Diskontering: Flytta pengar med räntan
Naturvetenskapen har naturlagar och det närmaste man kommer inom ekonomi är nog hur värde förändras med tid. Vad pengar i framtiden är värt idag är grunden för exempelvis fundamental aktieanalys.
Ränta kan ses som priset på pengar
Om man behöver låna 100 000 kr av banken får man betala ränta. Om räntan är 5% betalar man 5 000 kr per år till banken. Med andra ord är ränta priset man får betala för att använda någon annans pengar.
Ur bankens perspektiv lånar de ut pengar och som tack för det får de betalningar i form av ränta så länge pengarna är utlånade. Det är vanligt att man betalar per månad, men det skulle lika gärna kunna vara per kvartal eller år om man hade en sådan överenskommelse.
Vad avgör hur hög räntan ska vara?
Det allmänna ränteläget i ekonomin är en faktor som påverkar hur hög räntan ska vara. När det är låg inflation brukar räntan också vara låg. När inflationen är hög vill den som lånar ut pengar kompenseras för det. Därför talar man ibland om realränta vilket är den nominella räntan (den man normalt pratar om) minus inflationen.
Räntan i varje enskilt fall påverkas också av risken. Om det är väldigt låg risk att låna ut till en viss person, företag eller för den delen till ett land till en förhållandevis låg ränta. Men ju högre risken är att den som lånar inte kan betala ränta eller betala tillbaka pengarna när det är dags för det, desto högre ränta vill långivaren ha som kompensation.
Om inflationen är 2% kanske banken kan tänka sig att låna ut till 3% ränta om risken för banken är låg. När det finns en risk att värdet på en högt belånad bostad faller, att det blir ekonomiska problem om låntagaren blir av med jobbet etc kanske räntan sätts till 5% istället för 3%.
Lånar banken ut till något väldigt osäkert projekt kanske banken vill ha 10% ränta som kompensation för risken. Givetvis kan banken även avstå från att låna ut några pengar alls.
Sammantaget bör räntenivån återspegla både situationen på marknaden som helhet och risknivån för långivaren.
För att inte krångla till det i onödan räknar vi från och med nu med att räntan är 10%.
Pengar flyttas framåt i tiden med hjälp av ränta
Om man har 100 000 kronor och får en ränta på 10% är det enkelt att räkna ut hur mycket pengar man har om ett år på det här sättet:
100 000 + 100 000 * 10% = (100 000) * (1+10%) = 110 000 kronor
Om ett år har man har ju kvar det ursprungliga beloppet plus ett års ränta.
Blickar man framåt ytterligare ett år har man:
110 000 * (1+10%) = 121 000 kronor
Det andra året blir ju räntan 10% på 110 000 kr, dvs 11 000 kronor.
Om vi hade blickat framåt två år från utgångsläget hade det blivit samma resultat:
100 000 * (1+10%) * (1+10%) = 100 000 * (1+10%)^2 = 100 000 * 1.21 = 121 000 kronor
där tecknet “^” är “upphöjt till”.
Den där tvåan i “upphöjt till” är antalet år, så vill man veta vad beloppet är värt om tio år kan man räkna ut det så här:
100 000 * (1+10%)^10 = 100 000 * 2.593742 = 259 372 kronor
Alltså: Med hjälp av ränta kan man räkna ut hur mycket något är värt längre fram.
Diskontering: Flytta pengar tillbaka i tiden
Antag att du vet att du kommer få 110 000 kronor om ett år. Hur mycket är det värt idag?
Vi har ju faktiskt facit på det längre upp, för vi räknade ju ut att 100 000 kr idag är värt 110 000 kr om ett år. Då gäller så klart även det omvända.
Så det är bara att ta ekvationerna ovan och dividera båda sidorna med “(1+10%)”:
110 000 / (1+10%) = 100 000 kronor
På motsvarande sätt kan man räkna ut vad 121 000 kr om två år är värt:
121 000 / (1+10%)^2 = 100 000 kronor
Och vi tar väl den där om tio år också:
259 372 / (1+10%)^10 = 100 000 kronor
På det här sättet kan man alltså med hjälp av ränta flytta pengar både bakåt och framåt i tiden.
Det här är ekonomins motsvarighet till naturlagar
Med hjälp av räntan kan man alltså beräkna vad ett belopp längre fram i tiden är värt vid vilken annan tidpunkt som helst.
Det här är oerhört viktigt för ekonomi, aktier och värdering. Jag skulle till och med vilja påstå att det här är en av få saker inom ekonom som jag tycker är jämförbara med naturvetenskapens naturlagar.
Man kan läsa hur det är och man kan förstå hur man räknar på det, men det är först när “polletten verkligen trillat ned” som man förstår det på djupet.
Om du inte riktigt förstår det här tycker jag att du ska läsa om de två avsnitten ovan!
Fundamental analys bygger på just det här
När man värderar bolag med en diskonterad kassaflödesanalys (DCF) bygger det på exakt den här principen. Man modellerar framtida kassaflöden åtskilliga år framöver och faktiskt rent matematiskt till och med oändligt långt fram i tiden.
Sedan diskonteras varje års kassaflöde till nuvärde, dvs vad det är värt idag. Summerar man vad alla framtida kassaflöden är värda idag, lägger till kassan och drar ifrån räntebärande skulder får man det fundamentala värdet på bolaget.
Givetvis är prognoserna osäkra och det leder till en osäkerhet kring värdet. Sedan kan man alltid fundera på vilken diskonteringsränta som är rimlig och det kan räknas ut på olika sätt. I det här fallet kallas räntan även “avkastningskravet” som är det krav som investerarna bör ha med hänsyn till risken.
Tänker du tillbaka på det som stod i början motsvaras avkastningskravet av den ränta som banken vill ha för att låna ut till något med en viss risk. Använder man 10% (som i de här beräkningarna) är det ett ganska riskabelt bolag, men den kan vara betydligt högre i vissa fall. Mer normala bolag har typiskt sett avkastningskrav på 7-8%, men det beror även på flera andra faktorer.
Sammantaget är ränta och diskontering en av de viktigaste sakerna inom ekonomi.
Sammanfattande punkter
Ränta kan ses som priset på pengar. Eller om man så vill: Priset man måste betala för att låna någon annans pengar.
Med hjälp av ränta kan man räkna ut hur vad pengarna är värda framöver.
Man kan också använda ränta till att diskontera, dvs räkna ut hur mycket pengar längre fram är värda idag.
Diskonteringsränta och avkastningskrav är olika benämningar på “räntan” som används för att flytta pengar mellan olika tider.
Diskonterad kassaflödesanalys bygger på att framtida kassaflöden diskonteras till nuvärde. Summan av dem plus nettokassan motsvarar (enkelt uttryckt) bolagets fundamentala värde.
Avkastningskrav etc är nästan som ekonomins motsvarighet till naturlagar 😉
Jag kommer ta upp mer om aktier, investeringar och liknande aspekter framöver. Om du inte redan prenumererar är det bara att fylla i mailadressen här nere så får du de kommande veckobreven.
👇
Och jag är väldigt tacksam om du delar den här artikeln. Ju fler som läser desto roligare är det att skriva!
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
1. Finanscitat
Den här veckans finanscitat kommer från T.S. Eliot:
“Only those who will risk going too far can possibly find out how far one can go.”
En fri tolkning är att det är först när man man testar gränserna som man vet hur långt man kan gå. Det är dramatiskt om man riskerar att dö, men ett företag som verkligen vill åstadkomma förändring behöver utveckla produkter och erbjudanden som riskerar att misslyckas.
2. Film
Jag har publicerat en hel del kortfilmer på sistone och det kommer bli såväl korta som långa filmer närmaste tiden.
Precis som räntan varierar med både det allmänna ränteläget och vem man lånar ut pengar till, så kan man även dela upp aktiemarknadens risker på olika sätt. En variant är att dela in risken i marknadsrisk och bolagsspecifik risk. Samtidigt påverkar även marknaden olika bolag i olika utsträckning.
👇
3. Sociala medier
Hatten av till VD som nog hade koll på att de dagen efter jag talade med honom förmodligen skulle släppa en nyhet som skulle lyfta aktien med över 50%.
Jag är lite besviken på mig själv som inte märkte att något var på gång. Hade jag gjort det hade jag så klart inte kunna köpa aktien, men det är ändå lite intressant med sådant.
I den här tråden finns även boktips som åtminstone är bra för föräldrar. 😉
👇
För övrigt…
…är finansiering fortfarande utmanande för många bolag
Jag har varit på ett antal events under de senaste veckorna och sett både noterade och onoterade bolag som tydliga med, både på och utanför scenen, att de letar efter kapital. Under nollränteperioden var det väldigt enkelt att få finansiering för allt möjligt, men nu är investerarna betydligt selektivare. Samtidigt fortsätter vi se konkurser och konkursliknande situationer på börsen. Tråkigt för aktieägare och anställda, men det är en välbehövlig tillnyktring för aktiemarknaden. Sedan kan så klart kliniska studier osv ändå misslyckas. Rent matematiskt ska många göra det och de som investerar i sådana bolag bör (egentligen) vara medvetna om riskerna.
…kan man fundera på vad som blir nästa tema för börsen
Rapportperioden börjar verkligen ebba ut och det här med Trumps utspel om tullar med mera prisas in, även om nivån på förväntansbilden kommer behöva justeras även framöver. Det är för tidigt att spekulera inför Q2-rapporterna som släpps i juli-augusti, så det kommer knappast driva börsen heller. Jag ser inte heller att de regionala oroligheterna som ligger på bordet nu kommer få någon större och långvarig effekt på börsen oavsett om de blossar upp eller lugnar ned sig.
Så frågan är vad som kommer driva börsen under den närmaste tiden. I brist på annat kanske det är mer fundamentala faktorer snarare än diverse händelser som triggar? Jag skulle inte alls bli förvånad om en normalisering av världen skulle innebära en normalisering av värderingar och då finns det nog nedsida i väldigt många aktier. Men som vanligt brukar pessimister förlora pengar på börsen. Min personliga taktik är att vara beredd på att sådana scenarier kan bli aktuella, men inte vara positionerad som om de verkligen kommer inträffa. Förhoppningsvis blir det en gradvis justering i så fall. Och som vanligt är det alltid knepigast just nu. 😎
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar