Hur tänker man kring data till Excel-modellen?
Analytiker brukar ha olika åsikter om Excel-modeller. I praktiken brukar de få en personlig prägel, men samtidigt måste data in i bankens mall. Jag vet i alla fall hur jag vill bygga dem!
Hur mycket siffror behöver man egentligen?
Ska man analysera ett bolag på riktigt är det väldigt tidskrävande. Till att börja med tar det tid att sätta sig in i bolaget, gräva sig tillbaka i historiken och bygga Excel-modeller. Det handlar inte bara om information från bolaget, utan minst lika mycket från bolagets konkurrenter, kunder, leverantörer osv. Och hur har bolaget tidigare påverkats av svängningar i konjunkturen och andra typer av störningar?
Hur mycket data ska in i Excel?
Sammantaget går jag typiskt sett igenom och bygger en Excel-modell som åtminstone har 5-10 år kvartalshistorik (20-40 kvartalsrapporter) och gärna minst 20 års historik på årsbasis (från årsredovisningar). Jag lägger prognoser ungefär 20 år framåt, varav ungefär fem år även på kvartalsbasis. Så modellen består alltså av ungefär 50 kolumner med finansiella data per kvartal och cirka 40 kolumner med år.
Det här är dock betydligt mer än de allra flesta analytiker. Som minimum bör man ha estimat för årets och nästa års kvartal. En del nöjer sig med 3-5 år estimat på årsbasis.
Tänker vi i termer av rader har jag också in betydligt mer än vad som är absolut nödvändigt. Som minimum bör åtminstone resultaträkningen vara på på kvartalsbasis, medan årsestimaten åtminstone måste ha resultaträkning, balansräkning och kassaflöde. Detaljnivån varierar mellan olika analytiker och banker/analyshus. Det som sätter miniminivån på respektive ställe är i praktiken det som syns i analyser och hemsidor.
Jag gillar “onödigt” mycket data
Med tanke på det omfattande arbetet som krävs för att ta upp bevakning av ett bolag och att man tänker sig att ha bevakning i åtskilliga år framöver anser jag att de där extra timmarna det tar att knacka in ett antal år och kvartal extra är värt tiden. Dels är jag hyfsat snabb på Excel, men det är väldigt irriterande att sakna historik när den behövs.
Får man till exempel frågor om hur försäljning och marginaler påverkades under finanskrisen för 15 år sedan tycker jag inte att man har gjort sitt jobb om man inte kan svara på det. Och att där och då knacka in 10 års historik är det ingen som orkar vänta på. Så när man väl har rapporterna på skärmen är det bara att knacka in data.
Därför skriver jag in all data själv
En del använder sig av databaser, men jag tycker att det är värt tiden att få en känsla för vad som har hänt och hur det har varit. Då och då ändrar bolaget på sin redovisning och möblerar om bland geografiska regioner, förändrar affärsområden och produktområden eller övergår till att rapportera någon resultatnivå för någon av dessa kategorier.
Alla de här förändringarna gör att det för ett visst år kan finnas olika data när jämförelsetal förändras osv. Jag skulle aldrig lita på någon annan gör det på rätt sätt och dessutom missar man mycket intressant data om man inte grottar ned sig i detaljerna. Visst skulle man kunna delegera det till en analytikerassistent, men är det inte någon man har fullt förtroende för skulle jag förmodligen behöva lägga lika mycket tid på att instruera, diskutera och kontrollera som att själv lägga in data.
Från historik till prognoser
Redovisning är som arkeologi
De historiska resultaten i form av siffror framgår av bolagens årsredovisningar och kvartalsrapporter. Men det är resultatet av en verksamhet som består av människor som gör saker och som leds av människor som fattar beslut. Produkter utvecklas och säljs av människor till kunder som är människor. De där intäkterna och kostnaderna är egentligen sekundära när det gäller att begripa sig på bolag.
En arkeolog hittar ben och föremål i en gammal husgrund. Det är jämförbart med de redovisade siffrorna. Men sedan gäller det att försöka förstå hur människorna levde på den tiden. Vad åt de, vad jobba de med, vad hade de för utmaningar, hur hamnade de där och vad hände med dem sedan?
På motsvarande sätt anser jag att redovisning är ett språk som hjälper läsaren av de rapporterade siffrorna att förstå hur företaget fungerar och interagerar med omvärlden (kunder, leverantörer, konkurrenter osv). När man förstår hur det har varit och varför resultatet blivit på ett viss sätt är det dags att ta nästa steg. Att fundera över hur det ska bli och hur det kommer påverka siffrorna som kommer redovisas framöver. De prognoserna sträcker sig alltså åtskilliga år framöver.
Från prognoser till värdering
Vanligt att analytiker är missnöjda med modellerna
Jag har aldrig jobbat med en analysplattform som jag varit nöjd med och jag har dessutom sett en hel del modeller från andra banker inklusive de “Stora Amerikanska Investmentbankerna”. Beroende på sektor, tillgång till data, personliga preferenser och i ärlighetens namn även Excelerfarenhet har analytiker även olika åsikter modellerna.
Analytikerna börjar (helst) med ett tomt Excelark och bygger upp modellen på det viset. Sedan länkar man in historik och prognoser till standardark som ser till att resultaträkning, balansräkning, kassaflöde osv hänger ihop. Sedan läses data in i en databas. När man sedan skriver sin analys tas data från databasen till worddokumentet som sedan blir en pdf.
De flesta modellerna förenklar betydligt mer än jag vill och dessutom begränsar de mer än jag tycker är acceptabelt om man själv vill räkna på ett sätt som inte är alltför förenklat. Det är visserligen snabbt att uppdatera, men om man verkligen vill att den ska räkna som man vill kan man vara tvungen att “tjuvkoppla” modellerna för att de ska räkna rätt.
Jag har faktiskt jobbat med modeller som helt enkelt räknat och värderat fel när man verkligen dissekerar dem. Men det gör inte de flesta analytiker och som tur är gör inte heller deras kunder (förvaltarna) det. Så en hel del av prognoserna och riktkurserna vi ser där ute är faktiskt systematiskt felräknade. Men det är förhoppningsvis inte så mycket att det skulle förändra riktkurser mer än marginellt.
Skönt med en helt egen modell
När jag startade Murgata kunde jag äntligen bygga en modell från grunden som jag trivs med. Den heter Mermaid (Murgata Equity Research Model Aid) och även om den också uppdateras och byggs om vid behov. Prognoser och värderingar kommer så klart ändå vara osäkra, men jag slipper åtminstone andras felaktigheter. 😊
Samtidigt är Excel-modeller, precis som det låter, modeller av verkligheten och det är alltid en avvägning mellan komplexitet och användbarhet. Som privatperson tenderar man att börja med ett tomt Excel-ark och det tycker jag är en bra start, även om jag vet att det är en hög barriär för många.
Det kan vara en bra start att inspireras av andras modeller, men särskilt om man inte är så erfaren är det lätt att man trollar bort sig i Excel-arket och får en övertro på siffror som kanske bygger på helt fel förutsättningar.
Sammanfattande punkter
Det är bra med lång historik eftersom man förr eller senare vill gå tillbaka och se hur det har varit längre bak i tiden.
På motsvarande sätt behöver man då och då rejäl detaljnivå historiskt. Funderar man över hur tillväxten i Asien har varit under de senaste 10 åren är det väldigt irriterande att bara ha knackat in total försäljning. Det är inte kul att dra fram 40 kvartalsrapporter för att komplettera den raden. I synnerhet inte när man sitter i telefon med en förvaltare som har sådana funderingar.
Excel-modeller är modeller av verkligheten. Jag har inte tagit upp hur man prognosticerar eller värderar här, men oavsett hur man gör det måste man vara medveten om att alla prognoser kommer vara mer eller mindre felaktiga. Om man kan bilda sig en uppfattning om vilka faktorer som bidrar till osäkerheten är det en stor fördel.
Det jag skriver här är hur jag ser på Excel-modeller osv, men modellerna skiljer sig åt mellan olika analytiker, olika sektorer och olika banker. En del lägger stor vikt vid att modellerna ska vara snygga och korrekta, medan andra mer ser det som ett nödvändigt ont som man bör ägna minimalt med tid åt.
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
1. Finanscitat
Den här veckans finanscitat kommer från Mellody Hobson:
“The biggest risk of all, is not taking one.”
Särskilt nu när inflationen återvänt till världen är det viktigt att inte missa investeringsmöjligheter. Om man inte är investerad minskar nämligen köpkraften när pengarnas värde urholkas. Så man bör åtminstone se till att kompenseras för inflationen genom att placera pengarna i räntebärande tillgångar. Sett över tid anser jag att man bör investera en stor del av kapitalet på börsen, även om den så klart rör sig både upp och ner i det kortare perspektivet.
Man kan faktiskt utvidga det här även utanför investeringar. Se till att ta en risk genom att ta det där spännande jobbet! Ta chansen att bli chef om du får ett sådant erbjudande! Se till att bolaget du jobbar på vågar fatta osäkra beslut!
Tänk om Zlatan hade låtit bli att börja spela fotboll pga rädsla att förlora en match…
2. Film
Och apropå risk (enligt ovanstående citat) är det alltså något som man inte alltid bör undvikas, även om man bör tänka över risknivån. Ska man ha en hög avkastning får man ofta acceptera en större risk eller osäkerhet.
Så det gäller att man väljer en tillgång med en god avkastningspotential i förhållande till den risk man är beredd att ta. Dessutom kan den totala portföljrisken sänkas om man investerar i tillgångar som inte rör sig på samma sätt.
Och det finns många tillgångar med olika risk som man kan överväga att investera i.
👇
Och visst prenumererar du väl på kanalen - kolla in den här annars!
3. Excelberäkning
Den veckans Excel-funktion är IRR som är besläktad med NPV (Net Present Value) som vi gick igenom förra veckan när vi beräknade nuvärden.
IRR är en förkortning för “Internal Rate of Return”, vilket är den avkastning man får av olika kassaflöden. Det här är väldigt viktigt när man till exempel bedömer olika investeringsalternativ.
Förra veckan hade vi 100 i fem celler (här A1 till E1):
=NPV(10%,A1:E1)
Resultat:
379.1
Det innebär alltså att de där hundralapparna man får under fem år är värda 371.1 kr idag om man har en diskonteringsränta på 10%.
Lägger vi in -379.1 i A1 (för att man får betala det idag) och +100 i B1:F1 är det kassaflödena för att köpa något för 371.1 idag som ger 100 kr per år i fem år.
Vi använder oss av IRR för att få den årliga avkastningen:
=IRR(A1:F1)
Resultat:
10%
Japp, det är samma som diskonteringsräntan vi använde oss av för att komma fram till 379.1, så med andra ord är de två funktionerna två sidor av samma mynt när man räknar på kassaflöden. IRR kan räkna fram en avkastning (tex en diskonteringsränta) och NPV använder diskonteringsräntan för att få fram ett värde.
Så vi leker lite med siffrorna! Om man inte får den sista hundralappen räknas avkastningen ut så här:
=IRR(A1:E1)
Resultat:
2.2%
Och lägger vi till ett år (tänk själv hur du ska göra!) kommer avkastningen bli 14.9%.
Tänker vi oss att vi betalar 400 kr idag (negativt kassaflöde) och får 100 kr under fem år blir IRR 7.9%.
Testa även med att vi betalar 500 idag och får 100 kr under fem år. Vad blir avkastningen då?
Var inte lat nu, utan kör igång Excel och lek lite. Det är så man lär sig! 🤓
För övrigt…
…har börsen försvagats lite till
Det är fortfarande lite sommarstiltje på börsen, även om vi kommit in i andra halvlek av rapportsäsongen. Börsen har börjat smyga sig ner betänkligt under den senaste tiden. Faktum är att börsen har backat motsvarande en normal årsavkastning sedan toppen veckan före midsommar. Det känns lite som lugnet före stormen, även om det som alltid är osäkert om börsen ska upp eller ner. 😇
…börjar det bli dags för emissioner snart
Under sommaren brukar aktiviteten avta även beträffande kapitalanskaffningar. Bolag, investerare och rådgivare vill helt enkelt ha ledigt under sommaren. Men nu börjar skolorna och då är det dags även för de vuxna att få lite ordning på tillvaron. Det slitna uttrycket med att “man ska ta in kapital när man kan och inte när man måste” gör att en del nog är lite avvaktande just nu, men en del "måste” och då börjar det bli dags. Och även om man kan vänta ett kvartal kanske det inte är bättre då. Ha koll på balansräkningarna i dina aktier, för det kommer nog bli en hel del brutala fall.
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar