Då är ägare av ”kött och blod” olämpliga
Aktiemarknaden brukar hylla storägare av "kött och blod" som är långsiktiga och engagerade ägare, tex bolagets grundare. Men den personens intressen behöver inte överensstämma med övriga aktieägares.
Ägare är viktiga bolaget – helst även tvärtom
Ägarbilden är en del av aktieanalysen
Analyserar man bolag på djupet behöver man inte bara bedöma ledningens förmåga att göra ett bra jobb och hantera olika utmaningar som kan tänkas uppstå i verksamheten. Styrelsen har också en viktig roll att utvärdera verksamheten och styra bolagets utveckling och strategiska inriktning. Och styrelsen tillsätts av aktieägarna och därför är ägarbilden en viktig del av analysen av såväl bolag som aktie.
Hierarkin är ju att ägarna tillsätter en styrelse som i sin tur tillsätter en VD som rekryterar en ledning och så vidare. Därmed är det egentligen ägarna som bestämmer, men hur mycket de får bestämma avgörs av hur stor ägarandel del har.
Engagerade storägare brukar uppskattas
Aktiemarknaden vill gärna att bolag har en eller flera engagerade huvudägare som äger minst 10-20 procent av bolaget och på något sätt deltar i styrelsearbetet. Den typen av ägare tenderar att vara långsiktiga och se till värdeutvecklingen på lång sikt istället för att optimera verksamheten för kortsiktiga resultat.
Den där långsiktigheten uppskattas faktiskt ofta av resten av aktiemarknaden eftersom den långsiktiga utvecklingen är betydligt viktigare för aktiens värde än hur de närmaste kvartalen ska bli.
En vanlig kategori storägare är grundare till bolag eller sådana som av andra skäl ägt bolaget länge. De sägs ha “skin in the game”, men det händer faktiskt att deras intressen inte överensstämmer med övriga aktieägares intressen. 🧐
Herrelösa bolag och fonder som röstar med fötterna
En del bolag är ”herrelösa” och har ingen tydlig huvudägare. De största kanske äger några procent av bolaget och känner inget större ansvar för bolaget. I andra fall kan fonder visserligen ha stora ägarandelar, men det behöver inte innebära att de tar ett ägaransvar. De kanske nöjer sig med att utse representanter till valberedningen och ibland inte ens det. När bolaget är på väg åt fel håll kan den typen av ägare helt enkelt sälja sina aktier och istället köpa något bolag som verkar mer lovande.
Kapital (internt och externt) är bolagets bränsle
Kapital: Börsnoterade bolag ger och tar
En viktig anledning (det finns fler!) till att man väljer att börsnotera bolag är att det är ett sätt att finansiera verksamheten. Ett företag kan låna pengar, till exempel av en bank, men genom att emittera aktier kan man få in kapital från aktieägare. De riskerar sitt kapital i förhoppning om att få tillbaka betydligt mer i form av utdelning och/eller försäljning av aktierna som förhoppningsvis stiger i värde.
Med det är inte enbart vid börsnoteringar som bolag brukar ta in kapital. En vanlig anledning är att bolaget har negativa löpande kassaflöden (exempelvis läkemedelsutveckling), att bolaget ska investera (bygga en ny fabrik eller köpa ett annat bolag) eller helt enkelt att bolaget vill förändra kapitalstrukturen (tex betala tillbaka lån).
Företrädesemissioner ska vara normen…
Det normala är att bolag genomför företrädesemissioner, vilket enkelt uttryckt att befintliga aktieägare ges möjlighet att investera ytterligare kapital i förhållande till deras befintliga ägande. Om man inte kan eller vill investera mer är man inte skyldig att göra det, men i så fall blir man utspädd (får en lägre ägarandel). Man kan kompensera sig för det genom att sälja teckningsrätter, men de tenderar att vara lågt värderade på grund av emissionen.
…men riktade blir allt vanligare…
Riktade emissioner blir allt vanligare, framför allt för att det är smidigare processer än företrädesemissioner. De riktar sig till ett fåtal investerare som inte behöver vara aktieägare sedan tidigare. Det innebär att de befintliga aktieägarna blir utspädda. Å andra sidan tillför de nya ägarna kapital till bolaget, vilket åtminstone delvis kompenserar för den lägre ägarandelen.
…och i båda fallen kan ägare spädas ut
En storägare kan alltså behöva tillföra en hel del kapital om de vill ta sina andelar i en företrädesemission. Gör de inte det blir de utspädda. Och genomförs en riktad emission utan att de deltager i den blir det så klart också utspädda.
Storägare utan kapital begränsar värdeskapandet
Företag går igenom olika faser och i tidiga skeden behövs investeringar som ska få fart på bolaget. Det kan även gälla mer mogna bolag som behöver kapital. Om bolaget har kapitalbrist kan det hämma bolagets utveckling och därmed begränsa potentialen.
Storägare har ett stort inflytande över bolagets strategiska inriktning och till vägvalen hör också ofta att tillföra mer kapital.
Om storägaren saknar finansiella muskler ligger det nära tillhands motverka emissioner, även om de vore värdeskapande. Anledningen är så klart att om storägaren inte själv kan tillföra kapital blir vederbörande utspädd. Rent praktiskt kan det innebära att ägaren verkar för att bolaget ska växa organiskt (=utan kapitalkrävande förvärv) eller att skjuta på investeringar tills bolagets kassaflöde hunnit ikapp.
Röststarka A-aktier kan förvärra problemet
En situation som är relativt vanlig är att en grundare inte bara har en stor ägarandel, utan även innehar röststarka A-aktier. I så fall kan ägaren ha ett väldigt stort inflytande relativt andra storägare som kanske äger aktier för ännu större belopp.
A-aktier är positivt för att en grundare eller andra långsiktiga ägare ska ha ett extra stort inflytande över verksamheten, även om det delvis är på grund av att de äger rätt aktieslag. Det har till stora delar varit en fördel för många bolag som ägts av familjekontrollerade investmentbolag. Samtidigt är myntets andra sida att det kan uppstå situationer när ägare som inte har tillräckligt kapital ändå får ett oproportionerligt stort inflytande över bolagets framtid.
Styrelser ska inte ta hänsyn till enskilda ägares situation
Jag anser att styrelse och ledning inte bör ta hänsyn till enskilda ägares ekonomiska situation, utan hela tiden fokusera på bolagets långsiktiga utveckling. I praktiken kan det vara svårt om en storägare gjort stora insatser för bolaget historiskt. Storägaren har ofta nära personliga relationer med styrelse och ledning i ”sitt” bolag, men då är det extra viktigt att inte låta den relationen sätta käppar i hjulen för värdeskapandet för alla andra aktieägare.
Jag hör ofta styrelser och ledningar som värnar om enskilda storägare på ett sätt som jag tycker är provocerande. Bolags utveckling kan hämmas av att någon enskild aktieägares ekonomiska situation förhindrar investeringar.
Styrelser är ofta dåliga på budsituationer
En annan situation som förekommit flera gånger är att enskilda aktieägares situation bidragit till att alltför låga bud gått igenom eller att bud avböjts på grund av att det inte passat en enskild aktieägare. Det kan också vara så att en storägare som äger mycket aktier ser det som ett bra sätt att bli av med sitt innehav.
Det kan till exempel vara svårt att sälja ett stort innehav i block eller över marknaden utan att det påverkar kursen markant. Dels på grund av de stora kapitalflödena, men också på grund av det negativa signalvärdet när en storägare säljer. Och gäller det onoterade A-aktier kan det i praktiken vara enda rimliga möjligheten, även om det går att stämpla om dem till B-aktier.
En styrelse ska ha en sammansättning som gör att den kan hantera olika situationer som kan tänkas uppstå. Förr eller senare kommer alla bolag förvärva andra bolag, hantera ett bud från andra bolag, genomföra emissioner, hantera olika kriser och kanske till och med sätta bolaget i konkurs.
Det är inte alla styrelser som har rätt kompetens för den typen av situationer och de blir helt i händerna på rådgivare som egentligen mest är intresserade av att tjäna pengar och inte är så måna om att behandla alla aktieägare på ett rimligt sätt. Möjligen att undvika framtida legala processser.
Styrelser är ansvariga, men agerar ofta oansvarigt
Styrelser som tar alltför stor hänsyn till enskilda aktieägares intressen agerar alltför ofta nära gränsen till ren vänskapskorruption som inte alls tillvaratar övriga aktieägares intressen. Tyvärr brukar de även klara sig utan alltför stor kritik i media eller från aktörer som tidigare värnade om småsparare. Kanske för att många tycker att corporate governance är svårt och tråkigt. Så tack för att du läste ända hit! 😎
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
1. Veckans Läs-mellan-raderna
Analytiker måste bilda sig en egen uppfattning och inte bara lyssna på vad bolagen säger. Men en sak som är underskattad är att lyssna/läsa mellan raderna, att notera vad som utelämnas och analysera hur och varför de formulerar sig som de gör.
Bolaget:
“Vi har ingått ett finansieringsavtal som säkerställer bolagets långsiktiga finansiering genom ett antal trancher som tecknas till rabatt mot VWAP.”
Analytikerns tolkning:
“Det här är en dödsspiral som innebär att aktien kommer tryckas ner brutalt och alla vettiga investerare kommer sälja, ta pengarna och springa så fort och långt som möjligt.”
2. Veckans Finanscitat
Veckans Finanscitat kommer från George Soros:
"It's not whether you're right or wrong that's important, but how much money you make when you're right and how much you lose when you're wrong."
Det här är en viktig insikt för såväl långsiktiga investerare som daytraders. Det är inte bara andelen vinstaffärer som är viktiga för avkastningen, utan hur mycket vinster och förluster tillåts bli. Man kan mycket väl ha många små förluster om man bara låter de vinnande affärerna bli tillräckligt stora. Men det är inte helt ovanligt att en stor förlust äter upp en stor del av vinsterna som genererats.
3. Veckans Graf
Du kommer ihåg den där pandemin, du vet? Eller gör du verkligen det? 🤔
Här är en påminnelse om de olika vågorna och data visar situationen i Sverige. Först två toppar med 9-10 personer/per vecka och miljon invånare som begräftats döda. Därefter två med 5-6 personer/per vecka och miljon invånare.
Mycket hopp och förtvivlan, spekulationer och argumentationer, fakta och ifrågasatt fakta. Det var en berg-och-dalbana i statistiken, samhället och på börsen.
[Det här är inte min data och jag kommer inte orka diskutera olika aspekter av den…]
4. Veckans Excelberäkning
Jag har tagit upp en hel del textfunktioner i Excel under de senaste veckorna.
Förra veckan bland annat VALUE() som till exempel omvandlar bokstäverna “100” till talet 100 om man helt enkelt använder sig av funktionen:
=VALUE("100")
Det omvända är inte riktigt lika enkelt. Funktionen är logiskt nog TEXT(), men förutom själva cellen som innehåller siffrorna behöver man också specificera vilket talformat man vill att texten ska ha.
Vi skriver en siffra i cell C3:
45284
Om man skriver
=TEXT(C3,"general")
resulterar det i texten/teckensekvensen:
45284
Om man däremot skriver
=TEXT(C3,"YYYY-MM-DD")
resulterar det i datumet:
2023-12-24
Det “råkar” nämligen vara så att siffran 45284 är motsvarar julafton 2023.
Som vanligt är det här saker som man bör leka med själv istället för att läsa som en text. Och visst kommer du väl ihåg att du ska passa på att köra excel på engelska redan från början. Det finns nämligen ingen som helst anledning att lära sig det på svenska. De engelska funktionerna som du skriver kommer för övrigt bli svenska funktioner om mottagaren har den inställningen.
5. Veckans Film
Jag har släppt ett ganska stort antal kortfilmer på YouTube som ursprungligen kommer från längre filmer. De är inte optimerade för att vara så här korta filmer, men du hittar säkert en hel del intressanta infallsvinklar i en och annan ändå! 😊
Den här handlar om att man inte ska låta sig imponeras av en karismatisk VD som lovar guld och gröna skogar.
👇
Prenumerera gärna på kanalen HÄR!
6. Veckans Värderingsinsikt
Förra veckan tog jag upp lite om att dynamik kring utbud/efterfrågan kan påverka prissättningen av aktier. En säljare kanske är mer eller mindre tvungen att bli av med aktierna nästan oavsett pris.
En liknande aspekt är att köpare och säljare kan vara helt överens om vad aktien är värd, men en väljer att köpa och den andre att sälja. Det kan nämligen vara så att den ene inte äger aktien sedan tidigare, men ser en attraktiv avkastningspotential i den.
Den andre personer delar den uppfattningen, men har sedan tidigare en alltför stor exponering i aktieportföljen. Därför kan det av riskspridningsskäl finnas anledning att sälja en del av aktien för att diversifiera med någon annan aktie. Det sägs ibland att man “tar hem en del av vinsten” och det här kan vara en sådan förklaring till ett sådant agerande.
7. Veckans Tweet
Jag tog upp förra veckans artikeln i en Twittertråd enligt nedan. Men det här är en tråd av trådar, så om du klickar och tittar på de tidigare tweetsen hittar du fler trådar som handlar om aktier osv.
👇
https://twitter.com/MurgataER/status/1665640770500456450?s=20
För övrigt…
…är det otaliga bolagspresentationer nu
Så här efter rapportsäsongen, men innan sommaren tar över all verksamhet är det många som passar på att ha bolagsdagar med en stor mängd bolag.
…är emissionsmarknaden het
Det är en hel del emissioner just nu och det är både företrädare och riktade. Det brukar lugna ned sig under sommaren, men jag har hört en del säga att det finns en fin pipeline med transaktioner även under sommaren. Det är fortfarande tuffa tider för investerare inklusive garanter, men det gör snarare att villkoren blir förmånliga för nya ägare och tuffa för befintliga ägare. Cash is king!
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar