurrenter läser de finansiella rapporterna.
Så det är alltså främst för aktiemarknadens skull som bolaget skulle rapportera kvartalsvis istället för halvårsvis.
Aktiemarknaden behöver fatta investeringsbeslut
Nuvarande och potentiella aktieägare funderar över investeringsalternativ och oavsett om det innebär att slutsatsen blir att man ska köpa, sälja eller behålla aktien är det aktiva beslut.
Även om beslutet främst är framåtblickande fattas det med utgångspunkt från exempelvis kvartalsrapporterna. Om bolaget bara släpper rapporter två gånger per år är informationen ibland väldigt inaktuell. Därmed blir det svårare att fatta investeringsbeslut.
I praktiken kommer aktiemarknadens förväntansbild inför rapporterna rimligen vara mer felaktig ju längre tid som går mellan rapporterna. Det kan leda till onödigt stora kursrörelser i samband med att bolaget släpper kvartalsrapporterna.
Ska man teoretisera lite ökar riskpremien av flera skäl, vilket höjer diskonteringsräntan och sänker värdet på aktien. Även aktiens likviditet kan påverkas negativt. Dels på grund av att osäkerhet kring vad man investerar i om man baserar det på inaktuell information, men också för att bolagets fyra tillfällen att synas halverats.
Utan att ha data på vilka konsekvenser övergång till halvårsrapportering haft historiskt kan man förvänta sig att det leder till att färre intresserar sig för bolaget, handeln försämras och möjligen även att värdet på aktien minskar.
Tanken är förvisso att aktiemarknaden ska uppskatta tids- och kostnadsbesparingarna och det något förbättrade resultatet, men i praktiken är det nog få aktieägare som tycker att det är någon fördel att de får mindre information.
En del kommer få information ändå
Ledningen och många anställda känner så klart till hur det går för företaget, åtminstone i stora drag. Ju längre tid som gått sedan senaste offentliggörandet, desto större blir informationsövertaget för insiders. Det som är en fördel för dem personligen motsvaras av samma nackdel för dem som inte har tillgång till informationen.
Trycket ökar rimligen från aktiemarknaden att få tillgång till information som åtminstone gränsar till insiderinformation, även om alltför få döms för det i Sverige. Men större ägare och särskilt intresserade privatpersoner kommer försöka få tillgång till mer information för att fylla informationsvakuumet.
Och insiders har handelsförbud 30 dagar innan en rapport, vilket innebär att det i normala fall gått cirka två månader sedan förra rapporten släpptes. Men om bolaget däremot har halvårsrapportering inträder handelsförbudet cirka fem månader efter den förra rapporten.
Under den tiden hinner det hända väldigt mycket såväl internt som externt som påverkar bolagets framtidsutsikter. Det ökar risken för att handeln är olaglig eller åtminstone olämplig med hänsyn till kunskapsövertaget jämfört med resten av aktiemarknaden.
Min uppfattning: Rapportera kvartalsvis!
En del bolag väljer att vara onoterade och de kan så klart rapportera om de vill och hur de vill. I normala fall enbart en årsredovisning som dessutom inte behöver vara särskilt informativ.
Men om man väljer att börsnotera sig inklusive lista sig på First North anser jag att man har en skyldighet gentemot aktieägarna att informera på ett bra sätt. Aktieägarna satsar pengar i företaget och de måste ha ett bra underlag att fatta investeringsbeslut (köp, sälj eller behåll).
Bolag som har halvårsrapportering undanhåller information från aktieägarna jämfört med om de hade rapporterat kvartalsvis. Det är ett sorts aktieägarförakt och jag tror att bolag underskattar vikten av att se till att aktieägarna är uppdaterade och förstår sig på bolaget.
Visst är det bra om ledningen fokuserar på verksamheten och att de sparar tid och resurser på att inte rapportera så ofta. Samtidigt är det relativt små kostnader för ett börsnoterat bolag, särskilt som bra bolag ändå bör ha finansiella rutiner som innebär att de har koll på redovisningen fyra gånger per år istället för två gånger per år. Rimligen bör merkostnaderna av de två extra rapporterna motsvara mindre än en heltidstjänst.
Särskilt om bolaget har brist på sådan kompetens är det nog befogat att stärka upp de funktionerna om man vill fortsätta att vara ett börsnoterat bolag.
Sammanfattning
Några av de viktigaste punkterna:
Bolag på First North behöver inte släppa rapporter vid Q1 och Q3.
Argumentet för att inte släppa dem är tid och pengar
Det minskar aktiemarknadens kännedom om bolaget
Aktiemarknaden har periodvis väldigt inaktuell information
Risken för insiderhandel ökar
Kostnadsbesparingarna kompenserar knappast för försämringen för aktieägarna
Min uppfattning: Börsnoterade bolag bör rapportera kvartalsvis!
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
1. Finanscitat
Den här veckans finanscitat kommer från Facebook-grundaren Mark Zuckerberg:
“The biggest risk is not taking any risk. In a world that’s changing really quickly, the only strategy that is guaranteed to fail is not taking risks.”
Att ta det säkra före det osäkra är rationellt ibland, men för att göra stora framsteg måste man våga ta risker. Oavsett om det handlar om att utveckla läkemedel, sociala plattformar eller elbilar är det förenat med osäkerhet. Det är mycket som kan gå fel längs vägen, men för att komma framåt måste man riskera att det blir fel ibland. Och förhoppningsvis lär man sig nya saker som i sin tur kan lägga grunden för bättre utfall.
2. Film
Jag har publicerat en hel del kortfilmer på sistone och det kommer bli såväl korta som långa filmer närmaste tiden.
Det är mycket fokus på fondernas avgifter, men det är faktiskt så att det inte nödvändigtvis måste vara bättre med låga avgifter.
👇
Och visst prenumererar du väl på kanalen - kolla in den här annars!
3. Tweet
Veckans tweet är faktiskt grunden till dagens ämne. Jag gjorde en Twitter-undersökning om vad folk anser om att bolag släpper två istället för fyra rapporter per år. Min uppfattning är som majoritetens, dvs att det är aktieägarfientligt. Men det är inte helt självklart och det blev en del synpunkter i båda riktningarna.
👇
https://x.com/MurgataER/status/1719757618846056731?s=20
För övrigt…
…är höstlovet över nu
Det var en lite lugnare vecka i rapportsäsongen på grund av att folk varit borta på höstlov. Det påverkar bolagen som inte släppte lika många rapporter och många förvaltare passar också på att vara lediga med sina barn om de har några i den åldern. Möjligen kan det ha märkts i vissa aktiekursreaktioner att det inte var så många “vuxna” på jobbet eller att marknaden varit lite sömnig på sina håll. 😴
…är det högsäsong för emissioner nu
Tiden börjar rinna ut för bolag som vill genomföra företrädesemissioner före årsskiftet. Särskilt tight blir det om de måste kalla till extrastämma. Bolagen vill egentligen gärna stänga året med en välfylld kassa eftersom revisorerna bedömer om bolaget verkligen är finansierade för 12 månader och om de inte är det eller det motiveras särskilt brukar revisorn skriva en kommentar kring det. Men framför allt vill rådgivarna se till att klara av så mycket som möjligt innan årsskiftet för att få med det i bonuspotten. Annars får de vänta ett helt år till. 😎
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar