Fonder är färdiga aktieportföljer
Den som investerar i aktier har en portfölj av aktier. Ett alternativ till att äga enskilda aktier är att investera i aktiefonder. På sätt och vis kan fonder betraktas som färdiga aktieportföljer.
Aktieinvesterare bör ha en portfölj
Aktieinvesterare sätter samman en portfölj av aktier. Det kanske låter avancerat för nybörjaren, men äger du några aktier har du en aktieportfölj. Sedan kan man läsa kurser på högskolenivå i portföljteori och göra avancerade beräkningar. Men även om man inte “gör vetenskap” av det är det en portfölj.
Det finns väldigt många sätt att sätta samman en portfölj och i grunden bör man ta hänsyn till faktorer som riskbenägenhet, placeringshorisont med mera. Vikterna för de enskilda aktierna kan variera. Har man en likaviktad portfölj strävar man efter att investera lika stora belopp i aktierna. En indexviktad portfölj strävar efter samma vikter i portföljen som aktierna har i index.
Man kan tycka att aktier borde viktas efter potential och risk som förvaltaren ser i de olika innehaven. Man bör även fundera över hur många aktier man ska ha i portföljen. En koncentrerad portfölj (få innehav) får en bättre avkastning än en diversifierad portfölj (många innehav) om man har rätt. Samtidigt blir avkastningen förmodligen betydligt sämre om man har fel.
Summa summarum finns det många aspekter man kan ta hänsyn till.
En fond har innehav i många aktier
Det finns många olika typer av fonder. En vanlig indelning är i aktiva och passiva fonder. Aktiva fonder förvaltas av en eller flera fondförvaltare som utvärderar bolag och väljer ut vilka aktier som ska ingå i fonden och vilken vikt de ska ha. Fonderna utvärderas ofta mot ett jämförelseindex som de alltså försöker överträffa.
Passiva fonder strävar efter att följa ett index (det finns väldigt många) och äger aktier i samma proportion som i index. Man säger att fonden replikerar (efterliknar) ett index, men fonden har i allmänhet även en avgift som gör att indexfonder bör gå som index minus avgiften. Därmed bör alltså indexfonder gå sämre än index, men eftersom avgiften är förhållandevis låg är de inte så mycket sämre än index.
Kort om fondavgifter
Det pratas mycket om fondavgifter och de är så klart högre för de aktivt förvaltade fonderna där människor väljer ut aktier än indexfonderna som i stort sett förvaltas av en dator.
Tanken är att indexfonder ska gå nästan lika bra som index. Aktiva fonder betalar man lite mer för, men har då möjlighet att få en högre avkastning än indexfonderna även efter avgifterna. Om det är uthålligt vore det befogat att betala mer för en fond som genererar en högre avkastning än en indexfond.
Sedan har vi det här med att det finns gott om aktiva fonder som inte slår sina jämförelseindex över tid. Det finns många anledningar till det, men för att inte krångla till det i onödan hoppar vi över den debatten här.
Vad är det för skillnad på portföljer och fonder?
Både fonder och portföljer innehåller ett antal aktier. De kan vara sammansatta för att efterlikna något index (indexfonder) eller vara utvalda enligt andra kriterier (aktiva fonder).
En privatperson som köper aktier har en aktieportfölj, men hon eller han skulle lika gärna kunna köpa en fond. Tittar man på detaljerna förvaltas fonden av ett fondbolag och det finns en juridisk struktur i bakgrunden som man inte behöver ägna så mycket tankemöda åt som investerare.
Men fonden har förvaltare och en organisation som ska se till att den uppfyller alla juridiska krav som ställs på den. Det handlar till exempel om att rapportera resultat, compliance som kontrollerar att lagar och regler följs med mera. Det här kostar pengar och de täcks av förvaltningsavgiften investeraren betalar. Även kostnader för att köpa/sälja aktier, köpa in aktieanalyser med mera måste finansieras.
Om man själv äger aktier har man inte så mycket förvaltningskostnader, men när man köper och säljer behöver man betala courtage för handeln.
Fonder är färdiga aktieportföljer!
Det är inte så enkelt att sätta samman en aktieportfölj om man ska göra det på ett optimalt sätt. Det är tidskrävande, kräver kunskaper och förutsätter att man lägger en hel del tid på det. I praktiken är det ytterst få privatpersoner som kan/vill göra det på ett seriöst sätt.
Men fonder kan på sätt och vis betraktas som färdiga aktieportföljer. Förvaltaren/förvaltarna strävar efter att sätta samman en portfölj av aktier som antingen ska gå ungefär som index (indexfonder) eller som försöker slå ett jämförelseindex.
Fonder är alltså professionellt sammansatta aktieportföljer som det förhoppningsvis ligger väldigt mycket tankemöda bakom.
Många aktiva fonder slår inte sina jämförelseindex och därmed betalar man pengar för att få en lägre avkastning än motsvarande indexfond som bara går marginellt sämre än index på grund av den lägre avgiften. Det finns även aktiva fonder som slår index, men det bör utvärderas över ett stort antal år och det är ganska knepigt att på förhand veta vilka som kommer slå index.
Samtidigt: Väldigt många privatpersoners aktieportföljer går betydligt sämre än både aktiva och passiva fonder över tid. I sådana fall är det bättre att köpa fonder.
Sammanfattande slutsatser
En aktieportfölj är helt enkelt en samling aktier.
Äger du några aktier har du en aktieportfölj.
Fonder består av många aktier
Indexfonder äger aktier i samma proportion som ett index
Aktivt förvaltade fonder försöker prestera bättre än index
Indexfonder bör gå som index minus avgiften
Aktivt förvaltade fonder har högre avgift och försöker slå index
Både aktieportföljer och aktiefonder består av ett stort antal aktier
Aktiefonder kan betraktas som professionellt förvaltade aktieportföljer
Fondavgifter kritiseras, ofta med rätta, men det är ändå ett attraktivt alternativ för många privatpersoner om alternativet är att sätta samman sin egen portfölj.
Jag kommer ta upp mer om aktier, investeringar och liknande aspekter framöver. Om du inte redan prenumererar är det bara att fylla i mailadressen här nere så får du de kommande veckobreven.
👇
Och jag är väldigt tacksam om du delar den här artikeln. Ju fler som läser desto roligare är det att skriva!
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
1. Finanscitat
Den här veckans finanscitat kommer från Guy Spier:
“I’m trying to manage myself, not just my portfolio.”
En viktig del av att investera i aktier handlar lika mycket om att hantera sig själv och sitt eget psyke som att hantera en aktieportfölj. Nybörjare vill ofta lämna marknaden när aktierna gått ned och allt känns läskigt. När allting går upp blir befintliga investerare alltmer köpbenägna och nya lockas till marknaden.
Det här är instinkter som man bör försöka att kämpa emot som investerare. Det är ofta bättre att köpa när alla är pessimistiska och aktierna är nedtryckta och när entusiasmen är som högst ska man överväga om det inte är dags att ta hem lite vinster.
2. Film
Jag har publicerat en hel del kortfilmer på sistone och det kommer bli såväl korta som långa filmer närmaste tiden.
Den här kortfilmen är ett utdrag från en längre film som tar upp allt du behöver veta om fonder.
👇
3. Tweet
De flesta bolag rapporterar enligt kalenderår. Räkenskapsåret börjar alltså den 1 januari och slutar den 31 december.
Sedan finns det en del bolag som har brutna räkenskaps år. Det innebär att räkenskapsåret inte följer kalender året. Jag har följt tre bolag (Elekta, Sectra och ScandiDos) som avslutar sitt räkenskapsår på valborgsmässoafton (30 april). I de fallen börjar alltså räkenskapsåret året den 1 maj.
Men det finns även flera andra varianter. H&M påbörjar till exempel sitt räkenskapsår den 1 december. Anledningen är förmodligen att man vill ha julhandel, mellandagsrea och januarirean i samma kvartal som alltså hamnar i Q1. Dels är det samma säsong, men framför allt vill man inte ägna sig åt att inventera med lager med mera mitt i årets mest intensiva period.
Veckans tweet blir två eftersom det är samma ämne på två ställen.
Det första om att man vänjer sig vid olika räkenskapsår:
https://x.com/MurgataER/status/1864333258478981404
Det andra om ett exempel på när övergången till ett nytt räkenskapsår medfört att bolaget rapporterat hela sex kvartal under ett förlängt räkenskapsår:
https://x.com/MurgataER/status/1864597750106501291
För övrigt…
…har december inletts positivt
Vid den här tiden på året spekuleras det alltid i om det ska blir ett tomterally med en stark börs fram tills jul. Givetvis varierar det en hel del och även när börsen toppar och bottnar. Som vanligt är det inte så enkelt att “gissa börsen” på kort sikt. Fundamentala faktorer förändras långsamt så under några veckor behöver det inte finnas så många fundamentala faktorer som styr. Däremot kan så klar sentiment och flöden styra börsen. Min personliga strategi är att inte försöka gissa rätt på den här typen av eventuella rörelser. Men det finns säkert andra som är bättre på det. 😇
…var börsintroduktionen av Apotea lyckad
I fredags började Apotea handlas på börsen. Som mest gick den upp 50% och den stängde upp 45%. Med facit i hand kanske man kan tycka att den sattes på en för låg kurs, men samtidigt är det viktigt att aktier får en bra start. Det var ett mycket stort intresse för aktien och den tecknades av ca 90 000 nya ägare. Det innebär också att tilldelningen blev väldigt liten för de allra flesta nya aktieägare. De flesta hade förväntat sig ett gott mottagande och det är viktigt för hela IPO marknaden när man blickar mot våren. Det här var dock ett ganska speciellt bolag, så det är inte alls lika självklart att kommande noteringar kommer bli lika lyckade.
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar