AI gör det ännu svårare att slå index?
Om världen blir smartare av AI kommer aktier prissättas effektivare, vilket bör göra det svårare för aktiva förvaltare att hitta undervärderade aktier. Samtidigt kan förvaltarna ta hjälp av AI.
Aktier blir bättre prissatta med mer “intelligens”
Prissättningen av aktier baseras bland annat på förväntningar av vad som ska hända i framtiden. De förväntningarna visar sig ofta vara felaktiga och det är en anledning till att aktier i efterhand visar sig ha varit felaktigt prissatta. Sedan kan de också vara felaktigt prissatta på grund av att räntor, riskpremier och så vidare med facit i hand varit för höga eller för låga.
Utan att fördjupa oss för mycket i sådana detaljer här och nu är nog de flesta överens om att ju klokare investerarna är desto rimligare blir aktiernas prissättning.
Uttryckt annorlunda: Aktiemarknaden blir effektivare om investerarna är smartare.
AI kommer göra aktiemarknaden effektivare
Artificiell intelligens (AI) är egentligen ett samlingsbegrepp för många olika teknologier som dessutom utvecklas i snabb takt just nu. De flesta håller nog med om att AI kommer bli ett viktigt verktyg på aktiemarknaden. Stora datamängder med allt från siffror och text i den finansiella redovisningen kommer kombineras med operationella faktorer från företaget, branschen, kunder, konkurrenter osv.
De förutsättningarna i kombination med starka ekonomiska incitament gör att AI för aktiemarknaden kommer utvecklas snabbt under de närmaste åren. Det kommer säkert gå att hitta “undantag som bekräftar regeln”, men nettoeffekten av AI bör bli att investerarna som kollektiv blir klokare, fattar bättre investeringsbeslut så aktiemarknaden blir effektivare.
Indexförvaltning är egentligen intelligensbefriad
Passiva investerare och indexfonder behöver inte veta något om bolagen de indirekt är delägare i. Äger man en indexfond kommer man få en avkastning som index minus avgifter (som är lägre än aktivt förvaltade fonder).
Den som förvaltar en indexfond behöver bara se till att äga aktier i samma proportion som motsvarande index. Och indexet är oftast sammansatt genom att äga ett stort antal aktier i samma proportioner som respektive börsvärde.
I den här förvaltningen behöver man inte känna till någonting om bolagen som ingår i fonden, man behöver inte bry sig ett dugg om hur de värderas och man behöver inte lägga någon som helst vikt om vad som ska hända med bolagen eller aktierna i framtiden.
Indexförvaltning är därmed helt “hjärndöd” och det låter kanske inte särskilt hedervärt, men är faktiskt anledningen till att man kan ha låga avgifter. Människor kostar pengar och människor fattar beslut som ibland visar sig vara felaktiga.
Aktiv förvaltning svårare i en effektiv marknad
Aktiva investerare letar felprissättningar i marknaden, även om alla kanske inte inser det själva. Om en aktie är undervärderad (och därmed bör gå bättre än index) beror det på att aktiemarknaden åtminstone implicit underskattar bolagets framtida utveckling. Övervärderade bolag överskattas av aktiemarknaden och när aktiemarknaden insett det bör aktien gå sämre än index.
Om aktiemarknaden blir “smartare” på grund av AI kommer aktierna inte bli lika felprissatta. Det bör göra det ännu svårare för aktiva förvaltare att slå index.
Hur kan AI hjälpa aktiv och passiv förvaltning?
Aktiv förvaltning gynnas i någon mening av att marknaden är korkad och aktier blir felprissatta. Om marknaden som helhet blir smartare av AI är det alltså en nackdel. Samtidigt kan aktiva förvaltare dra nytta av AI i sitt arbete.
Förvaltare som kanske har 20-50 bolag i sin portfölj har förmodligen över 100 bolag att välja mellan. Ett absolut minimum av arbetsinsats kan man tycka är att de åtminstone ska skumma igenom kvartalsrapporterna och de är alltså flera hundra per år. Men det räcker inte att vara lite allmänbildad om man ska vara bättre än marknaden som helhet på att fatta investeringsbeslut och därmed kunna slå index.
Och kvartalsrapporterna är en liten del av förvaltningsarbetet, så det är väldigt tidskrävande även om man är två personer som förvaltar en fond. Här kan AI göra stor nytta för att hjälpa förvaltarna att bättre förstå olika bolag och branscher, dra slutsatser från finansiella data och på andra sätt välja ut vilka bolag som är intressanta och inte minst fatta beslut om hur stor andel av portföljen bolaget bör utgöra.
Passiv förvaltning är som sagt hjärndöd i den meningen att den bara ska följa ett index. För det behöver man inte AI. Däremot finns det sedan ganska många år index som är konstruerade på smartare sätt än att enbart vara viktade efter börsvärden eller för den delen ha samma vikt på alla aktier som ingår i indexet.
Det har vuxit fram ETF:er (Exchanged Traded Funds = börshandlade fonder) som baseras på index som kallats för “smart beta”. En bättre, och allt vanligare, benämning är faktorbaserade index som viktas på ett annat sätt än efter börsvärden etc. Man kan välja ut aktier baserat på fundamentala (tex hur mycket vinsten ökar) eller tekniska faktorer (tex hur starkt aktien har gått under den senaste tiden) för att sätta samman index som den “passiva” förvaltningen ska följa.
Inom det här området är det troligt att AI kommer kunna göra stor nytta för att sätta samman index som över tid har goda förutsättningar att ge en bättre avkastning än index som enbart sätts samman beroende på respektive bolags börsvärde.
Kvantitativa strategier kan vara väldigt varierande, men där vissa strategier förmodligen redan utnyttjat AI under åtskilliga år för att skapa en god avkastning i förhållande till risken.
Tradingstrategier baserade på olika typer av automatiska beslutsfattanden har också använts under åtskilliga år. En uppenbar fördel är att snabbat kunna fatta beslut om att köpa eller sälja aktier baserat på nyheter eller kvartalsrapporter.
Några sammanfattande punkter
Aktiers prissättning på längre sikt bör baseras på “intelligens” oavsett om den är mänsklig eller artificiell.
När marknaden blir intelligentare med hjälp av AI kommer aktier få en effektivare prissättning.
Aktiv förvaltning blir svårare när aktier blir bättre prissatta.
Passiv förvaltning som indexfonder är redan intelligensbefriad och i därmed har den i dess nuvarande form inte så stor nytta av AI.
Aktiv förvaltning kan dra nytta av AI genom att ha det som ett verktyg att fatta klokare investeringsbeslut.
Passiv förvaltning kan bli mer sofistikerad genom att med hjälp av AI sätta samman index som tar hänsyn till betydligt fler aspekter än dem som enbart baseras på börsvärde.
Jag kommer ta upp mer om aktier, investeringar och liknande aspekter framöver. Om du inte redan prenumererar är det bara att fylla i mailadressen här nere så får du de kommande veckobreven.
👇
Och jag är väldigt tacksam om du delar den här artikeln. Ju fler som läser desto roligare är det att skriva!
Veckans pusselbitar
Tanken med de här små pusselbitarna är att de tillsammans kommer bygga ett stort och fint pussel. Men jag kommer inte inkludera några hörn- eller kantbitar. Det här pusslet kommer nämligen aldrig bli klart.
1. Finanscitat
Den här veckans finanscitat kommer från Charlie Munger:
“If investing wasn’t hard, everyone would be rich.”
Det kan verka enkelt med investeringar, men som de flesta förr eller senare lär sig är det inte så enkelt. Men det är också så att det finns många vägar som är “rätt”, men det gäller också att hitta ett sätt som passar för just dig. Och bara för att det inte är enkelt behöver inte betyda att man bör krångla till det. Tvärt om är brukar det vara bra att försöka hålla det ganska enkelt.
2. Film
Jag har publicerat en hel del kortfilmer på sistone och det kommer bli såväl korta som långa filmer närmaste tiden.
Att hitta en investeringsstrategi som passar för just dig är inte helt enkelt och man behöver göra en hel del misstag för att lära sig, även om det blir betydligt billigare att lära sig av andras misstag. Men se till att inte krångla till det alltför mycket!
👇
3. Tweet
I veckans Tweet vädrade jag tankar om AI och hur de effektiviseringarna bör lyfta företagens lönsamhet, men att det inte var rimligt att förvänta sig att det skulle leda till högre löner för de anställda. Den här typen av frågeställningar är faktiskt viktiga om man vill försöka begripa sig på världen som den är just nu, men framför allt hur den kommer bli i framtiden.
👇
https://x.com/MurgataER/status/1805135008933318906
För övrigt…
…är Q2 slut nu och många vill berätta hur det gick
Även om det här skickas ut på kvartalets sista dag var den sista handelsdagen i fredags. Därmed vet investerarna hur det gick i Q2. På Twitter (jo, det heter egentligen “X”) finns det en hel del som är snabba med att berätta hur det gick för dem. Många gör det även på månadsbasis. Jag förstår att man vill följa upp det för egen del, men varför är det så viktigt att berätta det för alla andra? Men jag får erkänna att det är lite kul att läsa om när det gått bra för folk, men framför allt vad som bidrog till det. Egentligen är jag mest intresserad av tankarna bakom och vad som ledde fram till besluten, inte hur många procent just den personen skrapat ihop.
…kanske vi hinner med någon vinstvarning under veckan?
I Q2-säsongen är många bolag extra snabba med att få ihop sina rapporter och det gör att eventuella vinstvarningar också bör komma tidigt. Kanske hinner vi med någon vinstvarning redan under den kommande veckan, men de kan så klart både vara “vanliga” och “omvända” (negativa respektive positiva). Det brukar behövas några stycken som inte enbart är bolagsspecifika från hyfsat stora bolag för att marknaden som helhet ska påverkas. Min känsla just nu är att det inte kommer vara så dramatiskt, men det är just när många känner så som eventuella överraskningar kan ge betydande kursreaktioner. Visst har aktiemarknaden en underbar dynamik? 😎
Med vänlig hälsning
Björn Olander
Murgata Equity Research
Mer om mig: About-sidan
Murgata på andra ställen: Länkar