Fler bolag borde splitta sina aktier
Ett bra sätt att styra aktiekursen är att ändra antalet aktier. Det kan göras genom en split (fler aktier ger lägre aktiekurs) eller en omvänd split då antalet aktier blir färre (högre aktiekurs).
Till att börja med: Vad är en split?
Ett bolag kan genomföra det som populärt kallas för en aktiesplit. Lyssnar man på ordet låter det som man delar på aktier och det är ett ganska bra sätt att se på det. Det är nämligen så att bolaget bestämmer att till exempel varje “gammal” aktie ska bli tio “nya” aktier.
I det fallet används beteckningen “10:1” som innebär att man får 10 nya aktier för 1 gammal. Det kan vara helt andra siffror än “10” och “1”. Man försöker ofta välja siffror som gör att det det går jämnt upp, så aktieägarna får ett helt antal aktier.
Mer formellt kallas det för “uppdelning” och innebär att antalet aktier ökar, men däremot är aktiekapitalet i bolaget oförändrat. Det krävs beslut från bolagsstämman och uppdelningen/splitten blir giltig när Bolagsverket registrerat beslutet.
Omvänd split
En “omvänd split” är motsatsen till en “split”. Det heter formellt “sammanläggning” och innebär att till exempel tio aktier blir en aktie. Inte heller det här påverkar aktiekapitalet.
Här blir beteckningen “1:10” eftersom man får 1 ny aktie för varje 10 man äger.
Så med en split blir det fler aktier och i en omvänd split blir det färre aktier. Om man tänker sig att man först gör en split på 10:1 och sedan en omvänd split på 1:10 är man tillbaka där man börjar.
Skillnaden jämfört med emissioner
Vid företrädesemissioner och riktade emissioner blir det också fler aktier, men i det fallet kan man se det som att bolaget säljer dem till investerare. Vid företrädesemissioner används också liknande beteckningar som vid splittar.
Vid en företrädesemission med villkoren “1:2” får man köpa (“teckna”) en ny aktier för varje två befintliga aktier. Om du äger 1000 aktier och teckningskursen är 10 kr/aktie får du alltså teckna ytterligare 500 aktier för totalt 5000 kr. Efter emissionen har du 1500 aktier.
Vid riktade emissioner riktas emissionen inte till befintliga aktieägare och därmed brukar man inte tala om exempelvis “1:2”.
Jag ska inte ta upp mer om emissioner här, men det är bra att känna till likheter och skillnader jämfört med splittar.
Hur påverkar en split aktiekursen och värdet?
Det här är något som kan förvirra nybörjare eller dem som helt enkelt inte är så vana vid splittar eller för den delen emissioner.
Aktiekursen och bolagets marknadsvärde hänger ihop via antalet aktier. Tar man aktiekursen och multiplicerar med antalet aktier får man börsvärdet. Då är det lätt att göra tankevurpan att fler aktier gör att värdet på bolaget går upp, men så är det inte.
Man bör snarare tänka tvärtom. Bolagets värde bör (egentligen) inte påverkas av antalet aktier.
Ett bolag som är värt 100 miljoner kronor och som har 1 miljon aktier har en aktiekurs på 100/1 = 100 kr/aktie.
Om man genomför en split 10:1 kommer bolaget ha 10 miljoner aktier. Då blir aktiekursen 100/10 = 10 kr/aktie.
Det klassiska pizzaexemplet
För nybörjare som har svårt att förstå det här brukar man ta det klassiska pizzaexemplet.
Om man delar en pizza i fyra delar och du har en “äger” du alltså en fjärdedels pizza. Om man delar upp den en gång till, i åtta bitar, kommer du äga två åttondels pizza och eftersom 2/8 = 1/4 har du precis lika mycket pizza i båda fallen.
På samma sätt bör inte bolagets värde påverkas av hur många aktier bolaget har. Däremot kommer priset på aktien vara olika.
Du skulle väl inte heller vara beredd betala lika mycket för 1/8-dels pizza som för 1/4-dels pizza? 😊
Vad finns det för anledning att splitta en aktie?
Om det inte påverkar värdet på bolaget finns det väl ingen anledning att genomföra en split eller en omvänd split?
Jo, ett argument är att det blir svårt för småsparare att köpa aktier om de kostar för mycket. Ett extremt exempel är Warren Buffetts bolag Berkshire Hathaway som när det här skrivs kostar över 600 000 dollar per A-aktie. Att köpa en enda aktie kräver alltså att man vid nuvarande växelkurs betalar över 6 miljoner kronor för att köpa en enda aktie. Som tur är finns det även B-aktier och för dem behöver man just nu “bara” betala lite drygt 4000 kr per styck.
I det här fallet skulle en aktiesplit göra aktien tillgänglig för betydligt fler personer. De skulle förmodligen haft fler aktieägare om man kunde köpa aktierna för till exempel 100 kr/styck.
Omvänd split kan också behövas ibland
När aktier är nere på låga nivåer behöver investerarna köpa många aktier för att komma upp till ett visst investerat belopp. Det är förvisso inget större problem, men när aktien handlas till några ören blir det många aktier att hålla reda på.
Exempelvis nätmäklarnas system kan vara dåliga på att hantera sådant. De kanske bara visar kronor och ören i vissa fall, men vid lägre nivåer kan man behöver fyra decimaler på “kronorna”.
Det finns en “bortglömd” anledning
Förutom att det blir enklare att hantera aktier som har prislappar som är inte har alltför höga eller alltför låga belopp finns det faktiskt en anledning till.
När man handlar med aktier kan man inte köpa och sälja på vilka nivåer som helst. Det kallas för “tick size” och anger hur tätt man kan lägga priser för köp och sälj. Det avgörs dels av priset (som vi är intresserade av här), men också av vilken antal transaktioner som genomförs i genomsnitt per dag.
När en aktie under 100 kr som handlas i “20-öringar” (99.00, 99.20, 99.40 osv) passerar 100 kr börjar den handlas i “50-öringar” (100.00, 100.50, 101.00 osv). När den passerar 200 kr handlas den enbart i hela antal kronor.
Det här beror alltså även på hur stor handeln är, så när du kollar om det stämmer kan du se andra siffor (tex 10-öringar istället för 20-öringar).
Så en aktiesplit (eller omvänd split) påverkar alltså hur “tätt” man kan lägga ordrarna i orderdjupet. I en teoretisk värld vill man ha tätare avstånd, eftersom det minskar transaktionskostnaderna när “spreaden” kan krympa. Även i praktiken är det här viktigt för daytraders som vill komma in och ur aktier.
I den andra vågskålen finns att det är köpare och säljare kan vara utspridda på många nivåer, vilket skulle kunna minska möjligheten till avslut på nivån man vill köpa eller sälja på. I praktiken är det ett litet problem, men samtidigt finns det exempel på nätmäklare som har regler som innebär att man får göra avslut på tre nivåer och sedan skrivs en ny nota. Det kan leda till ett nytt courtage, vilket inte är så bra om man handlat på fyra nivåer som ligger nära varandra.
Så hur ser det ut på börsen då?
Eftersom aktiekurser rör sig och framgångsrika bolag växer finns det ett behov att sänka priset per aktie även här i Sverige. På börsens huvudlista finns det i skrivande stund tre bolag som kostar mer än 1000 kr/styck.
Om man istället drar gränsen vid 200 kr är det 86 aktier som kostar mer än så (en del både A- och B-aktier). När bolagets aktiekurs passerat ett par hundra kronor tycker jag att det är lämpligt att föreslå aktiesplit vid nästa stämma.
På motsvarande sätt finns det bolag som fallit en hel del utan att ha genomfört någon omvänd split. Om vi håller oss till börsens huvudlista är det just nu 18 aktier som handlas lägre än 1 krona och två aktier handlas lägre än 10 öre.
Tittar vi på First North och Spotlight är det betydligt fler “öresaktier” eftersom en hel del bolag på de listorna gått dåligt och inte prioriterat att genomföra en omvänd split.
Så här tycker jag att bolagen bör göra!
Även om splittar och omvända splittar inte påverkar värdet finns det åtminstone praktiska skäl som talar för att aktiekurser inte är alltför höga eller alltför låga.
Småspararperspektivet med “dyra” aktier är egentligen ingen stor grej. Har man inte kapital att köpa en aktie för några hundralappar kanske man kan köpa fonder i väntan på att man skrapat ihop pengarna.
Och det där med likviditeten bör ses procentuellt i förhållande till aktiekursen, så det är inte så konstigt om “tick size” mätt i kronor ökar vid högre aktiekurser.
Men även om det inte behöver vara jättehög prioritet, tycker jag ändå att bolagen bör genomföra det i större utsträckning. Bolagen har årsstämmor en gång per år och i samband med dem anser jag att bolagen rutinmässigt bör snegla på aktiekursen.
Lösa rekommendationer:
När aktiekursen blir flera hundralappar tycker jag att bolagen bör överväga en split.
När aktiekursen blir ensiffrig i kronor tycker jag att bolagen bör överväga en omvändsplit.
Sätter man en gräns vid 200 kr gäller det alltså 86 aktier på huvudlistan (77 bolag varav nio har två aktieslag).
Sätter man en gräns vid 10 kr gäller det alltså 65 aktier och 58 bolag (sju har två aktieslag).
Antag att man genomför splittarna på 10:1 respektive de omvända splittarna på 1:10. Då kommer bolagen som idag handlas över 200 kronor handlas över 20 kronor och bolagen som handlas ensiffrigt kommer handlas under 100 kronor.
Två bolag skulle behöva genomföra omvända splittar två gånger, dvs 1:100. Tittar vi på First North och Spotlight finns det många bolag som handlas på låga nivåer.
Sammanfattning och slutsatser
Vid en aktiesplit får ägarna fler aktier. Därmed minskar värdet per aktie.
Vid omvända aktiesplittar blir det färre aktier. Värdet per aktie ökar.
Om priset på en aktie är för högt kanske småsparare inte har råd att köpa aktien.
Ett alltför lågt aktiepris leder till att investerare måste ha många aktier som har ett lågt pris/aktie.
Jag anser att bolagen bör försöka hålla aktien under tex 200 kr och över ca 10 kr.
Man bör komma ihåg att splittar påverkar aktiekursen, men inte värdet på bolaget eller värdet på aktieägarnas innehav.
Jag kommer ta upp mer om aktier, investeringar och liknande aspekter framöver. Om du inte redan prenumererar är det bara att fylla i mailadressen här nere så får du de kommande veckobreven.
👇
Och jag är väldigt tacksam om du delar den här artikeln. Ju fler som läser desto roligare är det att skriva!
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
1. Finanscitat
Den här veckans finanscitat kommer från Taylor Swift :
"The world doesn’t owe you anything. You have to work for everything you get and you have to appreciate every bit of success the world gives you."
Det här citatet gäller livet i allmänhet inklusive bolagen vi investerar i och för all del även vi som investerar på aktiemarknaden. Man är inte berättigad till någonting och man får förhoppningsvis mer om man jobbar för att hela tiden blir bättre. Och det är nog vanligt att folk inte uppskattar framgångarna tillräckligt mycket.
2. Film
Jag har publicerat en hel del kortfilmer på sistone och det kommer bli såväl korta som långa filmer närmaste tiden.
Den här kortfilmen handlar om företrädesemissioner. Den är en del av en längre film (se länk), så siffrorna i exemplen blir lite lösryckta. Men företrädesemissioner nämns ju i texten ovan, så det får bli veckans film!
👇
3. Tweet
Väldigt kul att Flerie Invest kommer till börsen genom ett omvänt förvärv av InDex Pharmaceuticals. Mer tankar och funderingar kring det hittar du här.
👇
https://x.com/MurgataER/status/1792825551197258030
För övrigt…
…börjar fönstret för IPOs snart stängas för säsongen
Man brukar talar om IPO-fönster, vilket är perioder när det är bra att börsintroducera nya bolag. Mycket tyder på att den marknaden håller på att förbättras. Samtidigt finns det en säsongseffekt med låg aktivitet under somrarna, så det är hög tid att släppa erbjudanden nu om man vill hinna med dem under sommaren.
…fortsätter de konkursliknande situationerna
Under åtskilliga år har alldeles för många förhoppningsbolag kommit till börsen. När räntorna kommit upp och kapital inte längre är gratis blir investerarna alltmer selektiva. Uttryckt annorlunda har de här investerarnas riskvilja minskat. Frågan är om den här återhållsamheten kommer fortsätta att prägla ganska bolagsspecifika utmaningar eller om det är “kanariefågeln” som skvallrar om än mer selektiva investerare i höst?
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar