Konsensus används på flera sätt
Analytiker lägger ned ett stort jobb på att lägga prognoser och konsensus är en sammanställning av dessa. Det ger en hyfsat god bild av marknadens förväntningar, vilket i sin tur påverkar aktiekurser.
Till att börja med: Vad är konsensus?
I aktiesammanhang syftar ordet “konsensus” på ett genomsnitt av estimat (prognoser) som samlats in från analytiker. Förutom genomsnittet kan det också framgå hur brett spann det är mellan högsta och lägsta estimatet med mera.
Det brukar dels vara kvartalsdata, men också årsdata för tex de kommande två åren. Det varierar hur detaljerade de är, men försäljning och de viktigaste resultatraderna och därmed även marginalerna bör ingå.
Det vanligaste är att man inte kan se estimaten för de enskilda analytikerna, utan snarare kunna bilda sig en helhetsuppfattning om marknadens förväntningar. Ska man vara noga består marknaden av andra än aktieanalytiker, så det ger inte hela bilden av marknadens uppfattning.
Finanstermen har inte samma betydelse som i vanligt språk
Det här handlar alltså om finansterminologi. På vanlig svenska används begreppet “konsensus” när en grupp människor är överens om ett beslut.
Analytiker kan ha väldigt olika uppfattningar, men man använder ändå det begreppet som en sorts approximation av vad marknaden som helhet anser.
Och så en liten detalj: Jag och många andra är vana vid att skriva det engelska begreppet “consensus” även på svenska, men “konsensus” är väl egentligen mer korrekt.
Så det finns alltså goda möjligheter att förvirras av både stavningen (consensus/konsensus) och betydelsen (alla är eniga/genomsnitt av estimat). Det viktiga när man håller på med aktier är att förstå betydelsen i det sammanhanget och sedan får man ha överseende med hur det stavas.
Vem sammanställer och hur?
En variant är att någon ber analytikerna skicka in sina senaste estimat till någon som sammanställer dem. En annan är att det tas ur databaser med estimat som kommer från analyshusen.
Min erfarenhet är att det blir bättre kvalitet när någon läser analyserna och ser till att det blir korrekt. Analyshusen och analytikerna har olika sätt att redovisa och detaljnivån kan skilja sig åt. En del kanske redovisar förväntningar i organisk tillväxt, medan någon annan bara redovisar rapporterad försäljning.
Jag har varit aktieanalytiker och följt Elekta och Sectra som har brutna räkenskapsår som slutar i april (tex nuvarande 2023/24). Jag har konstaterat att märklig spridning på estimaten vid flera tillfällen berott på att värden lagts in på 2023 istället för 2024 osv.
Dessutom används data till att jämföra mellan andra bolag när de flesta bolagens Q1 omfattar januari-mars är det maj-juli i de fallen. Det går inte att få det helt korrekt med tiden, men det är ännu en detalj man bör ha koll på.
Vad sammanställs?
Det är främst resultaträkningen som sammanställs och då bara de viktigaste resultatraderna. Så det är snarare operativa kostnader (“OPEX”) än kostnader för administration, försäljning, utveckling osv.
I vissa fall kan det vara regioner eller produktområden. För större läkemedelsbolag kan det till exempel vara på produktnivå eftersom det är intressant att följa analytikernas förväntningar på hur olika produkter ska sälja framöver.
Tittar vi istället på “tidskolumnen” är det åtminstone det närmaste kvartalet, innevarande helår och sedan ytterligare ett par år.
Vid vilken tidpunkt samlas konsensus in?
Analytiker skriver i allmänhet en preview inför kvartalsrapporten där de så långt som möjligt försöker fånga upp det som hänt i kvartalet. Man skulle nästan kunna betrakta det som en tipsrad som lämnas in och rättas i samband med rapporten. 😉
Den bör helst släppas minst en vecka innan rapporten så kunder/förvaltare ska få hjälp att bilda sig en uppfattning inför rapporten och eventuellt justera sina positioner (öka eller minska innehavet).
Konsensus före rapporten
Vid den här tidpunkten samlas konsensus in för att försöka fånga upp “marknadens” (=analytikernas) förväntningar inför rapporten. Det blir så klart ett extra stort intresse för hur consensus ligger inför rapporten och om den sedan kommer in bättre eller sämre än rapporten.
Folk brukar påpeka att man egentligen inte bör säga att bolaget slår eller inte slår förväntningarna. För egentligen är det så klart analytikerna som inte varit tillräckligt framgångsrika med att sätta sina estimat.
Eller som en del föredrar att uttrycka det: De har gissat fel.
Konsensus efter rapporten
När rapporten väl har släppts uppdateras så klart kvartalsestimaten med det verkliga utfallet, men även följande kvartalen och åren kommer behöva justeras efter rapporten. Kvartalsresultatet förändrar förmodligen bilden, men även den verbala kommunikationen kring hur det går och vad ledningen förväntar sig kan ha en minst lika stor inverkan på förväntansbilden.
Förändringen av de kommande årens estimat är betydligt viktigare för aktien än avvikelserna i kvartalsestimaten, även om de ofta går åt samma håll.
Hur används consensus och av vem?
Investerare är intresserade av analytikernas förväntningar. Dels handlar det om förväntningar inför rapporter och dels handlar det om marknadens långsiktiga syn på bolagets utveckling.
Kortsiktiga investerare som har en egen förväntan inför kvartalet som skiljer sig från konsensus kan positionera sig för det inför rapporterna. Om de tror att rapporten kommer bli mycket bättre än analytikerna förväntar sig kan de köpa aktien inför rapporten i hopp om att aktien går upp när rapporten släpps. Eller blanka om de förväntar sig att analytikerna kommer bli besvikna.
Långsiktiga investerare behöver inte ägna lika stor möda åt kvartalen, men de är däremot intresserade av hur förväntansbilden på lång sikt är. Anser de att marknaden underskattar tillväxt- och vinstutsikterna för bolaget kan positiva revideringar av estimaten driva aktien under lång tid.
Fondförvaltare som har många aktier i portföljen har inte tid att sätta egna (välgrundade) estimat. En del sneglar på konsensus (alternativt analytikerna de har störst tilltro till) eller använder sig helt enkelt av konsensus rakt av i sina modeller. Det kan tyckas vara ganska slött, men då ska man veta att en del svenska förvaltare knappt har några modeller alls.
När man värderar bolag är det snarare den långsiktiga förmågan att generera kassaflöden och vinster som är viktiga.
Algoritmhandel, “passiva” fonder och hedgefonder kan på olika sätt använda sig av konsensusdata för att ta fram olika strategier för vad man ska äga på kort och/eller lång sikt. Att använda sig av prisdata (aktiekursen), historiska siffror och kombinera dem med konsensus kan, eventuellt i kombination med annan data, ge intressanta möjligheter att tjäna pengar med strategier i olika tidshorisonter.
Aktieanalytiker bidrar med sina estimat till konsensus, men de brukar också vara intresserade av att veta vad andra analytiker tror. Avviker de från mängden och är konfidenta kring sin uppfattning är det extra intressant att förklara det för kunderna.
Och är det någon som sticker ut från mängden är det intressant att försöka förstå anledningen till det. Är det någon intressant aspekt som bara den fångat upp?
En del tror att analytiker bara följer flocken. Det kanske kan stämma att de har ganska lika uppfattningar, men faktum är att analytiker bör se till att sticka ut från konsensus. Den som tycker som alla andra är inte särskilt intressant och det tillför inte så mycket att ha kontakt med just den personen. Samtidigt vill man ju inte vara den ende som missförstått bolaget och därmed sticker ut “åt fel håll”.
Bolagen har en kontinuerlig dialog med aktieanalytikerna och det är så klart intressant att se hur det visar sig i analytikernas estimat. Tror analytikerna på det bolaget har sagt om exempelvis tillväxten och marginalförbättringarna i år? Varför/varför inte? Vilka risker ser de? Vad säger deras konkurrenter?
Här blir konsensus en viktig pusselbit. Det är till och med så att bolagen kan bli mer eller mindre tvungna att släppa vinstvarningar eller omvända (=positiva) vinstvarningar om utfallet avviker tillräckligt kraftigt från marknadens förväntansbild. Eller kanske snarare det som marknaden borde förvänta sig baserat på det bolaget har kommunicerat, men det där är inte glasklart och delvis en gråzon.
Många tror att dialogen mellan bolag och analytiker enbart handlar om att analytikerna ska få information, men med rätt analytiker och rätt personer på bolaget kan även bolaget fånga upp intressanta aspekter som kan vara värdefulla för bolaget. Det kan handla om konkurrenter, men också större marknadshändelser som analytiker har större anledning att följa och bilda sig en uppfattning om.
Tänk om folk visste att analytikerna ganska ofta har bättre prognoser än bolaget!
Kort sammanfattning
Konsensus (consensus) är analytikernas genomsnittliga prognoser.
Omfattar de viktigaste aspekterna om försäljning och olika resultatmått
Sträcker sig till det kommande kvartalet och de närmaste åren
Kortsiktiga investerare är intresserade av förväntningar inför rapport
Långsiktiga investerare är intresserade av förväntningarna på lite längre sikt
Konsensus kan användas när man värderar bolag (eller jämför värderingar mellan bolag), men inte har några egna estimat.
Analytiker är intresserade av hur de ligger i förhållande till konsensus
Bolagen vill veta vad analytiker/aktiemarknaden förväntar sig om bolaget
Jag kommer ta upp mer om aktier, investeringar och liknande aspekter framöver. Om du inte redan prenumererar är det bara att fylla i mailadressen här nere så får du de kommande veckobreven.
👇
Och jag är väldigt tacksam om du delar den här artikeln. Ju fler som läser desto roligare är det att skriva!
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
1. Finanscitat
Den här veckans finanscitat kommer från Charlie Munger:
“I think I'm pretty good at long run expectations, but I don't think I'm good at short-term wobbles. I don't have the faintest idea what's going to happen short term.”
En anledning till att investeringar är så intressanta är att framgångsrika investerare, som Charlie Munger, kan ha en uppfattning medan någon annan investerare har helt motsatt uppfattning. Det finns gott om citat med framgångsrika investerare tycker att osäkerheten på längre sikt är så stor att det nästan är meningslöst att prognosticera. men det beror lite på vad man menar och framför allt på vilken strategi man har. 🤔
2. Film
Jag har publicerat en hel del kortfilmer på sistone och det kommer bli såväl korta som långa filmer närmaste tiden.
När marknaden (=konsensus) har felaktiga förväntningar på vad bolaget ska åstadkomma under de närmaste åren blir det också ofta felprissatt. Om du är mer optimistiskt än marknaden kan du köpa aktien och hoppas på en omvärdering i takt med att resten av marknaden kommer få höja sina förväntningar, prognoser och riktkurser.
👇
3. Tweet
Nu har rapportperioden dragit igång på allvar och jag har släppt en rapportkalender! I den kan du följa några av de bästa bolagen i Hälsovårdssektorn. Inför rapporterna framgår datum och tider för rapportsläpp och telefonkonferenser. När rapporterna släppts hittar du länk till rapporten, webcasten och presentationen.
Här är direktlänken:
https://murgata.se/rapportperiod/
Och här är det jag skrev på Twitter (X) när jag släppte den.
👇
https://x.com/MurgataER/status/1780692437679358048
För övrigt…
…inleddes rapportsäsongen nervöst
Det är för tidigt att dra (tillförlitliga) slutsatser om rapportsäsongen så här i början. Kollar vi på OMXSPI föll det med 1.6% under veckan och uppgången på 3.8% i år har därmed naggats i kanten. Som jag skrev den 7 april är det “inte ovanligt att trendskiften sker i samband med kvartalsskiften”. Så här två veckor senare är det fortfarande kring de dagarna som den senaste toppen befinner sig. Det ska bli spännande att se om det blev vändpunkten på kort sikt eller lite längre sikt. Det ska bli kul att följa, men man bör inte försöka prognosticera framtiden på grund av det.
…var de första rapporterna i Hälsovårdssektorn svaga
Dels generellt för börsen som helhet, men även för exempelvis Hälsovårdssektorn som jag följt med stort intresse under lång tid. I torsdags rapporterade Arjo och Vitrolife och aktierna föll med 10% respektive 8%. Hansa som rapporterade samma dag föll bara med 1.6%, men det är än mer bolagsspecifikt än övriga. Torsdagens tre blev startskottet och av Murgatas 22 Fokusbolag rapporterar hela 11 nästa vecka. Så då har 14/22 av de bolagen rapporterat. Det blir en hektiskt och händelserik vecka!
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar