Bör bolag lämna prognoser?
Det finns både fördelar och nackdelar med att bolag släpper guidande. Det viktigaste är att aktiemarknaden förstår bolagets och fokuserar på rätt saker. Ibland kan guidance vara en nackdel för det.
Bolagen kan väl guida för nästa kvartal?
I USA är det vanligt att bolag “guidar” för nästa kvartal. Guidance är helt enkelt en prognos som bolaget offentliggör. Även på svenska används begreppet så.
De kan till exempel ge ett intervall för försäljningen (i dollar) eller en tillväxt (så man kan räkna fram försäljningen). Dessutom guidar de ofta på ett resultatmått som vinst per aktie (EPS). Beroende på vad det är för bolag kan de guida på andra parametrar som är relevanta, till exempel antal enheter av en viss produkt som bolaget förväntas sälja, vilken bruttomarginal de tror de kan uppnå och så vidare.
I Sverige är det vanligare att bolag lägger en helårsprognos på försäljningen eller tillväxten i lokala valutor. En anledning till att guida valutajusterat är att bolaget slipper uppdatera sin guidance för att valutakurserna förändras. Då får marknaden själv uppdatera och lägga prognoser på valutor.
Aktiemarknaden blir sämre och mer kortsiktig?
En nackdel med så kortsiktig guidning är att det blir väldigt stort fokus på nästa kvartal istället för att aktiemarknaden lyfter blicken. Det finns också en överhängande risk att marknaden inte lägger lika mycket möda på att försöka förstå de bakomliggande faktorerna.
Därmed kanske analytikerna hamnar “rätt” på kvartalet, men får en sämre förståelse för de kommande kvartalen och åren. Det är ju estimaten för det närmaste kvartalet som kommer “rättas”, men det är betydligt viktigare för aktien vad som händer på lite längre sikt.
En lustig effekt blir också att aktiemarknaden börjar spekulera om guidance. Inför en Q1-rapport ligger “alla” analytiker inom intervallet, men det spekuleras inom vilket intervall bolaget ska lägga sig för Q2 när det väl släpper Q1-rapporten.
Vinstvarning: När bolaget hade fel
Det händer så klart att bolaget inte lever upp till sin guidance. När de lämnat så tydliga prognoser som sedan inte stämmer bör de uppdatera marknaden på det genom att släppa en vinstvarning.
En “vanlig” vinstvarning är att läget försämrats. En omvänd vinstvarning är att resultatet kommer in bättre än bolaget sagt tidigare. Därmed finns det alltså både negativa och positiva vinstvarningar, även om man i vanliga fall brukar associera varningar till någonting negativt.
Vinstvarningarna kan leda till kraftiga kursreaktioner. Däremot minskas kursdramatiken i samband med rapporter eftersom aktiemarknaden “vet” ungefär hur resultatet ska komma in. Har bolaget vinstvarnat finns en väldigt säker prognos, medan avsaknaden av en vinstvarning rimligen innebär att resultatet förmodligen kommer hamna inom intervallet.
Visst är det tråkigt när det kommer in ett svagt resultat på rapportdagen och aktien störtdyker? Men är det verkligen så mycket bättre att aktien störtdyker någon vecka innan utan att någon är beredd på det? Då finns det inte heller samma möjligheter att fördjupa sig lika mycket som när hela rapporten väl har släppts.
Bolag kan behöva vinstvarna utan att de lämnat guidance, men då blir gränsdragningen inte lika tydlig. Det finns en hel del överväganden kring det, men de resonemangen sparar jag till något annat tillfälle!
Men de kan väl guida för tex helåret?
Jag har inte tagit fram någon statistik för hur många bolag som guidar på nästa kvartal och hur många som guidar för helåret, men åtminstone i Sverige är det betydligt vanligare med helårsguidance.
I början av året har bolaget precis rapporterat helårsresultatet och lagt en intern budget. Då kan det kännas naturligt att även gå ut till aktiemarknaden vad man förväntar sig.
Det tycker jag är betydligt bättre än de mer kortsiktiga kvartalen. Problemet är att det där årslånga perspektivet krymper med tiden. När bolaget ska rapportera Q4 har det redan gått tre kvartal av året. Det gör att helårsguidance har krympt ihop till ett kvartal och det var ju precis det man ville undvika.
En kreativ lösning skulle kunna vara att guida ett år framåt i varje kvartal, men det skulle förmodligen inte underlätta analytikernas förståelse för vad bolaget förväntar sig om framtiden.
Nackdel 1: Bolag guidar medvetet för lågt
En ledning som vill bli populära bland sina aktieägare (och hos styrelsen!) vill gärna sätta låga mål för att vara ganska säker på att kunna slå dem. De kanske till och med hoppas på att kunna lämna en omvänd (=positiv) vinstvarning.
Men i det här fallet kommer ledningen och bolaget hyllas på grund av att de medvetet lagt prognoser som var lite väl enkla att slå. Värdet av sådana prognoser är begränsat och leder till att aktiemarknaden luras till en felaktig förväntansbild.
Nackdel 2: Bolag guidar medvetet för högt
Bolag som vill ha upp aktiekursen kan frestas att släppa en väldigt optimistisk guidance. Det är vanligare med lite längre prognoser, eftersom det tar längre tid innan man behöver ställas till svars för dem. Under tiden hinner det förmodligen hända många saker som bolaget kan skylla på och uppdatera på löpande.
I vissa bolag kan ledningen använda ambitiösa mål som en piska/morot för den egna organisationen. Det blir helt enkelt ännu viktigare att alla når sina försäljningsmål etc för att man inte ska blir “bestraffade” av aktiemarknaden.
Det händer också då och då att bolag inför emissioner ger en väldigt ljus bild av framtiden för att hålla uppe aktiekursen och få in kapital till en hög värdering. När de sedan behöver korrigera bilden eftersom den var alltför optimistiskt har emissionen redan genomförts. Sådana bolag och personer brukar jag hålla mig borta från…
Nackdel 3: Bolag försöker nå målen (!)
Hur kan det vara en nackdel att försöka nå målen? Jo, det kan vara så att ett bolag guidar för att tillväxten ska vara inom ett visst intervall och marginalen över en viss nivå. Det är ganska vanligt när man guidar på helår.
Om man då “lovat” aktiemarknaden två saker, men inte ser ut att leva upp till den första frestas ledningen att styra bolaget för att kunna uppfylla guidance. Just mellan tillväxt och marginaler uppstår det ofta en konflikt. Ska bolaget satsa på att höja tillväxten kan de ske till priset av lägre marginaler på grund av marknadsföringskostnader etc.
Det är inte säkert att alternativet man guidat för är det mest värdeskapande!
Ett konkret exempel:
Bolaget har guidat för 10% tillväxt och 10% EBIT-marginal. Sedan ser bolaget en betydande potential att ge sig in i nya länder. Det förväntas öka tillväxten till 20%, men ny etableringarna och rekryteringen av en försäljningsorganisation kommer tynga marginalerna till 5%.
Jag vill att bolag struntar i vad de “lovat” och låter marginalen vara lite lägre under en period tills försäljningen tagit fart ytterligare. Men genom att guida kan ledningen frestas att inte prioritera värdeskapande, utan snarare bara “hålla vad man lovat”.
Samma sak kan även gälla förvärv av en väldigt bra verksamhet till en bra prislapp, men om det bolaget har en lägre marginal kan det innebära att man har svårt att nå sitt marginalmål. Jag hoppas att bolagen vågar strunta i målen i sådana lägen, men jag vet att det inte alltid är fallet.
Sammanfattande kommentarer
Aktiemarknaden behöver bilda sig en uppfattning om bolaget för att kunna lägga prognoser och värdera bolaget. Analytiker försöker så långt som möjligt förstå vad som händer för att lägga prognoser på såväl kort som lång sikt.
Om bolaget släpper guidance är det frestande för analytikern att helt enkelt fokusera på det kortsiktiga och ha lite mindre fokus på de underliggande aspekterna som även kommer ha större betydelse för bolagets utveckling på längre sikt. Det är nämligen sådant som bör påverka aktien även på kort sikt. Inte om nästa kvartal kommer in några procent högre eller lägre än konsensus och/eller guidance.
Bolag som guidar kommer också vara tvungna att vinstvarna oftare. Det är tråkigt när aktier störtdyker pga dåliga rapporter, men jag tycker att det är en nackdel om de istället störtdyker på grund av vinstvarningar. Rapportdagar har en mer strukturerad informationsgivning.
Sedan leder guidance till spekulationer kring höjningar/sänkningar och vilken nivå kommande guidance ska hamna på. Det vore förmodligen bättre att ägna den tiden åt att förstå sig på bolagets verksamhet bättre.
Bolagen kommer också spela med nivåerna. En del släpper medvetet för låg nivå och andra en för hög nivå. Men det värsta är dem som känner att de “lovat aktiemarknaden” en viss nivå och därmed frestas att inte prioritera värdeskapande aktiviteter.
Jag kommer ta upp mer om aktier, investeringar och liknande aspekter framöver. Om du inte redan prenumererar är det bara att fylla i mailadressen här nere så får du de kommande veckobreven.
👇
Och jag är väldigt tacksam om du delar den här artikeln. Ju fler som läser desto roligare är det att skriva!
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
1. Finanscitat
Den här veckans finanscitat kommer från Nate Silver:
"The quest for certainty in forecasting outcomes can be the enemy of progress."
Prognoser är osäkra och det gäller även om de kommer från bolag. Nya investerare och analytiker sätter ofta alltför stor tilltro till bolagens förmåga att se in i framtiden. Det gäller särskilt på lite längre sikt där analytiker kan ha ett övertag. Om inte annat för att de till skillnad från bolagen har sådana arbetsuppgifter.
2. Film
Jag har publicerat en hel del kortfilmer på sistone och det kommer bli såväl korta som långa filmer närmaste tiden.
Kortfilmen den här veckan handlar om jämförelseindex. Det talas om indexfonder, att aktivt förvaltade fonder inte slår index osv. De väljer ut index som de anser är relevanta för dem att följa eller försöka slå. Men hur bör du tänka kring index? Om du har stora bolag eller små bolag i din portfölj borde kanske påverka vilket index du bör jämföra dig med? [Men krångla inte till det!]
👇
3. Tweet
Sociala medier är väldigt speciella på det viset att de som har många följare tenderar att få väldigt mycket uppmärksamhet. Det är alltså inte enbart tvärtom. Algoritmen spelar roll här, men jag tror också att vi som människor är mer benägna att trycka “like”/”gilla” personer som vi vet att många andra också uppskattar.
Här är det en person som varit mäklare, driver fond och har varit på Twitter betydligt längre än jag. Han har nästan fem gånger fler följare, men fick betydligt mer återkoppling på det han skrev. Det är inte särskilt viktigt för mig, men jag tycker att det är intressant som fenomen.
👇
https://x.com/MurgataER/status/1790840343086178745
För övrigt…
…börjar rapportsäsongen ebba ut
Även om rapportreaktionerna varierar från bolag till bolag, tycker jag inte att det har varit någon större dramatik i det stora hela. Det går generellt bra för bolagen, men nu går vi in i en period som förmodligen kommer drivas mer av makro. Börsen är på toppnivåer, men vart den ska ta vägen framöver återstår att se!
…tycker jag att oron är ovanligt liten nu
Under pandemin var det så klart stor oro, men sedan har vi (delvis pga pandemin) har olika typer av kriser med komponentbrist, transporter (minns du båten på tvären i kanalen?), transportpriser, inflation, höjda räntor och så vidare. Nu kan man möjligen fundera på vilken nivå räntorna kommer hamna på, om det blir lågkonjunktur, oron i mellanöstern, hur växelkurserna ska röra sig osv. Men det är kort som legat på bordet väldigt länge, så min gissning är att de inte kommer ha så stor inverkan i närtid. Det som verkligen brukar kunna få börsen på fall är nya, dramatiska aspekter som är oväntade och därmed inte inprisade. Men det är trist att blicka nedåt/bakåt, så vi får väl hoppas på det bästa!
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar