Introduktion till balansräkningen
Det är viktigt för investerare att ha koll på balansräkningen. Det kan låta tråkigt och komplicerat, men det är ganska enkelt att lära sig tillräckligt mycket för att man ska ha stor nytta av det.
Balansräkning: Tillgångar och skulder
Ordet “balansräkning” kan verka svårt och tråkigt. Visst kan man ägna ett par terminer på universitetsnivå åt sådant, men man behöver inte förstå alla detaljer för att ha stor nytta av det på aktiemarknaden.
Den viktigaste redovisningen i årsredovisningar och kvartalsrapporter består av tre delar som kompletterar varandra:
Resultaträkningen: Berättar hur resultatet var under perioden.
Balansräkningen: Berättar hur mycket tillgångar och skulder bolaget hade i slutet av perioden. Eget kapital är tillgångar minus skulder.
Kassaflödet: Berättar hur pengar flödat in och ut ur bolaget och mellan olika typer av verksamheter under perioden.
Resultaträkningen är nog det som de flesta har koll på. Där kan man utläsa hur hög försäljningen var, vilka kostnader bolaget hade och hur resultatet blev.
Jag har tidigare skrivit om kassaflödet (länk längre ner!), men balansräkningen förtjänar en lite djupare förklaring.
Både resultaträkningen och kassaflödet visar hur förändringen varit under en period, medan balansräkningen är en ögonblicksbild av läget i slutet av en period. En period i det här fallet brukar antingen vara ett år eller ett kvartal.
Balansräkningen är en sorts förteckning över bolagets tillgångar och skulder.
Balansräkningens två sidor är alltid i balans
En av de få saker som är bra att lära sig rabbla utantill är:
Tillgångar = Skulder + Eget kapital
Det här måste alltid stämma. Annars har man helt enkelt gjort fel.
Om vi börjar på en riktigt basal nivå är tillgångar sådant som bolaget äger. Det kan till exempel vara pengar i kassan, men också byggnader och maskiner. Det kan också vara så att någon är skyldig bolaget pengar och det är faktiskt också en tillgång. Den skulden är ju värt något för bolaget eftersom det beloppet framöver komma in i bolagets kassa.
Skulder är ännu enklare att förstå. Har bolaget lånat 10 miljoner kronor av en bank är det en skuld som tas upp på balansräkningens “skuldsida”. Och har bolaget köpt varor av ett annat företag, men ännu inte betalat är det också en skuld.
Men vad är eget kapital då?
Det mest praktiska är att se det som skillnaden mellan tillgångar och skulder:
Eget kapital = Tillgångar - Skulder
Man kan också tänka att det är det som hör till aktieägarna. Bolaget har tillgångar och när man dragit av skulderna är det som återstår aktieägarnas.
Det här är en så förenklad bild att jag skulle få kvarsittning på vilket högre lärosäte som helst, men det är ett sätt att få nybörjare att förstå de stora penseldragen. 😊
Anläggningstillgångar och omsättningstillgångar
Tillgångarna kan delas in i två delar:
Anläggningstillgångar och omsättningstillgångar
Tips: Ta fram den senaste kvartalsrapporten för ditt favoritbolag och försök att förstå!
Anläggningstillgångar
Högst upp brukar de immateriella tillgångarna vara, men det är enklare att börja med de materiella tillgångarna. Det är helt enkelt saker man kan ta på, tex maskiner, hus, bilar, datorer, kontorsstolar osv.
De immateriella tillgångarna är sådant man inte kan ta på, men som ändå har ett värde. Det kan till exempel gälla patent, olika typer av avtal, varumärken med mera.
De finansiella tillgångarna skulle kunna vara att bolaget äger aktier eller att de placerat pengar långsiktigt.
Utöver detta finns också nyttjanderättstillgångar (som tex kan ha med leasing/hyresavtal att göra) och skattefordringar (bolaget ska få tillbaka på skatten längre fram).
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångar är sådana som kan “omsättas” snabbare.
Exempel på det är varulager som kanske fylls på med inköpta råvaror, senare är det färdiga produkter som tillverkats innan de lämnar lagret på grund av att de levereras till en köpare.
Kundfordringar kan vara fakturor som man har skickat iväg, men som ännu inte betalats av kunden. Bolaget har en fordran på kunden som är värd något.
Upplupna intäkter är också tillgångar. Det handlar om att bolaget kommer få intäkter i framtiden för något i framtiden, men ännu som man ännu inte skickat någon faktura för. Om man utför en tjänst och fakturerar när det är klart kommer det arbete man utfört under det första året bokföras som en upplupen intäkt även om fakturan kommer skickas först under nästa år. När man väl fakturerat övergår det till en kundfordran. Tycker du att det här är lite väl knepigt är det inte hela världen… 😉
Övriga kortfristiga fordringar är pengar som någon är skyldig bolaget, men som inte är från kunder. Då ingår det ju i kundfordringarna.
Slutligen är likvida medel eller kassan helt enkelt så mycket pengar bolaget har på banken eller varför inte sedlar i en kartong på ekonomichefens skrivbord. 🙂
Pengar som däremot är bundna på längre tid än ett år inkluderas i finansiella anläggningstillgångarna.
Obs! Bolag rapporterar på lite olika sätt, så ändra uppställningar förekommer.
Skulder: Långfristiga och kortfristiga
Enkelt uttryckt är långfristiga skulder sådana som inte behöver betalas under det närmaste året. Är det kortare tid än så räknas de som kortfristiga.
Räntebärande skulder kan vara både kortfristiga och långfristiga. För ett lån som amorteras över fem år kommer det beloppet som ska betalas under det närmaste året räknas som kortfristigt, medan resterande delen av lånet räknas som långfristigt. Samma lån kan alltså ligga fördelat på två olika rader i balansräkningen.
Leasingskulder har med nyttjandetillgångar (hyror etc) att göra och även här är normalt en del av skulderna kortfristiga och en del långfristiga.
Leverantörsskulder brukar vara kortfristiga och det är helt enkelt fakturor som ännu inte betalats.
Förskott från kunder och förutbetalda intäkter är två typer av kortfristiga skulder som är lite besläktade. Förskott är sådant som betalats innan produkten (vara eller tjänst) levererats. Förutbetalda intäkter kan vara sådana som ska bli intäkter nästa år, men som har betalats i förtid. Betalar man en årsprenumeration i mitten av året kommer den delen som hör till nästa år räknas som en förutbetald intäkt.
[Notera: Det uttalas för-utbetald och inte förut-betald. 😉]
Som en sorts restposter brukar bolag även ha “Övriga långfristiga skulder” och “Övriga kortfristiga skulder”. De är alltså inte räntebärande, är inte relaterat till leasing och har varken med kunder eller leverantörer att göra.
Eget kapital
Eget kapital består av en hel del komplicerade komponenter, men eftersom det här är en enkel genomgång låter vi bli att krångla till det.
En rad i koncernredovisningen brukar vara något i stil med “Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare”. Dessutom kan det finnas en rad med “Innehav utan bestämmande inflytande” om det är så att exempelvis ett dotterbolag till en del ägs av ett minoritetsintresse (=inte moderbolagets aktieägare).
När bara ena “sidan” påverkas
Vid bokföring debiteras och krediteras olika konton, men det går faktiskt att klara sig ganska bra på aktiemarknaden utan att förstå det i detalj. Man kan helt enkelt nöja sig med att kapital kan flyttas mellan rader i balansräkningen.
Det här påståendet skulle föranleda ytterligare en kvarsittning vid akademiska lärosäten.
Tillgångar övergår i varandra
Men om vi börjar med tillgångssidan så kan vi anta att bolaget köper maskiner för 100 miljoner. Då kommer kassan (“likvida medel”) minska med 100 miljoner kronor och “materiella anläggningstillgångar” öka med lika mycket efter som maskinen rimligen är värd lika mycket.
Därmed har inte de totala tillgångarna förändrats. Inga skulder har förändrats och inte heller det egna kapitalet. Om varken tillgångar eller skulder förändrats har ju inte heller eget kapital gjort det eftersom eget kapital kan ses som tillgångar minus skulder.
Man kan också tänka sig att bolaget köper in råvaror som minskar kassan och ökar lagret. Sedan tillverkas produkter som säljs till någon. Då minskar lagret och istället blir det en kundfordran på samma belopp. När den är betald försvinner kundfordringarna och pengarna hamnar i likvida medel.
Inte heller här har skulder eller eget kapital förändrats.
Skulder kan omvandlas
Ett vanligt exempel är att kortfristiga skulder blir långfristiga skulder. Ett bolag med en kortfristig skuld (som alltså ska betalas under året) kan låna pengar för att kunna betala tillbaka det första lånet. Om det nya lånet inte behöver betalas tillbaka förrän om några år har beloppet som var en kortfristig räntebärande skuld övergått till att bli långfristigt.
När båda “sidorna” påverkas
Om ett företag lånar 100 miljoner kronor kommer så klart skulderna öka med det beloppet. Men pengarna hamnar i kassan (“likvida medel”) på tillgångssidan.
Därmed kommer både tillgångar och skulder öka med 100 miljoner kronor. Eget kapital påverkas däremot inte eftersom både tillgångar och skulder ökar lika mycket.
Funderar man över formeln inser man att Eget kapital bara påverkas när Tillgångar och Skulder inte är förändras lika mycket:
Tillgångar = Skulder + Eget kapital
Så hur påverkas Eget kapital då?
När bolaget delar ut pengar till aktieägarna kommer likvida medel minska. Däremot påverkar det ju inte skulderna. Så för att balansen ska fortsätta gälla kommer alltså Eget kapital minska lika mycket som kassan minskar.
I praktiken är det här mer komplicerat om man tittar på detaljerna, men härmed får du min tillåtelse att strunta i dem om du inte hade så bra koll på redovisning sedan tidigare. 😎
Sammanfattande punkter
Resultaträkning, balansräkning och kassaflödet hänger ihop och kompletterar varandra.
Redovisning kan bli väldigt komplicerat om man tittar på detaljnivå.
Som investerare behöver du “bara” kunna läsa redovisningen.
Balansräkningen är en sorts sammanställning över hur stora tillgångar och skulder bolaget hade i slutet av en period.
Tillgångarna är alltid lika med summan av Skulder och Eget kapital.
Tillgångar delas in i Anläggningstillgångar och Omsättningstillgångar.
Skulder delas in i Långfristiga och Kortfristiga skulder
Både Tillgångar och Skulder har ytterligare underkategorier.
I vissa fall kan tillgångar respektive skulder förändras utan att “den andra sidan” påverkas.
I andra fall påverkas båda sidorna, tex både tillgångar och skulder ökar lika mycket.
Jag kommer ta upp mer om aktier, investeringar och liknande aspekter framöver. Om du inte redan prenumererar är det bara att fylla i mailadressen här nere så får du de kommande veckobreven.
👇
Och jag är väldigt tacksam om du delar den här artikeln. Ju fler som läser desto roligare är det att skriva!
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
1. Finanscitat
Den här veckans finanscitat kommer från Peter Lynch:
“Never invest in a company without understanding its finances. The biggest losses in stocks come from companies with poor balance sheets.”
De här visdomsorden från den legendariske förvaltaren Peter Lynch är en bra motivation att åtminstone få lite koll på balansräkningen. Det behöver faktiskt inte vara särskilt komplicerat att slippa de här minorna.
2. Film
Jag har publicerat en hel del kortfilmer på sistone och det kommer bli såväl korta som långa filmer närmaste tiden.
Det är sällan positivt med nyemissioner, men när kassan tar slut kan bolag vara tvungna att ta in nytt kapital på det viset. Det här är ett bra exempel på att det är bra att ha koll på balansräkningen.
👇
3. Sociala medier
Det finns så oerhört många skräpbolag på börsen. En del har blivit det med tiden och det kan vara helt i sin ordning. De söker riskkapital från börsen för att finansiera någon satsning och även om den inte faller väl ut var det förhoppningsvis rationellt att chansa på det.
Tyvärr är det dock även vanligt med bolag som aldrig borde ha tillåtits komma till börsen. Kombinationen av ett överflöd av riskvilligt kapital under lågränteperioden och slapphänt hantering från såväl börser som rådgivare har gjort att särskilt småsparare blivit av med kapital genom att investera i aktier som aldrig borde ha noterats.
Det är väl kul med en blomstrande aktiemarknad, men när man överväger att sänka noteringskraven ytterligare kommer det tyvärr sannolikt leda till att ännu fler småsparare förlorar sina surt förvärvade och hårt beskattade slantar.
Jag kommenterade det lite kort på Twitter/X:
https://x.com/MurgataER/status/1934698019661992128
För övrigt…
…borde man kanske bli köpsugen av allt kaos?
Det geopolitiska klimatet har hettat till ytterligare. Israel och Iran utbyter bomber med varandra och man kan fundera på om och i så fall hur USA ska blanda sig i den soppan. Samtidigt har vi kriget i Ukraina som kommit lite i skymundan. Sedan har vi det här uttjatade med Trumps tullar och det är ju inte direkt så att det ingås nya fantastiska avtal hela tiden. Det är ganska enkelt att bli pessimistisk till världen och mänskligheten i största allmänhet just nu, men det är i sådana lägen man snarare ska bli mer positiv till börsen. Jag är inte riktigt allokerad så för egen del än så länge eftersom jag vill ha möjlighet att köpa på ytterligare svaghet, men jag är väl medveten om att det är väldigt knepigt tajma marknaden. Fast jag sover kanske bättre? 😇
…går Sverige snart in i ett betydligt sömnigare skede
Veckan efter midsommar brukar det vara hyfsad fart, men sedan brukar stora delar av det svenska samhället vara mer eller mindre lamslaget tills mitten av augusti inför skolstarten. Det gäller även aktiemarknaden. Generellt brukar de bästa bolagen rapportera så tidigt som möjligt, vilket brukar innebära rapportsläpp i mitten av juli. Resten av bolagen brukar rapportera så sent som möjligt, vilket brukar betyda andra halvan av augusti. Analytiker tar sina rapporter, mäklare turas om att bemanna deskarna beroende på vilka rapporter som kommer och förvaltarna kan helt enkelt vara extra långsiktiga med sina portföljer under sommaren.
Även finansmedier brukar ha uppehåll, men det gäller inte det här veckobrevet. 😎
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar