Hur många pressmeddelanden är lagom?
Bolagen måste släppa rapporter och en del annan information. De släpper även en hel del information som de egentligen inte är tvungna att offentliggöra. Men hur mycket är egentligen lagom?
Vad bör bolagen offentliggöra?
En grundläggande förutsättning för att aktiemarknaden ska fungera på ett någorlunda effektivt sätt är att investerare har möjlighet att fatta välgrundade investeringsbeslut. För det behöver aktiemarknaden ha tillgång till information och en viktig källa är naturligtvis bolagen själva.
Frågan är vilken information bolagen bör lämna, hur, till vem och när. 🤔
Vissa saker måste bolagen offentliggöra
Börsnoterade bolag har krav på sig att lämna viss information till aktiemarknaden. De måste till exempel släppa kvartalsrapporter, årsredovisningar och offentliggöra vissa viktigare händelser.
Sådan information är ofta, men behöver inte vara, insiderinformation. Den upphör att vara insiderinformation när den har blivit offentlig. Viktig information måste offentliggöras via pressmeddelanden som når hela marknaden samtidigt.
Vad som är insiderinformation är en gråskala. I ena änden finns sådant som inte är insiderinformation. Det kan vara information som är allmänt känd oavsett om det beror på att bolaget skickat ut ett pressmeddelande eller ej. I den andra änden finns sådant som definitivt är insiderinformation, tex en stororder, något som har en kraftigt negativ inverkan på aktien eller att ett bud lagts på bolaget.
Bolagen släpper information de inte måste släppa
Den där gråskalan med insiderinformation är en bra anledning för bolagen att släppa mer information genom pressmeddelanden än de måste. Det som har offentliggjorts på det viset är definitivt inte insiderinformation, så rent juridiskt är det ett bra sätt att göra så att säga måla en hel del av gråskalan vit.
Sedan kan de obehindrat prata om just de aspekterna utan att behöva oroa sig.
Det är så klart olagligt att köpa och sälja aktier om man har insiderinformation, men det är också olagligt att sprida insiderinformation. Det gäller även personer som är anställda av bolag. Att inte fler ledningar och IR-personer blir dömda för det ser jag mer som ett tecken på att det inte tas på allvar snarare än att det inte förekommer. 🧐
Oavsett de juridiska aspekterna så är det, som jag skrev i början, viktigt att investerarna har tillgång till information. Dels för att de ska kunna fatta välavvägda investeringsbeslut, och dels för att marknadens prissättning ska fungera.
Det är egentligen ganska sparsamt med information som bolagen måste släppa, så för att aktiemarknaden ska fungera på ett bra sätt behöver bolagen ofta vara mer generösa än miniminivåerna.
Innehåller årsredovisningar insiderinformation?
Det som har publicerats är ju definitionsmässigt inte insiderinformation, men hur är det med årsredovisningar innan de publicerats?
Årsredovisningar innehåller väldigt mycket intressant information om bolagen. I samband med Q4-rapporten (“bokslutskommunikén”) släppte bolaget resultatet även för helåret (som ju är summan av de fyra kvartalen), men det finns betydligt fler detaljer i årsredovisningarna.
Trots detta bör årsredovisningar normalt inte innehålla insiderinformation, även om det finns många intressanta detaljer för investerare och analytiker.
Däremot måste alla aktiebolag publicera årsredovisningar oavsett om de är börsnoterade eller ej. Dessutom måste bolagen följa det som står i noteringsavtalen.
Kan bolag släppa för många pressmeddelanden?
Aktiemarknaden i allmänhet, och aktieanalytiker i synnerhet, brukar vilja ha så mycket information som möjligt. Samtidigt har ju ingen nytta av irrelevant information, så bolag kan släppa för mycket information.
Det gäller särskilt mindre bolag, men samtidigt är den gränsdragningen inte så självklar. Vad som är relevant och kurspåverkande varierar en hel del mellan olika bolag. För ett litet bolag utan försäljning kan den första ordern vara väldigt viktig, även om beloppet inte är så stort. Ett avtal med en viktig samarbetspartner kan också vara viktig, även om det än så länge inte leder till intäkter.
För större bolag med hög försäljning måste så klart ribban för vilka nyheter som bör offentliggöras läggas betydligt högre.
Små bolag som släpper många irrelevanta börsmeddelanden tenderar att få lägre förtroende än sådana som är mer selektiva. Det gäller särskilt om innehållet i pressmeddelandena överspelar betydelsen. Ord som “genombrottsorder” och “banbrytande” kan vara befogade ibland, men leder oftare till att de bästa investerarna himlar med ögonen och anser att bolaget är oseriöst.
Även om det är ovanligare förekommer det att bolag släpper alldeles för få pressmeddelanden. Jag vet bolag som inte skickar ut så mycket mer än kvartalsrapporterna, men som i andra sammanhang (nyhetsbrev, LinkedIn med mera) är betydligt öppnare med att kommunicera sina framsteg. Det är väl bra för förtroendet, men däremot blir bolaget lite bortglömt. Det påverkar likviditeten i aktien och åtminstone periodvis leder det, enligt min uppfattning, till att aktierna blir felvärderade. Ibland övervärderade och andra gånger undervärderade.
Så hur många är lagom då?
Antalet är ett dåligt mått, men i grunden handlar det om att bolagen bör hjälpa investerarna att förstå bolaget och fatta sina investeringsbeslut. Sådana baseras på deras syn på bolagets framtid, så till att börja med bör bolag hjälpa dem att ha rimliga förväntningar.
Bolagen brukar vara återhållsamma med framåtblickande information trots att det är precis det som investerarna behöver veta. Men att förklara vad som har hänt, varför försäljning och vinster kom in som de gjorde, hur marknaden utvecklas, vad bolaget gör för att positionera sig inför framtiden och så vidare är en bra grund för investerarna när de ska försöka begripa sig på framtiden.
Jag tycker egentligen att det är betydligt viktigare än finansiella mål där bolagen hoppas växa på ett visst sätt och uppnå en viss marginal. I vissa fall har de kvar målen ett tvåsiffrigt antal år oavsett vad som händer och det går naturligtvis inte basera investeringsbeslut på det.
Så bolagen bör skicka ut “lagom” många pressmeddelande med information som är relevant för investerarna.
Sammanfattande punkter
Insiderinformation måste offentliggöras via pressmeddelanden.
Många pressmeddelanden innehåller inte insiderinformation.
Även sådana kan vara både intressanta och relevanta för aktiemarknaden.
Årsredovisningar är exempel på information som normalt sett inte bör innehålla någon insiderinformation, men som är både intressant och relevant.
Insiderinformation är en gråskala, men genom att offentliggöra information kan bolagen obehindrat prata om sådana saker.
Alltför många pressmeddelanden om irrelevanta saker kan skada bolagens förtroende
Vad som är irrelevant beror på bolaget. Ribban är betydligt högre upp för stora bolag än för små bolag.
Det händer att bolagen släpper för få pressmeddelanden, vilket kan leda till tunn likviditet i handeln och att aktien blir felprissatt.
Bolagens information bör hjälpa investerare att fatta investeringsbeslut.
Jag kommer ta upp mer om aktier, investeringar och liknande aspekter framöver. Om du inte redan prenumererar är det bara att fylla i mailadressen här nere så får du de kommande veckobreven.
👇
Och jag är väldigt tacksam om du delar den här artikeln. Ju fler som läser desto roligare är det att skriva!
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
1. Finanscitat
Den här veckans finanscitat kommer från Gordon Gekko (spelad av Michael Douglas) i filmen Wall Street:
"The most valuable commodity I know of is information.”
Även om filmens karaktär använder sig av insiderinformation är det sant att det är information som investerare bygger sina investeringsbeslut på. Eftersom bolagen bestämmer vad de ska offentliggöra och vad de ska låta vara insiderinformation kan deras agerande avgöra hur stora möjligheter den typen av “investerare” har.
Bra bolag ser till att så långt det är möjligt undvika “informationsassymmetrier” som innebär att en del investerare får betydligt mer information än andra. Det är betydligt vanligare än folk tror att särskilt stora bolag till och med aktivt och målmedvetet jobbar för att försämra marknaden i det avseendet. De ger helt enkelt mer information till de stora fondförvaltarna och struntar fullständigt i de mindre aktieägarna.
2. Film
Jag har publicerat en hel del kortfilmer på sistone och det kommer bli såväl korta som långa filmer närmaste tiden.
Vi går in i rapportsäsongen och jag tror att aktierna kommer ha ännu mindre korrelation med Q1-resultaten. Se den här filmen så kanske du förstår varför! 😊
👇
3. Sociala medier
Hexagon släppte en vinstvarning under veckan, men jag tror faktiskt att det borde komma en hel del omvända vinstvarningar också. Inte trots det turbulenta läget på marknaden, utan just därför.
👇
Länk till det jag skrev på Bluesky
För övrigt…
…är det svårt att inte tänka på tullarna
Marknaden domineras av cirkusen kring tullar och marknaden styrs just nu till stor del av den klassiska balansen mellan skräck och girighet. Trumps nyckfulla utspel kastar aktiemarknaden mellan hopp och förtvivlan och de som för stunden ligger felpositionerade tenderar att driva marknaden för långt i motsatt riktning. Här får man fundera över vilken exponering man ska ha just nu för att klara nattsömnen, men det är få som klarar av att ligga rätt i gungorna genom att försöka tajma köp och sälj.
…kommer resultaten i rapporterna bli ovanligt irrelevanta
Som jag utvecklar i filmen ovan (se den!) är det egentligen inte resultatet i rapporterna som bör avgöra hur aktien rör sig på rapportdagen. Inte om det är tex “hög” tillväxt, “höga” marginaler, hur förbättringen var jämfört med förra året. Men det är faktiskt (!) inte heller hur resultatet kom in jämfört med förväntningarna. Det som är viktigast är nämligen hur informationen påverkar förväntansbilden och estimaten för de kommande kvartalen och åren. Det som står i rapporten handlar om perioden januari-mars. Trumps “befrielsedag” 😉 inföll den 2 april och det ökade tullkaoset ytterligare, men det finns inte med i Q1-siffrorna. Så för bolagen som påverkas mest kommer marknaden lyssna noga på vad bolagen säger. Q1-raden kommer pliktskyldigt knackas in i sin Excel-kolumn och övergår genast till att vara ett monument över bolagets ekonomiska historia, men med liten betydelse för framtiden därmed aktiekursen.
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar