Analytiker vill sticka ut från konsensus
Följer aktieanalytiker bara flocken och anpassar sig till aktiekursen och det bolaget säger? Många tror det, men i själva verket lägger analytiker stor möda på att försöka avvika från konsensus.
Konsensus är en sorts genomsnittsförväntan
Jag har tidigare skrivit om vad konsensus är, hur det samlas in och hur det används (länk längre ner). Enkelt uttryckt handlar det om att någon samlar in estimat (prognoser) om försäljning och olika lönsamhetsmått på såväl kvartals som årsbasis. Exakt vad som är intressant och relevant varierar från bolag till bolag och detaljnivån skiljer sig också åt mellan olika aktörer som sammanställer consensus.
Det jag syftar på när det gäller konsensus är i allmänhet aktieanalytikers förväntningar. De har erfarenhet och lägger ganska stor möda med att fundera kring hur det ska gå för bolagen och därmed även vad de ska rapportera. Sedan finns det tjänster som sammanställer vad några privatpersoner gissar på (ofta) väldigt lösa grunder, men det är inte dem jag syftar på här.
Det finns många missuppfattningar om konsensus, vad det egentligen säger och hur man ska tolka det. Men här håller jag mig till hur analytiker tänker kring det.
Analytiker är inte bara estimat- och aktiegissare
Aktieanalytiker hjälper investerare att fatta investeringsbeslut. En del av det är att de ska förstå bolag och bransch inklusive kunder, konkurrenter och annan dynamik som kan tänkas ha betydelse för att bedöma bolagens framtid och vinster/kassaflöden.
Målgruppen “investerare” kan vara såväl privatpersoner som institutionella, dvs fondförvaltare. Bankernas analyser är oftast riktade till förvaltare som betalar för att få tillgång till dem, men sedan ett antal år betalar även bolag för att blir bevakade (uppdragsanalys) och då sprids dem gratis till alls som vill läsa dem.
Oavsett vem som är investerare anser jag att aktieanalyser bör vara ett underlag som hjälper läsaren att själv fatta investeringsbeslut. Förutom det aktuella bolaget och aktien bör man väga in aspekter som riskvilja, placeringshorisont, hur portföljen ser ut i övrigt och så vidare.
När tidningar basunerar ut att banken X höjer upp aktien Y till Köp med riktkurs Z bör man, enligt min uppfattning, inte köpa aktien utan att läsa hur analytikern har resonerat.
Rekommendationer
Om vi börjar med rekommendationerna (ofta “Köp”, “Sälj” eller “Behåll”) låter de ju som en uppmaning att handla med aktierna. Men hur den enskilde investeraren eller portföljförvaltaren bör göra är en helt annan sak som alltså beror på många faktorer som inte har med just den aktien att göra.
Ska man verkligen ta det till sin spets kan analytiker publicera analyser med samma rekommendation många gånger i rad. Så man får hoppas att investerarna inte köper Volvo tio gånger i rad bara för att köprekommendationen varit oförändrad i de senaste tio analyserna. Eller för den delen sålt aktien tio gånger i rad om det varit en säljrekommendation. 😊
Analytikers rekommendationer bör inte användas som en sorts köp/säljalgoritm.
Det här är en vanlig missuppfattning som bidrar till att aktieanalytiker får dåligt rykte. Fondförvaltare bryr sig inte så mycket om köp- och säljrekommendationerna. De har kontakt med analytikerna som hjälper dem att fatta egna beslut som förvisso ofta påverkas av analytikernas uppfattningar.
En funktion som rekommendationerna har är att förvaltarna lyssnar extra noga när någon analytiker höjer eller sänker rekommendationerna. En analytiker som varit negativ till aktien under lång tid, men som höjer upp aktien till Köp har förmodligen intressanta argument för rekommendationsförändringen. Och omvänt när någon sänker rekommendationen och särskilt om det är till Sälj som brukar vara den ovanligaste rekommendationen.
Att förändra till Behåll kan däremot tolkas som att aktien inte är så intressant eftersom den är hyfsat rimligt värderat. Och ibland faktiskt för att analytikern inte tycker att det är ett intressant läge tex på grund av att osäkerheten är så stor att man inte har grund för varken köp eller sälj.
Rekommendationsförändringar kan indikera att analyserna är extra intressanta
Estimat
Estimaten är alltså i grunden prognoser på vad bolagen kommer rapportera i termer av försäljning och vinster med mera. Även om det inte är det som är avsikten blir kvartalsestimaten för det kommande kvartalet en sorts “tipsrad” som kan rättas när rapporten väl är släppt.
Privatpersoner och faktiskt även förvaltare övertolkar ofta betydelsen av de avvikelserna. Det viktigaste för aktien på längre sikt är hur de kommande resultaten kan förväntas bli, inte hur det nyligen rapporterade kvartalet blev. Som man brukar framhålla är aktiemarknaden framåtblickande. Fast inte alltid så framåtblickande som den borde vara. 😉
Jag har publicerat en film om det och även skrivit om just det tidigare:
https://murgataer.substack.com/p/kvartalsestimat-och-aktiereaktioner
I grunden är det så att ett svagt kvartal ofta innebär att svagheten kommer fortsätta och att man därmed bör sänka förväntningarna även för framtiden. Då är det befogat att en svag rapport sänker aktien.
Men det kan också vara så att försäljning förskjutits till nästa kvartal och då är det snarare så att estimaten för det kvartalet behöver höjas just på grund av att det nyligen rapporterade kvartalet blev svagt. Om prognoserna för helåret är oförändrade bör det, allt annat lika, inte påverka aktiekursen nämnvärt.
I en rapport som hade ett svagt resultat kan det också framkomma att orderingången ökat betydligt och ledningen kommunicerar att marknaden i Asien börjar ta fart på allvar. Då bör estimaten höjas och aktien gå upp, även om resultatet var dåligt i det rapporterade kvartalet.
Estimaten ligger till grund för värderingen och det är egentligen därför de är viktiga. Värdet av bolaget ska spegla “det förväntade nuvärdet av framtida kassaflöden” där de förväntade kassaflödena i princip är estimaten.
Analytiker måste ha åsikter
Aktieanalytiker som bevakar ett bolag bör ha åsikter om det som kan tänkas vara relevant och påverka aktiekursen. I princip måste de också ha åsikter om sådant som är irrelevant, men som andra tror är viktigt. De behöver åtminstone kunna förklara varför det inte är viktigt.
Att man har åsikter behöver inte betyda att man är säker på sin sak, men en väldigt viktig aspekt av jobbet är att identifiera faktorer som kan tänkas påverka bolaget och aktien. Sedan måste man bilda sig en uppfattning om dem. Framtiden är osäker och man har ofta mer eller mindre fel, men bara att fundera över vad som skulle kunna hända vid olika scenarier kan ha ett stort värde.
Det är en av anledningarna till att man måste läsa analyserna och inte bara läsa nyhetsbyråernas rapportering av att “Banken X höjer till Köp”. Och i ärlighetens nämn är det också en av anledningarna till att bankernas allt kortare analyser som mest består av tabeller med estimat inte är särskilt intressanta för investerare.
Analytiker bör alltså ha åsikter om bolag de bevakar. På samma sätt bör de vara försiktiga med att ha åsikter om bolag de inte bevakar.
Förvaltarna vill inte betala för banala åsikter
Bankerna säljer analyser (=åsikter) till fondförvaltare som i sin tur hjälper dem att (förhoppningsvis) fatta bättre investeringsbeslut. Det här med köp- och säljrekommendationer är alltså inte särskilt viktiga aspekter för dem.
När det gäller aktier finns det oftast en tidsaspekt. Ett väldigt förenklat synsätt är att man tjänar pengar om man köper och säljer innan alla andra begripit vad aktien är värd. Därmed kan analytikernas analyser, estimat och åsikter vara viktiga verktyg som gör att förvaltarna får en bättre avkastning. Därmed kan en förvaltare som förvaltar ett stort kapital motivera en ganska hög prislapp för analyserna.
[I praktiken finns det många förvaltare som underpresterar och hade marknaden varit rationell hade sådana förvaltare försvunnit. Det kanske blir ett ämne någon annan gång!]
Information som alla andra redan känner till vill man så klart inte betala för. Det är också därför analytiker ofta är ganska restriktiva med att prata om sina åsikter med media, åtminstone om inte förvaltarna (kunderna) redan fått ta del av dem.
Det finns alltså ett tidsvärde av att få informationen snabbt eller åtminstone före alla andra. Jag har skrivit om det också:
https://murgataer.substack.com/p/tidsvardet-av-information
Mer banala uppfattningar som inte påverkar aktien så mycket är däremot inte lika känsliga eftersom förvaltarna ändå inte är beredda att betala för informationen.
Svårt att tjäna pengar på “att vara” konsensus
Om konsensus speglar marknadens förväntningar (egentligen analytikernas förväntningar) är det förmodligen till stor del redan inprisat i aktien.
Ska man tjäna pengar genom att köpa innan “alla andra” begripit att aktien är undervärderad och sälja innan “alla andra” insett att aktien är övervärderad bör man så klart ha en annan uppfattning än “alla andra”.
När det gäller estimat är “alla andra” i det här fallet i stort sett konsensus. På sociala medier ser man ibland generaliseringar om att analytiker bara följer flocken, tycker som alla andra och anpassar sig till aktiekursen.
I själva verket strävar analytiker efter att sticka ut från mängden. Om alla är positiva till en aktie, men en analytiker hittat argument som talar för att aktien ska ner är det information som kan ha ett stort värde för investerare.
På motsvarande sätt kommer analytikern som grävt ordentligt, hittar goda argument för att en hatad aktie nu faktiskt äntligen är köpvärd förmodligen få väldigt stor uppmärksamhet bland förvaltarna.
Åsikter som sticker ut från mängden är nämligen de som mest värdefulla för förvaltare. Analytiker som liksom alla andra tror att bolaget ska växa med 4-6% i enlighet med bolagets guidande kommer förmodligen få svårt att boka möten med förvaltare… 😉
Givetvis är det bra om man har mer rätt än den där fårskocken av analytiker som ligger nära konsensus. Det är inte så kul att vara den ende som har fel om “alla andra” har rätt. Samtidigt kan det ändå, även med facit i hand, vara intressantare för förvaltare att få andra synsätt än den som alla andra har.
Sticker man ut från mängden och förvaltarna inte håller med har de förmodligen ändå blivit klokare och inte heller följt rekommendationen från analytikern.
Kort sammanfattning
Konsensus är en sorts genomsnittsuppfattning.
Aktiekursen reflekterar förmodligen till stor del konsensus.
Ska man tjäna pengar på aktier bör man avvika från konsensus.
Analytiker som tycker som alla andra (ligger nära konsensus) är inte lika intressanta som dem som avviker.
Förvaltare vill betala för avvikande åsikter eftersom de hjälper dem att fatta bättre investeringsbeslut.
Analytiker försöker hitta argument som gör att de avviker från konsensus. Helst bör de även ha mer rätt än konsensus… 😊
Jag kommer ta upp mer om aktier, investeringar och liknande aspekter framöver. Om du inte redan prenumererar är det bara att fylla i mailadressen här nere så får du de kommande veckobreven.
👇
Och jag är väldigt tacksam om du delar den här artikeln. Ju fler som läser desto roligare är det att skriva!
Mer läsning
Läs mer om Konsensus och hur det fungerar här:
https://murgataer.substack.com/p/konsensus-anvands-pa-flera-sattLäs mer om varför det egentligen inte är kvartalsresultaten som bör påverka aktien på rapportdagen:
https://murgataer.substack.com/p/kvartalsestimat-och-aktiereaktionerLäs mer om tidsvärdet av information här:
https://murgataer.substack.com/p/tidsvardet-av-information
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
1. Finanscitat
Den här veckans finanscitat kommer från någon så ovanlig som Klas Östergren:
“Pengar irrar omkring som vilsna och följer med vem som helst hem”
I det här marknadsläget då många bolag har svårt att finansiera sig är det nyttigt att tänka tillbaka hur det har varit under de senaste åren som vi nog kommer kalla för nollränteperioden.
Klas Östergren är före detta ledamot av Svenska Akademien, men jag tycker att det citatet speglar marknadssentimentet där “vem som helst” översatt till aktiemarknaden blir “vilket bolag som helst”.
Se även Veckans Tweet nedan.
2. Film
Jag har publicerat en hel del kortfilmer på sistone och det kommer bli såväl korta som långa filmer närmaste tiden.
Ska man köpa lite i taget eller allt på en gång? Och hur ska man göra när man säljer.
Det här är ett klipp från en längre film där jag går resonerar lite mer kring de olika alternativen.
👇
3. Tweet
Jag avstår från frestelsen att ta något av veckans tweets och väljer istället ut ett från 2017 som Dagens Industris journalist Richard Bråse initierade. Ödmjukt titulerar han sig även “aktierecensent”. 🙂
Jag länkar till mitt eget, men läs från det högst upp.
https://x.com/MurgataER/status/941396994442104832
Det ursprungliga hör ihop med Finanscitatet ovan, men det jag skriver är en hel annan typ av spaning. De här “Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne” är ofta ganska underliga och i ärlighetens namn har jag en viss förståelse för att Alfred Nobel inte själv hade för avsikt att dela ut Nobelpris i ekonomi.
Betänk att det här skrevs för nästan sju år sedan. Vi har definitivt lämnat den perioden bakom oss nu.
För övrigt…
…är det nu analytikerna bör visa framfötterna
Som jag nämnde lite kort i förra veckan kommer såväl strateger som analytiker släppa sina mest tänkvärda alster under den närmaste tiden. De har ägnat sommaren åt att fundera och skriva, vilket är en betydlig skillnad mot de hektiska perioderna under en stor del av övriga året. Analytiker släpper previews inför rapporterna och updates efter rapporterna och har man tio bolag under bevakning är det 20 alster som ska ut per kvartal. Det här brukar på analytikerspråk kallas för “maintenance” eftersom det egentligen mest är för att upprätthålla estimaten före och efter rapporterna. För att återkoppla till ovanstående artikel är det förvisso nödvändigt, men inte något som förvaltarna egentligen är beredda att betala så mycket för. Så ska man visa att man gör sig förtjänt av sin ersättning är det här ett utmärkt tillfälle att lansera produkter (=släppa analyser) som man sedan kan marknadsföra (=prata med förvaltare om) under resten av hösten.
…är det nu marknaden är som mest långsiktig
Aktiemarknaden är inte så kvartalsfokuserad som många tror. Men den är inte heller så långsiktigt som den borde vara i den teoretiska världen. Jag brukar säga att en stor del av aktiemarknaden inte orkar blicka längre fram än sex kvartal och det är faktiskt just nu enligt den hemmasnickrade generaliseringen.
Nu har nämligen en stor del av 2024 rapporterats (första halvåret plus kommentarer från bolagen om hur de ser på den närmaste tiden) och det är snart bara fyra månader av året kvar. Marknaden har alltså en hyfsat klar bild av hur helåret 2024 kommer bli. Därmed är det till stor del inprisat och aktiemarknaden börja titta lite mer kritiskt och detaljerat på 2025. Gradvis kommer marknaden ta allt större hänsyn till värderingsmultiplarna 2025 och gradvis börja bortse från 2024. Så de sex kvartalen då marknaden är som mest långsiktig (enligt min egen inte helt allvarliga tumregel) är årets två kvarvarande och de fyra kvartalen 2025.
Däremot kommer det dröja ett tag innan marknaden på allvar börjar fundera över hur kvartalen 2026 kommer bli. Det är helt enkelt för avlägset, osäkert och abstrakt.
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar