Är det alltid bra med utdelning?
Aktiemarknaden brukar gilla utdelning, men det är viktigare att förstå var den kommer från och vad som avgör hur stor den ska vara. Utdelning är en sak av många man bör titta på när man investerar.
Till att börja med: Vad är utdelning?
Utdelning föreslås av styrelsen i samråd med ledningen och beslutas av årsstämman. Man brukar vanligen besluta om en viss utdelning per aktie, tex 2 kr/aktie.
Den som äger aktien på avstämningsdagen kommer få 2 kr/aktie insatt på sitt konto.
Aktiemarknaden sätter pris på aktien och om man bortser från allt annat som påverkar aktien bör aktien gå ner 2 kr när den handlas utan rätt till utdelning.
En aktie som handlas till 100 kr före utdelningen bör alltså handlas till ungefär 98 kr efter utdelningen. När utdelningen är utbetalad bör aktie + utdelning vara värd 98 kr + 2 kr, dvs 100 kr precis som innan utdelningen.
I det här fallet har aktien en direktavkastning på 2%. Det innebär helt enkelt att den som ägde aktien på 100 kr fick 2 kr (=2%) i direktavkastning.
Vad är en utdelningsaktie?
Det här är ett väldigt vanligt begrepp bland nybörjare. Det är troligen någon “förståsigpåare” som har rekommenderar folk att enbart investera i aktier med utdelning.
Men var är en utdelningsaktie egentligen?
Jo, det är faktiskt så fånigt att det är en aktie som har utdelning. Om det är en “bra utdelningsaktie” menar man vanligen att direktavkastningen är högre än många andra aktiers utdelning.
Nybörjaren har förmodligen också hört om ränta-på-ränta, men inser att det nog inte är sparkontots ränta som kommer få den där otroliga effekten man ser i kalkylerna. och de vet att aktier med tiden har en väldigt god avkastning.
Är utdelning aktiemarknadens motsvarighet till ränta? Man vill ha en hög ränta, så då är väl utdelningsaktier med hög direktavkastning det man bör satsa på?
Nja, inte riktigt. Man undviker visserligen många av de sämsta aktierna med den strategin, men samtidigt bör man fördjupa förståelsen för aktiemarknaden mer än så.
Var kommer bolagens utdelning från?
Vi måste nysta lite mer kring utdelningen! Varför delar bolagen ut pengar? Var kommer de ifrån? Och hur väljer bolagen hur mycket de vill dela ut?
Till att börja med har aktiekursen ingenting med utdelningen att göra. De flesta bolagen handlas inte på börsen och de kan också dela ut pengar.
Lite förenklat kan bolagen dela ut vinsten som genererats. Men det vanligaste är att de inte delar ut hela vinsten. Och bolag kan faktiskt dela ut pengar även om det inte blev någon vinst under det året.
För backar vi ett steg till kan vi påminna oss om att bolag säljer produkter och har olika typer av kostnader. Är intäkterna högre än kostnaderna går bolaget med vinst. Resultatet kan också vara negativt och det är det som är förlust.
Oavsett om resultatet är positivt eller negativt bokförs under eget kapital i balansräkningen. Ett lönsamt bolag bygger alltså upp ett allt större eget kapital och en del av det kan delas ut. Lite förenklat är det en stort bokföringsmässig pengahög som man kan ta pengar från till utdelning.
Parallellt med det här kan man betrakta bolagets kassaflöden. Går det bra för bolaget blir det positiva kassaflöden som fyller på bolagets kassa. När bolaget betalar utdelning minskar det både kassan och eget kapital lika mycket.
Vi hoppar över redovisningsdetaljerna här och nöjer oss med att konstatera att bolag som går med vinst bygger upp en kassa och från den kan man betala utdelning.
Vad gör bolag med pengar som inte delas ut?
Bolag kan behöva kapital till att investera i ny verksamhet. Det kan till exempel om att bygga en ny fabrik eller att köpa ett annat bolag. Bolaget kan också satsa med på forskning och utveckling för att ta fram produkter som ska generera tillväxt och vinster i framtiden.
Bolag kan också vilja betala tillbaka skulder. När räntan är högre kostar det mer att låna även för företag och då kan det vara bättre att använda kassan till att betala tillbaka en del av lånen.
Givetvis kan de också läggas på hög, eller snarare, sättas in på banken. Bolaget kanske behöver dem senare, tex när det hittat ett lämpligt förvärv eller när beslut fattats om den där nya fabriken.
Det kan också vara bra att bygga upp ett kapital för sämre tider. Därmed kan bolaget hantera konjunkturnedgångar på ett bättre sätt. Det är inte så bra att genomföra nyemissioner när det är kris och aktiekursen är på en låg nivå. Och det är bra att kunna hantera tillfälliga svängningar i kundernas efterfrågan utan att behöva fatta kortsiktiga panikbeslut för att pengarna håller på att ta slut.
Varför ska bolag dela ut pengar?
Ett vanligt, men felaktigt, svar är att det är aktieägarnas pengar.
Ett mer nyanserat svar är att bolag ska tillvarata aktieägarnas intressen. Ligger det i aktieägarnas intresse att de ska få tex 2 kr i utdelning bör de få det.
Men det kanske inte ligger i aktieägarnas intresse att få 10 kr i utdelning om det försvagar bolaget balansräkning alltför mycket (för lite kassa och/eller för mycket skulder).
Utdelning är också ett sätt att reglera kapitalstrukturen. Ett stort och stabilt bolag kan bli mer optimalt (av skäl som jag kanske tar upp någon annan gång) om det är skuldsatt. Ett bolag kan i princip låna pengar av banken och dela ut dem till aktieägarna under förutsättning att det egna kapitalet är tillräckligt.
Och att ställa in utdelningen helt kanske inte heller ligger i aktieägarnas intresse om bolaget inte ska göra något med pengarna. Då kan det vara bättre att aktieägarna själva investerar dem i andra verksamheter/aktier där pengarna gör mer nytta.
Bra eller dåligt med utdelning?
Som jag skrev ovan kan bolag använda kapital till att satsa på sin egen verksamhet (tex bygga ny fabrik, satsa på FoU, marknadsföring etc), förvärva någon annans verksamhet (=köpa ett bolag) eller stärka balansräkningen.
Ett lönsamt bolag som inte har något tillräckligt attraktivt sätt att tex växa och blir större kan dela ut pengar till aktieägarna istället för att lägga dem på en allt större hög. Det är ju bra att bolaget bedriver en lönsam verksamhet som gör att aktieägarna får en hög utdelning.
Samtidigt föredrar jag ofta (alla fall är olika) bolag som bedriver en lönsam verksamhet, men som har möjlighet att växa den ännu större och kanske bli ännu lönsammare. Ur det perspektivet kan det ibland nästan vara lite tragiskt att ett så bra bolag inte har möjlighet att växa ännu mer, utan blir tvunget att dela ut pengarna istället.
Sådana bolag blir ibland typiska utdelningsbolag. Aktieägarna kan då ta utdelningen och försöka hitta avkastning på annat håll. En variant är så klart att man köper fler aktier i bolaget man fått utdelningen från, men man kan så klart lika gärna investera i andra bolag.
Utdelningen är ofta en liten del av avkastningen
Avkastningen på en investering avgörs av vad man köpte aktien för, hur stor utdelning man fått när man ägt aktien och vad man säljer aktien för. Under ett givet år kanske aktien som nämnts här gett 2% direktavkastning (från utdelningen), men aktien kanske gått upp med 20%. Det ger i så fall 22% i total avkastning.
Ett annat år kanske aktien fallit med 10% och om direktavkastningen fortfarande var 2% var den totala avkastningen -8% .
Det är förvisso trevligt med utdelning, men det är ganska vanligt att “utdelningsinvesterare” enbart tittar på direktavkastningen. För många bolag är det nämligen ganska sekundärt hur stor utdelningen är.
Det är betydligt viktigare att bedöma om bolagets totala avkastning ska hamna på +22% eller på -8%. Kursrörelserna tenderar att vara betydligt viktigare än utdelningen/direktavkastningen.
Ett annat missförstånd är att utdelningen är ett trevligt tillskott till avkastningen som beror på att aktien går upp eller ned. Som jag skrev i början av den här artikel bör en aktie som ger 2 kr i utdelning gå ner 2 kr när aktieinnehavaren inte längre har rätt till utdelningen. Det gör att utdelningen är en sorts nollsummespel.
Sedan finns det aspekter som “cash is king” där investerarna har större tilltro till sig själva än till bolaget. Ibland argumenteras det också för att det är bra att ledningen inte har så mycket pengar, för då kanske de inte är lika disciplinerade och kräsna med vad de investerar pengarna i.
Utdelningsinvesteraren slipper mycket skräp
Möjligen framgår det av texten att jag inte riktigt instämmer i det fantastiska med utdelningsinvestering som strategi. Jag anser att man bör titta på bolagets verksamhet, lönsamhet, kassaflöden osv. Det avgör vilken avkastning aktien bör ha och där är alltså direktavkastningen man får via utdelningen bara en mindre del.
Samtidigt slipper ju utdelningsinvesterare olönsamma bolag eftersom de inte har några pengar att dela ut. Det enklaste sättet att sortera bort sådana bolag är att man helt tittar i rapporterna om bolagen är lönsamma eller ej. Men resultaträkningen säger inte hela sanningen, eftersom investeringar snarare återfinns i kassaflödet. Den effekten fångas på sätt och vis upp när man tittar på utdelningen.
Utdelningsinvesteraren missar dock bolag som har utmärkta möjligheter att fortsätta att växa genom att bolaget återinvesterar vinsterna eller kanske satsar på framtiden på ett sådant sätt att det inte blir några vinster på kort sikt.
En hög direktavkastning innebär alltså att utdelningen är hög i förhållande till aktiekursen. Därmed bygger man automatiskt in en sorts värderingsparameter som gör att högt värderade bolag, i förhållande till sin utdelning, inte framstår som tillräckligt attraktiva eftersom de har en låg direktavkastning. Om aktien däremot halveras fördubblas direktavkastningen.
Min åsikt om “utdelningsinvestering”
Utdelningsinvesterare investerar egentligen i lönsamma bolag som inte är alltför högt värderade och som inte har något större kapitalbehov. Att värderingen är låg kan till exempel bero på att bolaget inte växer.
Att titta på bara utdelningen är enkelt, men kanske lite väl trubbigt och man missar många bra investeringar. Samtidigt är mycket vunnet om man bara slipper investera i de olönsamma förhoppningsbolagen.
Men jag tycker åtminstone att nästa steg bör vara att försöka förstå hur de där vinsterna och kassaflödena egentligen kommer till. Den utvecklingen påverkar utdelningen, men framför allt påverkar den värdet på bolaget och aktiekursutvecklingen brukar i de flesta fallen vara betydligt viktigare än utdelningen.
Om man investerar efter enbart en parameter kommer man missa många andra saker. Det kanske känns som man förenklar, men i själva verket gör man det onödigt svårt för sig själv om man inte tittar lite bredare. Men man kan absolut ha det som en parameter av många som man tittar på.
Jag kommer ta upp mer om aktier, investeringar och liknande aspekter framöver. Om du inte redan prenumererar är det bara att fylla i mailadressen här nere så får du de kommande veckobreven.
👇
Och jag är väldigt tacksam om du delar den här artikeln. Ju fler som läser desto roligare är det att skriva!
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
1. Finanscitat
Den här veckans finanscitat kommer från John D. Rockefeller:
”Do you know the only thing that gives me pleasure? It's to see my dividends coming in.”
För många är utdelning ett mål i sig, även om det egentligen brukar vara viktigare att aktiekursen går åt rätt håll. En del får ett pling i sin telefon när de får en utdelning. Rockefeller hade nog aktiverat den inställningen det funnits appar på hans tid.
2. Film
Jag har publicerat en hel del kortfilmer på sistone och det kommer bli såväl korta som långa filmer närmaste tiden.
Det här klippet kommer från en längre fil som handlar om att sätta mål. Är det så att man tex tittat på olika “utdelningsbolag” och främst fokuserat på direktavkastningen tycker jag att det är dags att börja titta lite närmare på bolagen.
👇
Och visst prenumererar du väl på kanalen - kolla in den här annars!
3. Tweet
När jag ändå skriver om utdelningar, så är vi ju inne i rapportperioden för Q4 och det är i de rapporterna bolagen brukar släppa sina utdelningsförslag.
Men de MÅSTE inte göra det och här är ett exempel på ett bolag som kommer återkomma med sitt utdelningsförslag lite senare. Det tycker jag är bra! 😊
👇
https://x.com/MurgataER/status/1751882175488688165?s=20
För övrigt…
…har nog aktieintresset på sociala medier minskat?
Jag har inga hårda data på det, men min känsla är att aktiviteten på Twitter (X heter det…) har minskat. Det gäller i minst lika stor utsträckning på andra sociala medier där vissa (oseriösa) “aktieinfluencers” har fått allt färre följare under en längre tid. På sätt och vis kanske det är hälsosamt att folk ägnar sig åt annat och att hysterin för aktiemarknaden svalnat. Men det är en utmaning för bolagen som behöver sticka ut bland över tusen andra svenska börsbolag.
…är det som vanligt stora kursrörelser i början
Som jag skrev förra veckan brukar det vara stora kursrörelser i början av rapportsäsongen. Sedan brukar mycket bli inprisat när aktiemarknaden fått lite mer data på hur läget är i den “riktiga” världen. På min “hemmaplan” (hälsovårdssektorn) noterar jag tex att Medcap (+16%) och Arjo (+7%) steg, medan rapporterna från Xvivo (-13%) och Getinge (-12%) togs emot betydligt svalare. Intensiteten tilltar under den kommande veckan. Lycka till med dina innehav! 📈📉
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar
Inte om ROICen är hög :)