Hur ska man tänka kring placeringshorisont?
Det är vanligt att tro att unga har lång placeringshorisont och äldre har kortare, men egentligen är det i många fall tvärt om. Därmed är det en stor risk att man har för mycket eller för lite aktier.
Vad är en placeringshorisont?
En av de första frågorna som pensionsrådgivare eller personen på banken (=säljare) ställer när man ska välja fonder eller för den delen ska öppna ett konto hos en nätmäklare än vilken “placeringshorisont” man har.
Bara ordet kan nog få en del att rygga tillbaka och känna sig osäkra på det mesta som har med aktier och investeringar att göra. Men när man kommit över det handlar det om att fundera på när man behöver pengarna som placeras/investeras för det är just det som är placeringshorisont.
Men även de som anser sig ha bra svar på det kan behöva ta ett steg tillbaka och utmana sin uppfattning.
Jag tror att särskilt många erfarna har fel uppfattning om sin placeringshorisont. 🧐
Kort placeringshorisont: Behöver pengarna snart
Yngre som inte har så mycket pengar har i allmänhet en ganska kort placeringshorisont. Det kan handla om att att man sparar till en dator, en resa eller kanske en bil.
Då är placeringshorisonten ganska enkel. Har man tänkt använda pengarna om något år är det helt enkelt placeringshorisonten. För de flesta är det antagligen bästa att placera pengarna på ett konto med hyfsad ränta. Eventuellt låsta under en viss tid för att få en något högre ränta.
Det här kan så klart även gälla vuxna som inte har så mycket pengar. Får man lön den 25:e och gör av med pengarna får man inte så mycket ränta på sitt bankkonto.
Då blir placeringshorisonten ganska enkel: Det är några veckor…
25-åringar borde kanske ha kort (!) horisont
Ekonomisk rådgivning ska så klart alltid ta hänsyn till enskilda personers situation, men här kan vi generalisera lite.
Låt oss säga att 25-åringen pluggat klart och börjat jobba. Då är det lätt att tänka att man har en placeringshorisont på drygt 40 år tills man ska gå i pension, men det är ofta fel.
En 25-åring som skrapat ihop lite kapital och sparar en del av lönen kommer förmodligen vilja göra av med pengarna ganska snart. Även om man flyttat hemifrån kommer man nog vilja flytta till något större, köpa bil, ha ett stort bröllop, lägga mer pengar på semestrar och så vidare.
Så för många 25-åringar kanske placeringshorisonten snarare bör vara 3-5 år och inte 40-50 år. Då bör man nog åtminstone inte ha hela kapitalet på börsen, men det beror lite på hur situationen ser ut i övrigt, hur stora marginaler man har och hur viktigt det är att ha pengarna vid en viss tidpunkt.
Bilköpet och bostaden kanske kan vänta? Semestrarna får bli lite billigare? Men är man beredd på att försena bröllopet?
40-åringar siktar på pensionen?
När man kommit lite längre i livet och har passerat de stora investeringarna i framför allt bostad har man förhoppningsvis lite bättre balans i ekonomin.
En del av sparandet är till för semestern inom ett år och då är den placeringshorisonten kort, men om man har byggt upp en buffert blir man inte lika känslig. Det kanske inte får så stora konsekvenser för semesterplanerna om börsen halveras? I så fall tycker jag att man (generellt…) kan tillåta sig att ha en hel del av kapitalet på börsen.
För det lite längre sparandet är det vanligt att man tänker sig att pensionen inte blir tillräcklig och därför behöver bygga upp ett kapital tills man går i pension.
Men har en 40-åring som ska gå i pension vid 65 en placeringshorisont på 25 år?
Nja, även om man vill sätta sprätt på alla pengarna innan man dör, så kommer man förmodligen inte bränna allt på 65-årskalaset. Därmed får man nog lägga till ytterligare något decennium i placeringshorisont i genomsnitt.
Men i vilket fall som helst är det så långa placeringshorisonter att jag tycker att nästan allt bör ha en aktieexponering eftersom det har en hög förväntad avkastning och risken/svängningarna i det stora hela förmodligen kommer ta ut varandra.
65-åringar funderar på förväntade livslängder?
Det är trist att fundera på när man ska dö, men samtidigt är det trist att leva om man har slut på pengar. Därmed är det ändå någonting man bör ha i åtanke när man funderar över placeringshorisont.
Den som inte har några extra marginaler och tänker sig att man nog kommer göra av med pengarna innan man dör behöver fundera lite över hur man ska disponera kapitalet.
Dagens 65-åringar är i allmänhet pigga och kan äntligen leva livet efter att ha varit bundna vid ett fåtal antal semesterveckor per år. Det är därför rimligt att de kommer göra av med betydligt mer pengar när man är 65 år än när de är 75, 85 eller 95 år. Den här dynamiken påverkar naturligtvis placeringshorisonten som egentligen är olika för de olika åldrarna, men “man behöver inte göra vetenskap av allt”.
Om man har mer än man kommer göra av med?
En lågt satt ambitionsnivå är väl att man åtminstone ska klara sig livet ut med lite marginal. Många kommer ha mer marginal än så och kommer lämna ett arv efter sig och då bör rimligen placeringshorisonten var längre än livslängden.
I så fall bör man ha en placeringshorisont som är anpassad till arvtagarna och deras finansiella situation?
Om arvtagarna omedelbart kommer ha nytta av pengarna kan man ju ha placeringshorisont lika med livslängd, men samtidigt är det svårt att veta när man ska dö. Lever man 10 eller 20 år längre än man trodde borde man nog med facit haft en större aktieexponering.
Givetvis finns det 25- och 40-åringar som har anledning att känna sig trygga med att de inte kommer göra av med hela kapitalet. Då kan man ha en hög aktieexponering och inte bekymra sig så mycket över att värdet fluktuerar en hel del. Man har rimligen marginaler för att klara sig ändå och då är den förväntade avkastningen viktigare än risken, som i de här sammanhangen är just svängningarna (volatiliteten eller standardavvikelsen).
Ett par nivåer högre än de som har så mycket pengar att man kan tänka i termer av en evig placeringshorisont. Man kanske kan tänka sig att kommande generationer kommer kunna leva på avkastningen och då kan man så klart tänka ännu mer långsiktigt.
Placeringshorisonten är bara en aspekt
Innan man kan använda placeringshorisonten för att välja vilken allokering man ska ha är det viktigt att komma ihåg att det finns många andra aspekter som avgör. Det handlar till exempel om varje individs riskbenägenhet, hur livssituationen ser ut, om andra i ens närhet har mycket kapital, andra tillgångar och skulder med mera.
En klassisk exponering är 60% aktier och 40% obligationer i portföljen, men man bör egentligen räkna med bostäder, lån med mera i exponeringen. Guld och andra råvaror kan också vara en del av en bred, diversifierad portfölj och varför inte skog och andra tillgångar.
Även om man håller sig till aktiemarknaden kan man så klart fundera över om man ska välja enskilda aktier och i så fall vilka och/eller fonder med olika exponeringar.
Sammanfattande punkter
Har man inte så mycket kapital blir placeringshorisonten kort
Unga bör ofta ha en ganska kort placeringshorisont
Pensionsåldern är nog en alltför vanlig placeringshorisont
Äldre med överskottskapital kan ha väldigt långa placeringshorisonter
De som är rika kan ha en evig placeringshorisont
Betydligt fler aspekter än placeringshorisonten bör påverka exponeringen
Jag kommer ta upp mer om aktier, investeringar och liknande aspekter framöver. Om du inte redan prenumererar är det bara att fylla i mailadressen här nere så får du de kommande veckobreven.
👇
Och jag är väldigt tacksam om du delar den här artikeln. Ju fler som läser desto roligare är det att skriva!
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
1. Finanscitat
Den här veckans finanscitat kommer från Ann Landers:
“It is not what you do for your children, but what you have taught them to do for themselves that will make them successful human beings.”
Som en balans till dagens text om placeringshorisonter och att det här med pengar som går i arv och så vidare finns det en helt annan avkastning som egentligen är viktigare. Den som är förälder och lämnar ett arv till nästa generation kan göra dem en otjänst om barnen inte lärt sig att hantera pengar. Men knepet ligger nog snarare att se till att de kan hantera helt andra saker i livet.
2. Film
Jag har publicerat en hel del kortfilmer på sistone och det kommer bli såväl korta som långa filmer närmaste tiden.
Cellavision rapporterade under veckan och jag kommenterade rapporten i den här filmen. Jag skrev även en rapportkommentar, men det är ganska befriande att kunna säga vad man tycker muntligt.
👇
3. Tweet
Eftersom vi är inne i en intensiv fas av rapportsäsongen tar jag ett Tweet där det finns information om bolagen som har rapporterat och mina rapportkommentarer plus vilka av bolagen i Hälsovårdssektorn jag kommer kolla lite extra på under den kommande veckan.
👇
https://x.com/MurgataER/status/1888151518060146870
För övrigt…
…är Trump-turbulensen igång igen
Precis som under Trumps första presidentperiod är det en hel del nyckfulla uttalanden av dramatisk karaktär som tenderar att påverka marknaden. Man får helt enkelt vara beredd på överreaktioner åt båda hållen när dramatiska uttalanden om exempelvis tullar möts av starka uttalande från andra, men som slutligen förmodligen inte har så stora konsekvenser för vare sig börsen som helhet, enskilda bolags aktiekurser eller bolagens tillväxt och vinster. Enkelt uttryckt: Det kommer vara mer brus än vanligt.
…är det en ganska blandad bild just nu
Det har varit en hel del omvända (positiva) vinstvarningar. En hel del av bolagen jag följer i Hälsovårdssektorn har gått hyfsat i Q4. Ledningarna är, som så ofta, optimistiska för det närmaste året, men är ovanligt ödmjuka inför inledningen av 2025. Det är en hel del bolag om byter VD nu och det kan så klart ha många orsaker, men det känns som styrelserna vill lyfta bolagen till nästa nivå och det kräver ibland en ny ledning. För bolag som behöver ta in pengar är det fortfarande ganska kärvt för vissa bolag. Jag tror att fler bolag kommer gå i konkurs eller hamna i konkurslikande situationer under det närmaste halvåret. Möjligen är det ett hälsosamt tecken så här efter några lite väl glada år i nollräntemiljön. Så det är en spretig bild av marknaden och det talar för att man tänker mer på enskilda bolag än börsen som helhet.
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar