Aktiveringar: Påtvingat fusk eller rättvisande?
Bolag som aktiverar utvecklingsutgifter förbättrar resultatet på kort sikt. Det här bör man som investerare och analytiker ha koll på. Om inte annat för att resultatpåverkan blir negativ längre fram.
Är utveckling en kostnad eller en investering?
De flesta bolag behöver och framför allt vill utveckla nya produkter och för det har bolaget naturligtvis utgifter. En del bolag lägger en stor andel av sina kostnader på utveckling och kanske inte ens börjat sälja några produkter än.
Även bolag som är mer etablerade och sedan länge säljer produkter brukar behöva lägga en hel del kostnader på utveckling. Produkter behöver vidareutvecklas för att inte konkurrenterna ska ta marknadsandelar och bolag brukar även vilja bredda erbjudandet med nya produkter eller till nya marknader.
Utveckling kan alltså åtminstone delvis ses som en investering och det är här aktiveringarna kommer in i bilden.
Inte bara forskning eller utveckling
I dagligt tal brukar man ofta prata om FoU (Forskning och Utveckling) och på engelska säger man “R&D”. I praktiken ägnar sig väldigt få bolag åt forskning i ordets rätta bemärkelse. Även de som på ett tidigt stadium tar fram nya läkemedel ägnar sig åt läkemedelsutveckling. Den största delen av forskningen äger rum på universitet och högskolor, även om den kan vara finansierad av näringslivet och det kan finnas samarbeten mellan akademi och företag.
Ett bolag som utvecklar produkter har utgifter för dessa. Det kan vara produkter man köper för att de behövs till utvecklingsarbetet, det kan vara interna kostnader (tex löner för personalen) och externa kostnader för konsulter, analyskostnader osv.
Men beroende på vad som utvecklas, hur den utvecklas och hur säker man är på att den kommer kunna säljas kan de olika utgifterna bokföras på olika sätt. Jag ska inte gå in på de detaljerade redovisningsreglerna, men i stort sett kan man se det som att de mer strukturerade projekten i vissa fall kan betraktas som en investering. Men en hel del av utgifterna brukar betraktas som kostnader som bokförs “som vanligt”, dvs i den aktuella perioden eller periodiserat över flera perioder.
Vad händer vid aktivering av utvecklingsutgifter?
För enkelhetens skull tar vi ett exempel!
Antag att ett bolag har haft FoU-utgifter på SEK 100m under ett år. Av dessa är SEK 60m sådant som kostnadsförts under året eftersom verksamheten inte uppfyllt kriterierna för aktivering.
Men SEK 40m är väldigt specifika projekt som är tydligt kopplade till en kommande lansering. Dessa “aktiveras” och betraktas i princip som en investering. De kommer alltså inte synas i resultaträkningen. Däremot dyker beloppet upp i kassaflödesanalysen under investeringar i immateriella anläggningstillgångar (jag föredrar tydligare specifikation än så).
Dessutom kommer balansräkningens immateriella tillgångar (jag föredrar särredovisning av aktiverad utveckling).
Så om vi håller oss till resultaträkningen har bolaget alltså sluppit kostnader på SEK 40m!?
Japp! EBIT, EBITA och EBITDA är SEK 40m högre än hade varit om bolaget kostnadsfört allt direkt. Och det påverkar så klart även EBIT-, EBITA- och EBITDA-marginalerna positivt.
Men är inte det fusk?
Nja, bolaget har följt redovisningsprinciper, men det blir ofta en bedömningsfråga om exakt hur mycket som bör tas upp. Här finns det utrymme för en viss godtycklighet, även om revisorerna kommer granska argumentationen.
Men verkligheten kommer ikapp bolaget till slut!
Det är nämligen så att den där immateriella tillgången i balansräkningen som är relaterad till den aktiverade utvecklingen kommer börja skrivas när produkten lanseras.
Återigen illustrerar jag med ett exempel:
Antag att bolaget aktiverat SEK 40m per år i tre år under utvecklingen. Då är tillgången SEK 120m när projektet färdigställts.
Om det skrivs av på tre år blir avskrivningarna SEK 40m per år. Därmed kommer EBIT sänkas med SEK 40m, dvs lika mycket som den positiva inverkan under de tre utvecklingsåren.
Men de där tiderna är sällan samma. Har man utvecklat en produkt i tre år är det kanske snarare 10 år man tänkt sälja den och då blir alltså avskrivningarna SEK 12m per år. Är det en produkt med en kortare produktlivscykel blir avskrivningarna högre, tex SEK 24m under fem år osv.
Hur blir det i balansräkningen och kassaflödet då?
Tillgången i balansräkningen minskar varje år lika mycket som avskrivningen tills den är helt avskriven.
Däremot är inte avskrivningar kassaflödespåverkande, så det enda som syns i kassaflödet var den initiala “investeringen” (=aktiveringen).
Tänk om det ändå inte blir något av den där produkten?
Det händer faktiskt då och då, tex för att det inte var så enkelt att utveckla den som man trodde eller att marknaden har förändrats på ett sätt som gör att bolaget inte vill färdigställa och lansera produkten.
Då får bolaget ta en nedskrivning, vilket i princip är som att hela avskrivningen kommer på en gång och sänker resultatet i resultaträkningen.
Ett par saker analytiker bör ha extra koll på
Resultat och marginaler i resultaträkningen påverkas av både aktiveringar och avskrivningar. Den här dynamiken är viktig att förstå sig på eftersom ett bolag som aktiverar mycket verkar ha bättre lönsamhet än det verkligen har.
När bolaget sedan lanserar produkterna kommer tex EBIT och vinst per aktie påverkas negativt av de ökade avskrivningarna om det var ett betydande projekt.
Det är mycket snack om att EBITDA är “bullshit earnings” och att man bör titta på EBIT istället. Jag tycker att alla typer av resultatmått bör ses i relation till varandra och med en djupare förståelse av vad som egentligen ingår i dem. Jag är övertygad om att det är betydligt vanligare att investerare missar dynamiken kring aktiveringar och relaterade avskrivningar än att man missar “vanliga” avskrivningar.
Men det finns en fälla kring den där dynamiken. Titta man på EBIT och vinst per aktie (EPS) blir det bara en periodiseringseffekt. De lägre kostnaderna under utvecklingen (aktiveringar) kompenseras av högre kostnader (avskrivningar) efter lanseringen.
Lever man däremot i EBITDA-världen förbättras resultatet under aktiveringen, men däremot räknar man inte heller med de avskrivningarna när det är dags för dem.
När jag analyserar bolag som har en hel del aktiveringar brukar jag så långt det är möjligt modellera alla de här aspekterna. Ibland går det inte få exakt eftersom bolagens transparens varierar. De klumpar ihop olika projekt, avskrivningstiderna varierar och det kan finnas andra effekter (tex valuta) som påverkar.
Jag brukar också tänka i termer av totala utvecklingsutgifter. Åtminstone mentalt tänker jag i hela skalan från att allt kostnadsförs till att allt aktiveras och litar inte på att bolaget bedömning av vad som är rätt balans är den enda sanningen.
Man brukar säga att “kassaflödet ljuger inte”, men in det här fallet påverkar bolagets/revisorernas bedömning även fördelningen mellan kassaflödet från rörelsen respektive investeringar. Men det totala kassaflödet påverkas så klart inte.
Det finns alltså ett visst godtycke i hur bolagen väljer att göra och det bör man ha i åtanke när man jämför bolag. Även om de tillämpar samma principer kan de ligga i olika faser med aktiveringar och avskrivningar. Det har ofta inte någon avgörande betydelse i det stora hela, men det är åtminstone något man bör fundera på.
Kort sammanfattning
Trots att jag förenklade en hel del är det nog en hel del som tyckte att det här var krångligt?
Men i grunden handlar det om:
Vid utveckling får bolaget skjuta en del kostnader på framtiden.
Det leder till ett högre resultat nu…
…och ett lägre resultat längre fram.
Olika resultatmått och marginaler påverkas också.
Som vanligt bör man titta på flera resultatmått samtidigt och även förstå vad som ingår i de olika posterna.
Det finns som bekant många fler aspekter om det här och mycket annat som man bör fundera över. Prenumerera så kommer du med tiden förhoppningsvis få en hel del sådana tankar direkt till din mailbox.
👇
Och jag är väldigt tacksam om du delar den här artikeln. Ju fler som läser desto roligare är det att skriva!
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
1. Finanscitat
Den här veckans finanscitat kommer från Ray Dalio:
“I think that the first thing is you should have a strategic asset allocation mix that assumes that you don't know what the future is going to hold.”
Det är enklare att bedöma vad som ska hända med enskilda aktier än med hela aktiemarknaden. Marknaden som helhet är ganska bra på att prisa in det som är känt. Det innebär att det till stor del är okända faktorer som kommer påverka hur den rör sig, förutom att den har en tendens att gå upp på längre sikt. Så om inte du har någon bra anledning att förmoda att du är bättre än marknaden (väldigt få är det!) bör du ha en exponering som gör att du kan hantera både kraftiga uppgångar och kraftiga nedgångar. Så se till att ha en lagom exponering, så det inte blir katastrof om den går åt fel håll. Det innebär förmodligen även att du bör ha en exponering som gör att du inte blir alltför ångerfull om den går åt rätt håll. 😊
2. Film
Jag har publicerat en hel del kortfilmer på sistone och det kommer bli såväl korta som långa filmer närmaste tiden.
Det snackas mycket om aktiv och passiv förvaltning. Indexfonder bör slå summan av de aktivt förvaltade fonderna på grund av skillnaden i avgift. Men precis som det finns aktivt förvaltade fonder som ständigt går sämre än index kan fonder även gå bättre än index över tid. Svårigheten är att lista ut vilka det är… 🧐
👇
Och visst prenumererar du väl på kanalen - kolla in den här annars!
3. Tweet
Småbolag är ett begrepp som ofta används, men vars betydelse varierar en hel del. Är man inte van vid det kan det bli förvirrande när benämningen “småbolag” ibland endast inkluderar bolag från large cap och inte ett enda från mid- eller smallcap.
👇
https://x.com/MurgataER/status/1732394404701196327?s=20
För övrigt…
…är det sista chansen för bolagen att fixa årets kassa
Tiden har redan löpt ut för bolagen som behöver kalla till extrastämma för att ta in kapital innan årsskiftet. Det är nu det avgörs vad som ska stå i årsredovisningen och framför allt ska revisorerna uttala sig om den finansiella situationen i revisionsberättelsen. Revisorn granskar årsredovisningen, men om pengarna kommer in efter årsskiftet blir det ingen större dramatik i uttalandet eller vid stämman. Men det är inte läge att skjuta upp det i onödan.
…märks det även att styrelserna stämplat in
Som på så många företag pågår budgetprocesser och strategiska diskussioner. Det märks att det leder till en hel del förändringar i bolagen. Det kan visa sig i besparingsprogram, att VD får lämna, att finansiering förändras, att mindre förärv genomförs och så vidare. Det klassiska när året har varit lite halvstökigt i olika avseenden är att man gärna genomför sådana förändringar innan årsskiftet för att kunna påbörja det nya året med “ett nytt blad”.
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar