Aktier: Goodwill-nedskrivning är inte så viktig
Goodwill är ett övervärde som uppstår vid förvärv. Om bolaget utvecklas svagare än förväntat kan bolagen behöva skriva ned goodwill, men sådana nedskrivningar är ofta odramatiska för aktiemarknaden.
Till att börja med: Vad är goodwill?
Väldigt förenklat är goodwill en sorts restpost som uppstår när ett bolag köper ett annat bolag.
När ett bolag köper ett annat bolag betalar man ofta med pengar från kassan som minskar. Vi tar ett exempel och för att inte krångla till det kan vi anta att det förvärvade bolaget enbart har tillgångar och inga skulder och köper ett annat bolag för 100 miljoner kronor.
Vid förvärvet minskar kassan med 100 miljoner, men bolaget blir istället ägare till tillgångar som är värda 100 miljoner kronor. Låt oss säga att det är en fabriksbyggnad som är värd 40 miljoner kronor som även har maskiner som är värda 30 miljoner. Sedan finns lite smått och gott i form av bilar och diverse kontorsutrustning osv för 10 miljoner kronor.
Totalt har man alltså identifierat 40 + 30 + 10 = 80 miljoner kronor i tillgångar. Fast man hade ju betalat 100 miljoner kronor och skulderna hade ju inte heller påverkats. Men uppenbarligen tyckte man ju att det var värt 100 miljoner kronor och den mellanskillnaden fångas upp som goodwill som i det här fallet är 20 miljoner kronor. Därmed har kassan på 100 miljoner kronor använts till att köpa tillgångar (inklusive goodwill) på 100 miljoner kronor.
Goodwill är alltså det man betalade utöver det övriga tillgångar var värda. Det är en så kallad immateriell anläggningstillgång och till sådana hör också till exempel varumärken, patent, licensavtal osv som också är värda någonting trots att man inte kan ta på dem.
Det kanske verkar mystiskt, men det är egentligen inte så konstigt att ett företag som investerat i saker bör kunna använda dem till att skapa större värden i framtiden.
En författare säljer förhoppningsvis böcker för mer än det kostade att köpa papper och penna.
En krona är en krona - annat är mer svårbedömt
Balansräkningen visar värdet av ett bolags olika tillgångar. Vissa saker är enkla att värdera. 10 miljoner kronor i kassan är så klart värda 10 miljoner kronor även i balansräkningen.
Men många andra tillgångar är mer svårbedömda. I många fall tas de upp till anskaffningsvärdet (=inköpspriset) och sedan skrivs de av linjärt under ett visst antal år. Något som köpts för 10 miljoner och skrivs av under 10 år minskar alltså i värde med 1 miljon per år.
I praktiken ägnas ingen större tankemöda åt vad sådana saker egentligen borde vara värda vid varje given tidpunkt. Om de säljs eller tas ur bruk är de så klart inte värda någonting och då justeras värdet till noll. Men en maskin som skrivs av under 10 år kanske kan användas när den är avskriven. I ett sådant fall har den egentligen ett värde även om den inte längre är värd något i balansräkningen.
Inte så mycket “vetenskap” när bolagen värderar
Visst skulle man kunna teoretisera och värdera tillgångar på ett betydligt mer sofistikerade sätt, men man måste faktiskt inte göra vetenskap av allt. Min uppfattning är att det snarare skulle försvåra för exempelvis aktiemarknaden som är min utgångspunkt.
Bolaget måste följa många redovisningsprinciper som i grunden syftar till att de som läser redovisningen ska kunna bilda sig en uppfattning om hur det går för bolaget, dess finansiella ställning med mera. Framför allt resultaträkningen, balansräkningen och kassaflödesanalysen är viktiga aspekter av sådana bedömningar.
Goodwill måste bedömas minst en gång per år
Goodwill finns alltså i balansräkningen och minst en gång per år måste bolagen bedöma om posten fortfarande kan förvaras. Om det där förvärvet däremot utvecklats betydligt sämre än förväntat kan det hända att man måste skriva ned goodwill.
Värderingen sker typiskt med en diskonterad kassaflödesanalys där kassaflödesprognoser diskonteras med en lämplig diskonteringsränta. Högre framtida kassaflöden ger ett högre värde. Om diskonteringsräntan höjs (tex för att den riskfria räntan och/eller riskpremien höjs) blir värdet av framtida kassaflöden lägre och värdet av goodwill blir lägre.
I en miljö där man kan förmoda att framtida kassaflöden blir lägre än bolaget tidigare trott och räntorna stiger kan man förvänta sig att värdena faller. Har bolagen stor marginal till bokförda värden från de “verkliga” (beräknade) värdena behöver det inte leda till nedskrivningar om värdena fortfarande är högre än de bokförda.
Om det däremot visar sig att goodwill inte längre kan försvaras, dvs är för högt i relativt det “verkliga” värdet skrivs det ned. Det påverkar inte kassaflödet, men däremot tas nedskrivningen över resultaträkningen, så resultatet sänks lika mycket som nedskrivningen.
Den här typen av bedömningar tenderar att vara mer eller mindre subjektiva, men som tur granskar även revisor. Annars skulle särskilt den här typen av aspekter kunna bli föremål för ett betydande godtycke.
Nedskrivningarna påverkar sällan aktievärdet
För de allra flesta typerna av bolag lägger aktiemarknaden väldigt liten vikt vid bokförda värden. Värderar man med diskonterad kassaflödesanalys ingår helt enkelt inte de bokförda värdena i beräkningen. Visserligen bedömer även bolaget en del av tillgångarna med diskonterad kassaflödesanalys, men antagandena är sällan kända. Och även om de hade varit det skulle aktiemarknaden göra sin egen bedömning.
Få analytiker bryr sig om vad bolagen säger om tillväxt, marginaler eller för den delen kassaflöden. Och vad de använder för diskonteringsränta har ingen betydelse för analytikerns val av diskonteringsränta. Analytiker gör helt enkelt sin egen bedömning och lägger ytterst liten vikt vid vad bolaget har för redovisningsmässiga antaganden.
Eftersom analytikerna gör sin egen bedömning och inte tittar så mycket på bokförd goodwill brukar analytikerna vara snabbare på att fånga upp verksamhet som går dåligt. Hur mycket goodwill som bokfördes i ett förvärv som gjordes för åtskilliga år sedan och antagligen är integrerat i resten av verksamheten har i praktiken ingen som helst betydelse för analytikerns bedömning och värdering av bolaget.
Även om nedskrivningen inte är kassaflödespåverkande påverkar den alltså resultatet. Då borde väl värdering med nyckeltal som P/E, EV/EBIT med mera påverkas?
Nja, när bolagen skriver ned goodwill brukar det betraktas det som en engångspost, eller om man så vill, en jämförelsestörande post. Hur ett gammalt förvärv bokfördes för flera år sedan säger inte så mycket om hur resultatet var i kvartalet eller, om man läser årsredovisningen, under året. Värdering ska ju basera sig på framtiden och eftersom förvärvet typiskt sett skett flera år tidigare har det inte heller någon betydelse för framtiden.
Men aktier går ofta ner vid nedskrivningar?
Bolag som offentliggör nedskrivningar brukar ge förklaringar som kan ha en negativ inverkan på aktien. Om bolaget samtidigt går ut med att tex efterfrågan försämrats kan det påverka analytikerns bedömning av framtidsutsikterna.
Aktiemarknaden bryr sig alltså inte om bokföringen av goodwill. Däremot tenderar nedskrivningar att kombineras med andra dåliga nyheter som i sin tur är kurspåverkande. Om man tittar på aktiereaktioner i samband med goodwill-nedskrivningar tenderar man att fånga upp även de andra nyheterna enligt principen “en olycka kommer sällan ensam”.
Dra man slutsatsen att det är just goodwill-nedskrivningen och inte de andra negativa nyheterna som påverkar aktiekursen är man ute på väldigt tunn is. Det är nämligen de negativa aspekterna som både påverkar aktien och som föranleder nedskrivningen. Att det finns en korrelation behöver alltså inte innebära att det finns en kausalitet (“orsak och verkan”).
När kan goodwill-nedskrivningar påverka aktien?
I ett extremfall skulle en stor goodwill-nedskrivning av ett hårt skuldsatt bolag kunna försämra bolagets finansiella ställning i en sådan utsträckning att långivarnas villkor (“covenanter”) i stort sett tvingar fram en nyemission på grund av att vissa nyckeltal försämras.
Kort sammanfattning
Goodwill är övervärden som uppstår vid förvärv
Aktiemarknaden lägger liten vikt vid goodwill
Nedskrivningarna i sig brukar inte påverka aktien
Däremot brukar nedskrivningar och andra dåliga nyheter följas åt
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
1. Finanscitat
Den här veckans finanscitat kommer från Shelby Cullom Davis:
““You make most of your money in a bear market, you just don’t realize it at the time.”
Man tjänar pengar på att köpa billigt och när börsen är svag kan man köpa aktier billigt. En hel del av köpen man gör under sådana perioder görs till attraktiva priser, även om billiga aktier tenderar att bli ännu billigare.
Det kan också vara ett bra tillfälle att starta nya företag eftersom konkurrensen är lägre, priserna lägre och det brukar vara extra enkelt att lock till sig talanger.
2. Film
Jag har publicerat en hel del kortfilmer på sistone och det kommer bli såväl korta som långa filmer närmaste tiden.
Fonder är bra för dem som INTE är aktieintresserade, men det är en sparform även för dem som är aktieintresserade. De lämpar sig till exempel bra för dig som vill förvalta dina egna pengar.
👇
Och visst prenumererar du väl på kanalen - kolla in den här annars!
3. Tweet
Likviditeten börjar torka upp i många bolag och även förhållandevis stora bolag har i stort sett ingen handel.
👇
https://x.com/MurgataER/status/1715319608972890267?s=20
För övrigt…
…kanske vi hamnat i stormen efter lugnet
Jag har tidigare antytt att det känns som lugnet före stormen, men börsen backade med cirka 5% under veckan. Så möjligen har vi fått stormen efter lugnet nu. Som vanligt bör de flesta avstå från att gissa börsen och istället fokusera på det du kan kontrollera.
…drar rapportperioden igång på allvar nu
Det ska bli spännande att se hur Q3:orna kommer in och vad bolagen säger om hur det är just nu (Q4). Men helst vill jag att bolagen blickar in i 2024 och vad de förväntar sig. Troligen har de flesta ganska dålig inblick i hur det nya året kommer bli.
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar