De allra flesta styrelserna är underbetalda
De största börsbolagen har höga styrelsearvoden, men de allra flesta börsbolagens styrelseledamöter har väldigt låga ersättningar trots krävande uppgifter som kan göra stor skillnad för aktieägarna.
Styrelsen har en väldigt viktig roll
Ett börsbolags styrelse har väldigt stor betydelse för bolagets utveckling. Den ska peka ut den strategiska inriktningen för bolaget och se till att utvecklingen går åt rätt håll.
Det är också den som tillsammans med ledningen ska hantera olika typer av kriser och andra situationer som kan tänkas uppstå. Ska bolaget försättas i konkurs? Ska någon del av bolaget säljas? Ska bolaget låna pengar eller genomföra en nyemission? Hur stor ska utdelningen vara? Allt det här är frågor som en styrelse ska hantera.
Styrelsen måste så klart hålla sig informerad om hur det går för bolaget och följa upp verksamheten. Det finns också väldigt mycket formalia som börsbolag måste uppfylla. Det handlar om allt från finansiell rapportering till att uppfylla gällande lagar och förordningar.
Att tillsätta och avsätta VD ingår i uppdraget
När man funderar på styrelsens roll är det också nyttigt att påminna sig om företagets hierarki beträffande bolagsstyrning (“corporate governance”):
Aktieägarna väljer en styrelse
Styrelsen tillsätter en VD
VD utser en ledning
Uttryckt lite mer rakt: En viktig uppgift för styrelsen är dels att tillsätta en VD, men minst lika viktigt är att avsätta VD och hitta någon som är bättre lämpad att leda bolaget. En VD kan vara lämplig för ett visst skede av bolagets utveckling, men när det förändras kan det vara naturligt att hitta någon som har mer erfarenhet av den resa bolaget står inför.
Valberedningen sätter samman olika kompetenser
Styrelsen har alltså många uppgifter och måste klara av att hantera olika situationer som kan tänkas uppstå. Det är inte helt enkelt att sätta samman en styrelse, så valberedningen har en svår uppgift. Valberedningen utses av de större ägarna och får ingen ersättning från bolaget för sitt arbete, men jobbar ofta hos storägaren (tex en fond) och får lön från den.
Som vanligt när det gäller människor och inte minst grupper av människor bör man inte följa stela mallar och principer alltför strikt. Bolagens behov är olika och varierar dessutom över tid. Människor har olika erfarenheter, styrkor och svagheter.
Styrelsen består så klart av enskilda individer, men det är ännu viktigare att tänka på vad styrelsen som helhet har för erfarenheter och kompetenser. Sedan ska styrelsen fungera som ett bra team för att verkligen jobba på ett effektivt sätt. Det här är verkligen en utmaning.
Det är vanligt att en styrelse har någon som tidigare varit VD för ett liknande bolag, att det finns någon/några som har lång erfarenhet från branschen, att någon har lång erfarenhet från styrelsearbete i flera bolag och så vidare.
Styrelser har ofta bristande aktiemarknadskompetens
Jag saknar ofta styrelseledamöter som verkligen kan aktiemarknaden. Det räcker inte med att ha varit börs-VD, att man har mycket pengar investerade i fonder eller Investor eller att man är allmänt intresserad av börs och näringsliv. Styrelsen bör egentligen kunna förstå värdering för att kunna fatta kloka beslut om kapitalallokrering (tex om man ska investera eller dela ut pengar).
Det finns också gott om rådgivare som ger dyra och dåliga råd i samband med nyemissioner och inte minst i samband med förvärv och inte minst bud på bolaget. Om styrelsen saknar kompetens inom det här området riskerar alla aktieägare att bli blåsta på en stor del av sin avkastning på grund av styrelsens bristande kompetens. Det är tyvärr oerhört vanligt och här tar inte valberedningarna sin uppgift på allvar.
Bolagets storlek påverkar ersättningsnivån
Den här artikeln är inte avsedd att vara en komplett genomgång av olika faktorer som påverkar ersättningarnas storlek. Den svarar inte heller på frågan om vad som är rimligt för olika bolag.
Däremot kan man konstatera att ersättningsnivåerna skiljer sig åt. Börsvärde är ett sådant mått, men ett bolags värde kan dubbleras och halveras utan att styrelsearvodena påverkas. De fastställs ju en gång per år och är som tur är relativt trögrörliga.
Däremot är det stora skillnader mellan de olika listorna på börsen. Indelningen i large cap, mid cap och small cap på huvudlistan avgörs enbart av börsvärdet och där finns det en hel del skillnader. Data kommer från Holdings (Modular Finance) och avser nivåerna som fastställdes av stämmorna 2024. Beloppen är medianen av styrelsearvodena för respektive lista.
På Large cap är ersättningen 1,305,000 kronor för ordförande och 517,000 kronor för en ledamot. Här tjänar alltså ordförande 152% mer än en “vanlig” styrelseledamot. Utöver det här kan det utgå ytterligare ersättning för deltagande i olika kommittéer.
På Mid cap får ordförande 687,500 kronor och en ledamot 300,000 kronor. Här är alltså skillnaden 129% mellan ordförande och vanliga ledamöter.
När vi kommer till Small cap har ersättningen sjunkit till 452,500 kronor för ordförande och 220,000 kronor för ledamöter. Ordförande får alltså drygt dubbelt så mycket som ledamöter (106%).
Man kan notera att Large cap, Mid cap och Small cap alltså är bolag på börsens huvudlista och därmed har de samma krav på sig. Däremot är det alltså en tydlig skillnad på ersättningsnivåerna för de tre segmenten.
Går vi till First North är ersättningsnivåerna ännu lägre. Medianersättningen till en ordförande är 250,000 kronor och för ledamöter är det exakt hälften (125,000 kronor).
På Spotlight är ersättningen för en ordförande 135,000 kronor och ledamöter får bara 75,000 kronor i medianersättning.
Det finns ganska få stora bolag och väldigt många mindre bolag. Därmed är medianersättningen för hela gruppen av listade/noterade bolag på huvudlistan, First North och Spotlight mer lik de mindre bolagens nivåer.
Medianersättningen för en ordförande är 360,000 kronor och en ledamot får 190,000 kronor om man inkluderar alla bolagen på listan.
Är ersättningsskillnaderna befogade?
Man kan vända och vrida på det här med ersättningsnivåer. För ett stort bolag är styrelsearvodena inte särskilt stora kostnader i det stora hela och även VD-lönerna är högre än för mindre bolag.
För mindre bolag kan styrelsens ersättning utgöra en stor del av bolagens resultat, även om ersättningsnivåerna är betydligt lägre.
Samtidigt skulle man kunna argumentera för att det skulle behövas minst lika engagerade och kompetenta styrelseledamöter för bolag som är i en tidig fas, eller som det ibland handlar om, slåss för sin överlevnad. Det blir en väldigt stor skillnad mellan att få fart på bolaget och lägga grunden för en fantastisk framtid istället för att bolaget försätts i konkurs.
Ytterligare en aspekt är att stora bolag är mer komplexa än mindre. Därmed kan man hävda att de ofta är mer krävande både beträffande hur mycket tid som måste lägga på uppdraget och på kompetensen hos ledamöterna.
I någon mening kanske ledamöterna i mindre bolag tar en större risk än ledamöter i stora etablerade bolag. Dels handlar det om den juridiska risken de tar (om de inte beviljas ansvarsfrihet vid stämman) och dels handlar det om den lite mjukare risken för framtida karriär som det kan innebära att vara styrelseledamot i ett bolag som gått dåligt och kanske till och med tvingats till konkurs.
Medianersättningen för ledamöter på Spotlight är alltså 75,000 kr/år, vilket motsvarar 6,250 kr/månad. Den nivån är hur man än vänder och vrider på det alldeles för låg.
Även om vi tar ett par steg upp till Mid cap är ersättningen 25,000 kr/månad för ledamöter. Det är alltså ett steg ner från de allra största börsbolagen och det är typiskt personer som har varit börs-VDar, har lång erfarenhet från branschen eller har specialistkunskaper som är väldigt värdefulla för bolagets framtida utveckling.
Ska man göra ett bra jobb kan man inte ha alltför många styrelseuppdrag. De som är aktuella för styrelseuppdrag är ofta väldigt upptagna människor som har möjlighet att ta olika operativa uppdrag med oerhört mycket högre ersättning än styrelseuppdragen.
Att vara styrelseledamot är inte, och bör definitivt inte vara, ett hedersuppdrag man gör av välgörenhet. Ska man ägna sig åt välgörenhet finns det betydligt bättre organisationer än börsnoterade bolag.
Ersättningen är lön och kan inte faktureras
De som är aktuella för styrelseposter har ofta egna företag där intäkter från konsultuppdrag med mera hamnar. Tidigare kunde ledamöterna fakturera styrelsearvodena för att få intäkter i sina bolag. Det bolaget har sedan kostnader för telefon, datorer, resor och kanske en kontorsplats. Dessutom avsättningar till pension, lön, arbetsgivaravgifter och kanske utdelning.
Men för ett antal år sedan fastställdes att styrelseledamöterna inte fick fakturera sina arvoden. Bland annat beror det på att det är personen som väljs till ledamot och är ansvarig, snarare än personens bolag. Därmed betalar börsbolagen numera ut ersättningen som lön till personen.
Det innebär att de här ofta högavlönade personerna skattar bort en stor del av ersättningen istället för att kunna ta ut det under en längre period, tex efter sin pension som kanske bara ligger några år bort.
Framför allt innebär det att den som är “styrelseproffs” och främst ägnar sig åt att hjälpa bolag genom att sitta i styrelser inte har några intäkter i sitt bolag. Bolaget har fortfarande kostnader, men alltså inga intäkter eftersom styrelsearvodet blir lön för personen snarare än intäkter i bolaget.
Det här gör det naturligtvis svårare att attrahera duktiga personer till styrelser.
Bättre att vara konsult än att sitta i styrelser?
Personerna som är aktuella för styrelseuppdrag kan ofta bidra med sin kompetens på andra sätt än att vara styrelseledamöter. Om de istället är konsulter kan de ofta fakturera betydligt högre belopp från sina bolag än beloppet som betalas ut som lön.
De slipper ägna sig åt tråkig administration som är en del av styrelsearbetet och de har inget som helst ansvar för resultatet. De fakturerar helt enkelt för utfört arbete.
Ur bolagets synvinkel är det värdefullt med styrelseledamöter som lär känna bolaget och viktiga medarbetare. De lär sig av tidigare erfarenheter och behöver inte läsa in sig på verksamheten varje gång. Dessutom är styrelseledamöter redan insiders och det kan vara väldigt känsligt och tidskrävande att upphandla konsulttjänster i vissa lägen.
Onödigt dåliga styrelser pga svårt att rekrytera?
Förutom möjligen för de allra största bolagen är styrelseledamöter kraftigt underbetalda i förhållande till det värde de förväntas bidra till och i förhållande till förväntad kompetens, erfarenhet och arbetsinsats.
De som är aktuella för styrelseuppdrag är ofta personer som är väldigt eftertraktade i många sammanhang. De har ofta goda möjligheter att få höga inkomster som personer eller höga intäkter till sina bolag. För personer med den profilen handlar det snarare om hur man vill allokera sin tid än att maximera inkomster, men det blir nog enklare att prioritera styrelseuppdrag om ersättningen är högre.
Min uppfattning: Höj ersättningarna!
Jag tittar en hel del på styrelser när jag går igenom bolag. Jag är övertygad om att väldigt många styrelser hade kunnat vara betydligt bättre om ersättningsnivåerna hade varit högre.
Dåliga styrelser kan leda till dåliga beslut som kan ha en väldigt negativ inverkan för bolag. Det är oerhört korkat att spara in på ett antal tiotusenlappar per månad på styrelsearvoden och ens riskera att ha “fel personer” i styrelsen.
“Rätt personer” i styrelsen kanske kostar lite mer, men skulle (faktiskt!) kunna innebära skillnader på hundratals miljoner eller till och med miljarder för aktieägarna om bolaget på grund av det:
Går in i den nya nischen tidigare
Gör det där strategiska förvärvet
Genomför investeringar på kort sikt som skapar långsiktig tillväxt
Undviker det där som blev ett svart hål för bolaget
Tar in kapital på rätt sätt från rätt ägare
Säger nej till budet på 100 kronor/aktie och senare får ett bud på 300 kr/aktie lite senare.
Och så vidare…
Riskera inte bolags utveckling genom att vara dumsnål med tiotusenlappar/månad!
Jag kommer ta upp mer om aktier, investeringar och liknande aspekter framöver. Om du inte redan prenumererar är det bara att fylla i mailadressen här nere så får du de kommande veckobreven.
👇
Och jag är väldigt tacksam om du delar den här artikeln. Ju fler som läser desto roligare är det att skriva!
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
1. Finanscitat
Den här veckans finanscitat är ett talesätt som sägs vara från 1940-talet, men som inte brukar knyta till en specifik person:
“If you pay peanuts, you get monkeys.”
Om man inte betalar ordentligt har man svårt att attrahera rätt personer. Det här passar bra in på ämnet om styrelsernas ersättningsnivåer. Det kan bli väldigt dyrt i längden när bolag inte kan rekrytera eller behålla kompetenta medarbetare. Det gäller särskilt på högre nivåer eller där det krävs specialistkompetens.
2. Film
Jag har publicerat en hel del kortfilmer på sistone och det kommer bli såväl korta som långa filmer närmaste tiden.
Så här i slutet av året är det viktigare att förstå VARFÖR avkastningen blev som den blev istället för att glädja sig/gräma sig år exakt HUR det gick. Se den här filmen!
👇
3. Tweet
På Twitter är det ok att inte vara så seriös hela tiden. De här “vanliga” arbetsdagarna som kläms in mellan högtiderna när väldigt få verkligen jobbar på riktigt känns ganska ovanliga för att vara helt vanliga. 😉
👇
https://x.com/MurgataER/status/1872542662211129694
För övrigt…
…återstår en ovanlig vanlig börsdag i år
Börsen är lite som filmen “Groundhog day” med ständigt återkommande teman. Vi kan väl konstatera att det inte blev något tomterally i år och förhoppningsvis dröjer det nästan ett år innan vi hör det snacket igen. Måndag är årets sista börsdag och det är ännu en sådan där vanlig börsdag med öppet hela dagen, men utan att egentligen vara särskilt vanlig alls. Alla “vuxna” på börsdeskarna är lediga, så likviditeten är tunn. Samtidigt är det sista chansen att förändra sina innehav i årets slut. Håll utkik efter irrationella kursrörelser! 😊
…är nya år intressanta börsmässigt
Egentligen tycker jag att man bör utvärdera såväl bolag som sitt liv rullande (framåt och bakåt!), men världen är väldigt inriktad på kalenderår. Därmed tenderar aktiemarknaden att vara extra mottaglig för tankar om hur man bör vara positionerad under 2025 och så vidare. Det är något som det pratats om under en stor del av hösten, men ändå är det inte ovanligt med förändringar i sådana lägen (kolla tex årsskiftet 2021/2022). I det här fallet har den svenska börsen mer eller mindre konsoliderat med en viss slagighet sedan i april, så det handlar inte om trendvändning i det här fallet. Det kanske är efter årsskiftet som vi får en indikation på om börsen ska upp eller ner?
Ett gammalt talesätt som förvisso borde faktakollas är:
”Som januari går, går resten av börsåret.” 🧐
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar