Analytikermöten med nya bolag
När jag som aktieanalytiker ska ta upp bevakning av ett nytt bolag har jag möten med bolagsledningen. Jag vet redan vad de gör och jag undviker medvetet siffror. Jag försöker förstå hur de tänker!
Mycket arbete att ta upp bevakning av ett bolag
Att ta upp analysbevakning av ett nytt bolag är tidskrävande. Det består av åtskilliga moment som i grunden handlar om att förstå sig på vad bolaget gör, hur branschen fungerar, vilka konkurrenter bolaget har, hur kunderna tänker och så vidare.
Parallellt med det byggs en excelmodell över bolaget som utgår från finansiella data från kvartalsrapporter och årsredovisningar. Baserat på vad man tror om framtiden byggs en finansiell modell med detaljerade prognoser för resultaträkning, kassaflöde och balansräkning över många år framöver (i mitt fall typiskt sett ca 20 år).
De prognoserna utgör input till olika värderingsapproacher som ligger till grund för motiverat värde eller riktkurs och det i sin tur påverkar synen på aktien. Definitionsmässigt ska aktieanalyser mynna ut i en syn på aktien.
Som en del av det här arbetet träffar analytikern ledningen, vilket typiskt sett är VD och CFO. Det kan också vara andra personer som ansvarar för viktiga delar av verksamheten och ibland även styrelseledamöter.
När jag har sådana möten är inte syftet att få ut siffror från bolaget, utan snarare att försöka förstå hur de tänker. Det här är en liten, men viktig del av analysarbetet som kan ge värdefulla insikter till initieringen och till den fortsatta bevakningen av bolaget. Här kan man även passa på att ställa de där “dumma” frågorna som inte är så roliga att ställa ett par år senare.
Människor gör jobbet som blir finansiella resultat
Ett företag är en juridisk person, men det påverkas hela tiden av riktiga människor. Det är enkelt att sänka ett företag genom att fatta felaktiga beslut, men det är inte riktigt lika enkelt att skapa ett blomstrande företag genom att fatta rätt beslut.
Personer vid företag fattar beslut varje dag även om varje enskilt beslut sällan har en avgörande betydelse för bolagets framtid. Dessutom finns det egentligen inte “fel” och “rätt”, för det kan finnas många olika handlingsalternativ. Ofta vet man inte ens i efterhand om man valde det bästa alternativet. Det kan till och med vara svårt att veta hur viktigt beslutet man fattade för ett par år sedan har varit för händelseutvecklingen.
Viktigt att bedöma människorna bakom bolaget
Att bedöma bolagets ledning är en viktig del av analysarbetet eftersom de kommer fatta besluten så länge de har kvar sina befattningar. Genom att förstå hur de har resonerat tidigare har man åtminstone en utgångspunkt för att bedöma hur de kommer agera nästa gång. Ibland kan det innebära att man utesluter alternativ som uteslutits tidigare.
Det kan till exempel handla om strategiska förvärv, expansion till nya marknader, prioritering mellan tillväxt och marginaler eller kapitalanskaffningar. Därför är möten med VD, CFO och eventuellt andra representanter för bolaget en viktig del av analysarbetet.
Styrelsen är viktig och ska (egentligen) stå för strategin
Oavsett om man träffar styrelseledamöter eller ej är det viktigt att förstå sig på dem, för de har till uppgift att fatta viktiga strategiska beslut. I många bolag kommer de initiativen i praktiken från bolagsledningen och det är viktigt att förstå vem som egentligen styr bolaget. Styrelsers aktivitetsnivå varierar och en del är proaktiva, medan andra är mer reaktiva.
Det är vanligt att jag anser att bolag har alldeles för dåliga styrelser. Ofta saknar de kompetens som jag anser behövs för företagets resa framöver. Det kan även vara styrelseledamöter som jag bedömer inte har erfarenhet som tillför något vettigt till styrelsens arbete.
Rekryteringen till styrelser tenderar också att ske från en ganska begränsad ankdamm av personer. Därmed känner jag ofta till styrelseledamöter från andra bolag, vilket i vissa fall är en fördel och i andra fall en nackdel för den personen.
Jag kan vara väldigt “långsint” när det gäller personer som agerat oetiskt. Det är en del av personligheten och den brukar vara ganska bestående. Det kan handla om insynshandel som jag anser är tveksam även om den typen av brottslighet i praktiken är laglig eftersom i princip ingen döms för det.
Det kan också handla om att de varit styrelseledamöter i ett bolag som medvetet lurat aktieägarna på olika sätt. Det kanske inte är just den personen som tagit initiativ till det, men styrelsen är kollektivt ansvarig och i sådana här fall är jag väldigt generös med varningsflaggor.
Möten med ledningen handlar inte så mycket om siffror
Kvartalsrapporter, årsredovisningar och pressmeddelanden är ganska “fyrkantiga” och formatet medger inte halvfilosofiska utsvävningar kring bolagets kultur, personal, hur de ser på konkurrenters produkter, vad som gör att de skiljer sig från andra bolag, vilka möjligheter som finns på marknaden osv.
När jag har initiala möten med ett bolag undviker jag medvetet att prata siffror. Alla andra frågar om det för att lista ut hur de kommande kvartalen ska bli och ledningar brukar ha ganska mekaniska svar på sådana frågor.
Det är mycket viktigare att lära känna ledningen och eventuellt delar av styrelsen lite bättre försöker jag förstå hur de tänker och prioriterar. Dels genom att gå tillbaka till vad som hänt tidigare och hur de resonerade då och dels genom att resonera kring olika scenarier som kan inträffa. Notera att inget av det här är särskilt mystiskt, det handlar inte om “analytikermassage”.
Diskussion om faktorerna bakom det bolaget sagt/lovat
Om siffror förekommer i den här typen av möten handlar det snarare om att vrida om armen lite på ledningen beträffande finansiella mål som jag anser är lite väl optimistiska eller pessimistiska. Det kan också handla om att bolaget beskrivit en marknads storlek eller tillväxt och diskutera hur de har tänkt och vad som kan påverka det i olika riktningar.
Det kan också handla om möjligheter att expandera marknaden till närliggande områden genom att utveckla närliggande produkter eller ge sig in i nya geografiska marknader. Vilka möjligheter finns att förvärva sig till ett starkare erbjudande eller en starkare position i något geografiskt område?
“Vad är det aktiemarknaden missuppfattar?”
En intressant avslutning på sådana möten är att fråga vad aktiemarknaden missförstår om bolaget. Underskattar marknaden något? Vad är det för faktorer som många inte verkar begripa? Det kan handla om att:
bolaget inte alls är lika valutakänsligt som många tycks tro
att få verkar begripa att tillväxtpotentialen i Asien på lite längre sikt gör att det förmodligen kommer bli den viktigaste tillväxtdrivaren under de närmaste 5-10 åren
att konkurrenternas nya produkter i praktiken inte kommer betyda lika mycket som folk verkar tro
att kunderna inte alls är så priskänsliga och att marginalerna därför kommer kunna expandera markant från nuvarande nivåer
Den här typen av faktorer passar sällan in i de strikta rapporterna och definitivt inte i pressmeddelanden. Bolaget kan ju inte skriva att “folk läser uppenbarligen inte not 12 i årsredovisningen om valutapåverkan” och de varken kan eller vill lova hur mycket Asien ska växa, att konkurrenternas produkter inte är något större hot eller att de antagligen kommer höja priser åtskilliga gånger under de närmaste åren.
Om läget förändras sätter bolaget sin trovärdighet på spel. Möjligen är det teman som kan tas upp under kapitalmarknadsdagar och det fåtalet personer som lyssnar på telefonkonferenserna kanske får höra att CFO påminner om olika effekter kan tänkas påverka de kommande kvartalen.
Men måste inte analytikermöten vara insiderinformation?
Nja, allt som inte finns med i rapporter, pressmeddelanden eller sagts i offentliga sammanhang är inte insiderinformation. Analytiker gräver betydligt mer än de allra flesta investerare har behov av att göra.
Förvaltaren med 50 bolag i portföljen som håller hyfsad koll på 200 bolag är inte heller intresserad av samma detaljnivå. Däremot diskuterar han eller hon gärna med aktieanalytiker som man vet (eller tror…) har gjort ett gediget analysarbete och tänkt på olika aspekter som kan tänkas ha betydelse för aktien.
Det som diskuteras vid sådana möten är självklarheter för många anställda som inte är insynsregistrerade. Insiderinformation måste vara specifik information som är kurspåverkande. Den där djupare förståelsen för bolaget är inte kursdrivande i sig, men däremot kan det utgöra pusselbitar som sammantaget påverkar analytikerns syn på bolaget.
Om den uppfattningen skiljer sig från det marknaden prisar in kan det så klart påverka aktiekursen. Men det innebär inte att de där pusselbitarna måste vara insiderinformation.
Givetvis skulle det kunna förekomma möten där bolaget sprider insiderinformation, tex “analytikermassage” där bolaget hjälper analytikern att sätta någorlunda korrekta estimat. Men det är en helt annan sak än den typen av möten som jag tar upp här.
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
1. Finanscitat
Den här veckans finanscitat kommer från Dan Connely:
“The challenge is not to pick the best investment. The challenge is to pick the right investment.”
Det är väldigt svårt att pricka vinnarna på börsen. De är ofta de aktierna som lika gärna hade kunnat bli förlorare. Uttryckt annorlunda är de aktier med väldigt hög risk. Den rätta investeringen är de som har förutsättningar till hög avkastning med hänsyn taget till risken. Se nedanstående kortfilm på samma ämne!
2. Film
Det finns över tusen bolag på börsen och det är ganska kaxigt att försöka pricka de allra bästa. I praktiken blir de potentiella kursvinnarna istället årets förlorare eftersom de har så pass hög risk. Det här ligger helt i linje med ovanstående citat.
👇
Och visst prenumererar du väl på kanalen - kolla in den här annars!
3. Excelberäkning
OK, det är dags för en Excelberäkning igen. Det här kanske är en av de viktigaste när man värderar aktier, nämligen funktionen “NPV”.
Låt oss säga att man kommer få 100 kr om ett år och diskonteringsräntan är 10%.
Nuvärdet (engelska: “Net Present Value”) blir då:
=NPV(10%,100)
Resultat:
90.9 (om man väljer ett lämpligt talformat utan dollartecken)
Innebörden är alltså att 100 kr om ett år är värda 90.9 kr idag.
Är man inte van vid det konceptet kan man fundera över vad 90.9 kr idag skulle vara värt om ett år om man får 10% ränta.
Japp, det är 100 kr. Testa:
=90.9*1.1
(om man har lite överseende med avrundningen).
Det här är alltså en sorts tidsmaskin som beräknar vad värdet är idag om man flyttar pengar från framtiden!
Men det kraftfulla med NPV-funktionen är att man enkelt kan göra det för olika år uppradade efter varandra. Får man 100 kr per år i fem år räknar man ut nuvärdet så här om man har en diskonteringsränta på 10%:
=NPV(10%,100,100,100,100,100)
Resultat:
379.1
Man kan även knacka in 100 i fem celler (här A1 till E1):
=NPV(10%,A1:E1)
och få samma resultat. Det här är mer praktiskt när man har många perioder (tex år).
För övrigt…
…märks det att det fortfarande är sommar
Det är en hel del irrationella kursrörelser i många aktier. Nästan så att det är sommarjobbande barn som styr aktiemarknaden istället för de vuxna som jobbar resten av året. Den bilden är kanske lite överdriven, men förmodligen inte alltför långt ifrån sanningen. Så här brukar det nämligen vara under den här tiden på året. 😎
…går rapportsäsongen in i andra halvlek
Som jag nämnt tidigare är Q2-säsongen tudelad med en del bolag som rapporterar extra tidigt (för att gå på semester) och andra bolag som rapporterar extra sent (för att hinna ha semester först). Skolstart närmar sig och det är dags att stämpla in. Därmed kommer rapportsäsongen ta fart igen. Men den första halvan är betydligt viktigare eftersom vi vid det här laget har en ganska god bild av hur Q2 (april-juni) varit för bolagen generellt. Sedan kan så klart enskilda bolag presterat bättre eller sämre än väntat, så det är fortfarande spännande med rapporterna!
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar